Hosea 11
1 Då Israel ung var, hade jag honom kär, och kallade honom, min son, utur Egypten.
Israel chu aneolaiyin kangailui, chule kachapa chu Egypt gam'a konin kakou doh’e. Kaha kouva ahile, gamla cheh cheh in eidalhauvin. Baal doiho ahouvin, kilhaina gantha abolluvin ahi. Milim doi kisemthu ho pou chu ahouvun Gimnamtwi alhutun ahi.
2 Men när man nu kallar honom, så vända de sig bort, och offra Baalim, och röka inför beläte.
3 Jag tog Ephraim i hans arm, och ledde honom; men de hafva nu förgätit, huru jag halp dem.
Keima tahin Israel alamjot dingdan kahil ahi, kakhutah-a katua kana lamkaiyu ahi. Ahinla aman ima ahepon, donin jong eiseppoi. Hitiho chu keima kanahi lam jong ahepouve.
4 Jag lät dem draga ett lustigt ok, och gå med mjuka tömmar: och jag tog oket utaf dem, och gaf dem foder;
Keiman ngailutna khaoguile voujang natna khaovin kana lamkaiyin, angonguva namkol kibut lahdohpeha pangpa tobang kanahin chule anehdiu kana luipehe.
5 På det han ju icke skulle vända sig åt Egypti land igen. Så är nu Assur vorden deras Konung; ty de ville intet omvända sig.
Ahinlah hichangeijin kamite kahenglama ahung kile pouvin ahi. hijeh chun Egypt gamah kinungle uvintin, namphu in Assyria jennauvinte.
6 Derföre skall svärdet komma öfver deras städer, och skall förtära och uppfräta deras bommar, för deras anslags skull.
Akhopi hou chunga gal kisat umding, kelkot phunga kotgol jouse ataboh soh keija kulpi phungdunga chemjam alapdiu ahi.
7 Mitt folk hafver ingen lust till att vända sig till mig och ehuru man predikar dem, så skickar sig dock ingen till att höra.
Kamite keiya kona kinungtol kitdiu, Chunung Penpa tia eikoudiu, Ahinlah jana tahbeh eipenom hihunte.
8 Hvad skall jag göra af dig, Ephraim? Huru skall jag dock plåga dig, Israel? Skall jag icke med rätto göra såsom Adama, och tillpynta dig lika som Zeboim? Men mitt hjerta hafver ett annat sinne; min barmhertighet är så brinnande;
O Israel keiman nangho iti kadop sang thei diu ham? Keiman nang ho hi iti kasoldoh thei dingu ham? Keiman nangho hi Admah banga iti kasuhmang thei dingu ham? Ahiloule Keiman nangma hi iti Zeboiim tobanga kakoi ding ham? Kalungchang sunglamah akibotkehin chule kami khotona aletlhatai.
9 Att jag icke göra vill efter mina grymma vrede, eller vända mig till att jag platt förderfvar Ephraim; ty jag är Gud, och icke menniska, och är den Helige ibland dig dock skall mitt rike icke vara i stadenom.
Kalungnat tijat chu boldating, Israel suhmang kitdin gong taponge. Ajeh chu keima Pathen kahin, mihem kahipoi. Keima Atheng, nalahuva um chu kahin, nangho hung suhmang ponge.
10 Då skall man efterfölja Herran, och han skall ryta såsom ett lejon; och när han ryter, så skola de förskräcka sig, som vesterut äro.
Itihham nikho leh mipiten kanung ahinjui dingu ahi. Kei, Pakai, Keipi banga kitum ding, Kakitumteng, kamite kitihot puma lhumlam-a kona hung kile diu ahi.
11 Och de uti Egypten skola ock förskräckas, såsom en fogel; och de i Assurs land, lika som dufvor; och jag vill sätta dem uti sin hus, säger Herren.
Vacha honte banga amaho Egype gamma kona hung diu ahi. Vapalte banga, ti-kiling dingu, amaho Assyria gam'a kona hung kinung lediu ahi. Chule keiman inpia kapui lutkit dingu ahi, tin Pakaiyin aseiye.
12 Uti Ephraim är allstädes afguderi emot mig, och i Israels hus falsk Gudstjenst; men Juda håller sig ännu fast intill Gud, och till den rätta heliga Gudstjensten.
Israel in jou le nalin ei umkimvelin Ahinlah Judah in Pathen thusei angai nalaiyuvin chule amaho Athengpa dinga tahsan umtah ahiuve.
