< Hosea 12 >

1 Men Ephraim gapar efter väder, och löper efter östanväder, och gör hvar dag mer afguderi och skada; de göra förbund med Assur, och föra balsam uti Egypten;
‌ʻOku kai ʻe ʻIfalemi ʻae matangi, pea ʻoku muimui ki he matangi hahake: ʻoku ne fakalahi ʻi he ʻaho kotoa pē ʻae loi mo e fakaʻauha, pea ʻoku nau fai ʻae fuakava mo e kau ʻAsilia, pea ʻoku ʻave ʻae lolo ki ʻIsipite.
2 Derföre skall Herren beskärma Juda, och hemsöka Jacob efter hans vägar, och löna honom efter hans förtjenst.
‌ʻOku ai foki ʻae fakakikihi ʻa Sihova mo Siuta, pea te ne tautea ʻa Sēkope ʻo fakatatau ki hono ngaahi hala; ʻo fakatatau ki heʻene ngaahi faianga, te ne totongi kiate ia.
3 Ja, ( säga de ) han hafver undertryckt sin broder i moderlifvena, och af allo magt kämpat med Gudi.
Naʻa ne kuku ʻae muivaʻe ʻo hono taʻokete ʻi he manāva, pea ʻi hono mālohi naʻa ne lavaʻi ʻae ʻOtua:
4 Han kämpade med Ängelen, och vann; ty han gret, och bad honom; der hafver han ju funnit honom i BethEl, och der hafver han talat med oss.
‌ʻIo, naʻa ne mālohi ki he ʻāngelo, pea ne lavaʻi: naʻa ne tangi, pea ne lotu tāumaʻu kiate ia: naʻa ne ʻilo ia ʻi Peteli, pea naʻa ne folofola kiate kitautolu ʻi ai.
5 Men Herren är Gud Zebaoth; Herre är hans Namn.
‌ʻIo, ko Sihova, ko e ʻOtua ʻoe ngaahi tokolahi; ko Sihova ko hono fakamanatu ia.
6 Så omvänd dig nu till din Gud; gör barmhertighet och rätt, och hoppas allstädes uppå din Gud.
Ko ia, tafoki koe ki ho ʻOtua: fai ki he ʻaloʻofa mo e fakamaau, pea tatali ki ho ʻOtua maʻuaipē.
7 Men köpmannen hafver en falsk våg i sine hand, och bedrager gerna.
Ko e tangata fakatau ia, ʻoku ʻi hono nima ʻae meʻa fua tautau ʻoe kākā: ʻoku ne manako ke fakamālohiʻi.
8 Ty Ephraim säger: Jag är rik, jag hafver nog; man skall intet ondt finna i allt mitt arbete, det synd är.
Pea naʻe pehē ʻe ʻIfalemi, “Kuo hoko au ʻo koloaʻia, kuo u ʻilo maʻaku ʻae meʻa lahi: ʻi heʻeku ngaahi ngāue kotoa pē ʻe ʻikai te nau ʻilo ai ha hia ʻiate au ke angahala.”
9 Men jag, Herren, är din Gud, allt ifrå Egypti land, och den dig låter ännu i hyddom bo, såsom man i årstider plägar;
“Pea ko au, ko Sihova, ko ho ʻOtua, mei he fonua ʻo ʻIsipite, te u toe ngaohi koe ke nofo ʻi he ngaahi fale fehikitaki, ʻo hangē ko e ngaahi ʻaho ʻoe kātoanga mamafa.
10 Och talar till Propheterna; och jag är den som så många prophetier gifver, och förkunnar genom Propheterna, ho jag är.
Kuo u lea foki ʻi he kau palōfita, pea kuo u fakalahi ʻae ngaahi meʻa hā mai, pea kuo u lea ʻaki ʻae fakatātā, ʻi he ngāue ʻae kau palōfita.
11 Uti Gilead är alltsamman afguderi, och i Gilgal offra de oxar fåfängeliga, och hafva så mång altare, som skylarna på åkren stå.
‌ʻOku ai ʻae hia ʻi Kiliati? Ta ko e moʻoni ko e vaʻinga ʻakinautolu: ʻoku nau feilaulau ʻaki ʻae fanga pulu ʻi Kilikali; ʻio, ko honau ngaahi feilaulauʻanga ʻoku hangē ko e fokotuʻunga ʻi he ngaahi luo ʻoe ngoue.
12 Jacob miste fly uti Syrie land, och Israel måste tjena för ena hustru; för ena hustru måste han vakta.
Pea naʻe hola ʻa Sēkope ki he fonua ʻo Silia, pea naʻe tauhi ʻe ʻIsileli ke maʻu ha uaifi, pea ke maʻu ha uaifi naʻa ne tauhi sipi.
13 Men derefter förde Herren Israel utur Egypten, genom en Prophet, och lät bevara honom genom en Prophet.
Pea naʻe ʻomi ʻe Sihova ʻa ʻIsileli mei ʻIsipite ʻi ha palōfita, pea ʻi ha palōfita naʻe fakamoʻui ia.
14 Men nu förtörnar honom Ephraim genom sina afgudar; derföre skall deras blod komma öfver dem, och deras herre skall vedergälla dem deras försmädelse.
Naʻe fakatupu ʻiate ia ʻae houhau fakamamahi ʻe ʻIfalemi: ko ia te ne tuku hono toto ʻiate ia, pea ko hono manuki ʻe toe liliu kiate ia ʻe hono ʻEiki.

< Hosea 12 >