< Hosea 2 >

1 Säger edrom brödrom: De äro mitt folk, och edro syster, att hon är i ynnest.
“On that day you will call your brothers Ammi, and you will call your sisters Ruhamah.
2 Säger domen öfver edra moder, att hon är intet mer min hustru, och jag vill intet hafva henne; beder henne kasta bort sitt boleri ifrå sig, och sitt horeri ifrå sin bröst;
Condemn your mother, condemn her because she is not my wife and I am not her husband. Tell her to stop looking like a prostitute—get rid of the makeup and the provocative clothing.
3 På det jag icke skall afkläda henne nakna, och sätta henne, lika som hon var, då hon rådd var, och jag då gör henne såsom ett öde, och såsom ett torrt land, att jag icke låter henne dö af törst;
Otherwise I will strip her naked as the day she was born, and make her like a desert, a barren land, and let her die of thirst.
4 Och icke förbarmar mig öfver hennes barn; ty de äro horobarn;
I will have no pity on her children because they are children of prostitution.
5 Och deras moder är en hora; och den dem burit hafver, hon häller sig skamliga, I och säger: Jag vill löpa efter mina bolar, hvilke mig gifva bröd, vatten, ull, lin, oljo och dryck.
For their mother was a prostitute who conceived them in a shameful way. She said, ‘I'll run after my lovers who give me my food and water, my wool and flax and olive oil, and my drink.’
6 Derföre, si, jag skall igentäppa din väg med törne, och gärda der en gård före, att hon icke skall finna sina stigar.
That is why I am going to block her path with thorn bushes, and build a stone wall to stop her so she won't find her way.
7 Och då hon löper efter sina bolar, skall hon intet fä dem, och icke finna dem, när hon söker efter dem, och måste säga: Jag vill gå till min förra man igen, der jag bättre mådde, än jag nu mår.
When she runs after her lovers she won't catch up with them; she'll look for them but she won't find them. Then she'll say, ‘Let me go back to my former husband, because it was better for me then than now.’
8 Ty hon vill icke veta, att jag är den som gifver henne korn, must och oljo, och hafver gifvit henne mycket silfver och guld, der de Baal af gjort hafva.
She doesn't consider that it was me who gave her grain, new wine, and olive oil; the silver and the gold which I gave her abundantly that they made into an idol of Baal.
9 Derföre vill jag taga mitt korn och must igen i sinom tid, och bortvända mina ull och lin, der hon sina blygd med betäcker.
So I will take back my ripened grain and my new wine I gave at harvest time. I will take back my wool and my flax I provided to cover her nakedness.
10 Nu vill jag upptäcka hennes skam för hennes bolars ögon, och ingen skall undsätta henne utu mine hand.
I will strip her naked while her lovers watch; no one will be able to rescue her from me.
11 Och jag skall göra en ända med all hennes fröjd, högtider, nymånader, Sabbather, och alla hennes helgedagar.
I will put a stop to all her festivities: her feasts, new moon celebrations, special Sabbaths—all her festivals.
12 Jag skall öde göra hennes vinträ och fikonaträ, efter hon säger: Det är min lön, som mine bolar gifva mig; jag skall göra en skog deraf, att vilddjuren skola uppäta det.
I will destroy her vines and fig trees that she said were given to her as payment for being a prostitute. I will turn them into scrub-land; only wild animals will eat the remaining fruit.
13 Alltså skall jag hemsöka Baalims dagar öfver henne, hvilkom hon rökoffer gör, och pryder sig med spann och halsband, och löper efter sina bolar, och förgäter mig, säger Herren.
I will punish her for all the times she offered incense to Baal, dressing herself up, putting on rings and jewelry, going after her lovers, but forgetting about me, declares the Lord.
14 Derföre, si, jag vill locka henne, och föra henne uti öknena, och tala ljufliga med henne.
See what I'm going to do! I will win her back, taking her into the desert where I will speak to her heart-to-heart.
15 Der vill jag gifva henne sin rätta vingård, och Achors dal, der man predika skall det I hoppas skolen; och der skall hon sjunga, lika som i hennes ungdoms tid, då hon utur Egypti land drog.
There I will return her vineyards to her and make the Valley of Achor a door of hope. There she will respond to me as she did when she was young, as in the time when she left the land of Egypt.
16 Och på den tiden, säger Herren, skall du kalla mig: min man, och icke mer kalla mig: min Baal.
Then on that day, says the Lord, you will call me ‘my husband’ and not ‘my Baal.’
17 Ty jag skall låta Baalims namn bortkomma utu hennes mun, så att man deras namn icke mer ihågkomma skall.
I will stop her appealing to the Baals—their names won't be mentioned ever again.
18 Och jag skall på den tiden göra dem ett förbund med vilddjuren på markene, med foglarna under himmelen, och med matkarna på jordene; och skall borttaga båga, svärd och krig utu landena, och låta dem bo säkre.
At that time I will make a solemn agreement with the wild animals and the birds of the sky and the creeping things of the ground. I will do away with the bow and the sword; I will abolish war from the land so you can lie down in safety.
19 Jag vill trolofva dig mig i evig tid; jag skall trolofva dig mig uti rättfärdighet och dom, uti nåd och barmhertighet;
I will make you my wife forever; I will make you my wife in goodness and justice and love and mercy.
20 Ja, uti trone vill jag trolofva dig mig; och du skall känna Herran.
I will be faithful to you, my wife, and you will know me as the Lord.
21 På den tiden, säger Herren, vill jag höra; jag skall höra himmelen, och himmelen skall höra jordena;
On that day, declares the Lord, I will answer the heavens and they will answer the earth.
22 Och jorden skall höra kornet, must och oljo, och de skola höra Jisreel.
The earth will answer the grain, and the new wine, and the olive oil, and they shall answer, ‘Jezreel’ (God sows).
23 Och jag skall behålla henne mig för en säd på jordene, och förbarma mig öfver henne som i ogunst var, och säga till det som intet var mitt folk: Du äst mitt folk; och det skall säga: Du äst min Gud.
I will ‘sow’ her for myself in the earth. I will love Lo-ruhamah (unloved) and I will say ‘you are my people’ to Lo-ammi (not my people), and they will say ‘You are my God.’”

< Hosea 2 >