Hebreerbrevet 10
1 Ty lagen hafver skuggan af det tillkommande goda, och icke sjelfva varelsen. Årliga måste man offra alltid enahanda offer, och kan icke göra dem fullborda, som det offra;
それ律法は來らんとする善き事の影にして眞の形にあらねば、年毎にたえず献ぐる同じ犧牲にて、神にきたる者を何時までも全うすることを得ざるなり。
2 Annars hade det återvändt offras; efter de, som så offra, hade sedan intet samvet haft af synder, när de hade ena reso varit rene gjorde;
もし之を得ば、禮拜をなす者、一たび潔められて復 心に罪を憶えねば、献ぐることを止めしならん。
3 Utan dermed sker en åminnelse på synderna hvart år;
然れど犧牲によりて、年ごとに罪を憶ゆるなり。
4 Ty omöjeligit är genom oxablod och bockablod borttaga synder.
これ牡牛と山羊との血は罪を除くこと能はざるに因る。
5 Derföre, då han kommer i verldena, säger han: Offer och gåfvor hafver du icke velat; men kroppen hafver du mig beredt.
この故にキリスト世に來るとき言ひ給ふ『なんぢ犧牲と供物とを欲せず、唯わが爲に體を備へたまへり。
6 Bränneoffer och syndoffer behaga dig icke.
なんぢ燔祭と罪祭とを悦び給はず、
7 Då sade jag: Si, jag kommer; i bokene är skrifvet om mig, att jag skall göra din vilja, o Gud.
その時われ言ふ「神よ、我なんぢの御意を行はんとて來る」我につきて書の卷に録されたるが如し』と。
8 Tillförene, då han sade: Offer och gåfvor, bränneoffer och syndoffer hafver du icke velat; icke behaga de dig heller, hvilke efter lagen offras;
先には『汝いけにへと供物と燔祭と罪祭と（即ち律法に循ひて献ぐる物）を欲せず、また悦ばず』と言ひ、
9 Då sade han: Si, jag kommer, till att göra, o Gud, din vilja. Der tager han det första bort, att han det andra insätta skall;
後に『視よ、我なんぢの御意を行はんとて來る』と言ひ給へり。その後なる者を立てん爲に、その先なる者を除き給ふなり。
10 I hvilkom vilja vi helgade ärom ena reso, genom Jesu Christi kropps offer.
この御意に適ひてイエス・キリストの體の一たび献げられしに由りて我らは潔められたり。
11 Och hvar och en Prest är insatt, att han dageliga skall sköta Gudstjensten, och ofta offra enahanda offer, hvilka aldrig kunna borttaga synder.
すべての祭司は日毎に立ちて事へ、いつまでも罪を除くこと能はぬ同じ犧牲をしばしば献ぐ。
12 Men denne, då han hade offrat ett offer för synderna, det evinnerliga gäller, sitter han på Guds högra hand;
然れどキリストは罪のために一つの犧牲を献げて限りなく神の右に坐し、
13 Och väntar nu, tilldess hans ovänner lagde varda, honom till en fotapall.
斯くて己が仇の己が足臺とせられん時を待ちたまふ。
14 Ty med ett offer hafver han evinnerliga fullkomnat dem, som helige varda.
そは潔めらるる者を一つの供物にて限りなく全うし給ふなり。
15 Det betygar oss ock den Helge Ande; ty då han tillförene sagt hade:
聖 靈も亦われらに之を證して
16 Det är det Testamentet som jag dem göra vill, efter de dagar, säger Herren: Jag vill gifva min lag i deras hjerta, och i deras sinne vill jag skrifva dem;
『「この日の後、われ彼らと立つる契約は是なり」と主いひ給ふ。また「わが律法をその心に置き、その念に銘さん」』と言ひ給ひて、
17 Och deras synder och orättfärdighet vill jag icke mer ihågkomma.
『この後また彼らの罪と不法とを思ひ出でざるべし』と言ひたまふ。
18 Der nu sådana förlåtelse är, der är icke mer offer för synder.
かかる赦ある上は、もはや罪のために献物をなす要なし。
19 Efter vi nu hafve, käre bröder, frihet till att ingå uti det helga, genom Jesu blod;
然れば兄弟よ、我らイエスの血により、
20 Hvilken han oss beredt hafver till en ny och lefvande väg, genom förlåten, det är, genom sitt kött;
その肉體たる幔を經て我らに開き給へる新しき活ける路より憚らずして至 聖所に入ることを得、
21 Och hafvom en öfversta Prest öfver Guds hus;
かつ神の家を治むる大なる祭司を得たれば、
22 Så låt oss framgå med ett sannskyldigt hjerta, uti en fullkomlig tro, bestänkte i hjertan ifrån ett ondt samvet, och tvagne om kroppen med rent vatten.
心は濯がれて良心の咎をさり、身は清き水にて洗はれ、眞の心と全き信仰とをもて神に近づくべし。
23 Och låt oss hålla hoppsens bekännelse ovikliga; ty han är trofast, som det lofvat hafver.
また約束し給ひし者は忠實なれば、我ら言ひあらはす所の望を動かさずして堅く守り、
24 Och låt oss akta på oss inbördes, till att uppväcka till kärlek och goda gerningar;
互に相 顧み、愛と善き業とを勵まし、
25 Icke öfvergifvandes vår församling, såsom somlige för sed hafva; utan förmaner eder inbördes, och det dess mer, att I sen huru dagen nalkas.
集會をやむる或 人の習慣の如くせず、互に勸め合ひ、かの日のいよいよ近づくを見て、ますます斯くの如くすべし。
26 Ty om vi sjelfviljande syndom, sedan vi förstått hafve sanningen, då står oss intet offer igen för synderna;
我等もし眞理を知る知識をうけたる後、ことさらに罪を犯して止めずば、罪のために犧牲、もはや無し。
27 Utan en förskräckelig domsens förbidelse, och eldsens nit, som motståndarena förtära skall.
ただ畏れつつ審判を待つことと、逆ふ者を焚きつくす烈しき火とのみ遺るなり。
28 Ho som bryter Mosi lag, han måste dö utan barmhertighet, efter tu eller tre vittne.
モーセの律法を蔑する者は慈悲を受くることなく、二三人の證人によりて死に至る。
29 Huru mycket större näpst, menen I, förtjenar den som Guds Son förtrampar, och Testamentsens blod såsom orent aktar, genom hvilket han helgad är, och försmädar nådenes Anda?
まして神の子を蹈みつけ、己が潔められし契約の血を潔からずとなし、恩惠の御靈を侮る者の受くべき罰の重きこと如何許とおもふか。
30 Ty vi kännom den som sade: Hämnden är min; jag skall vedergällat, säger Herren; och åter: Herren skall döma sitt folk.
『仇を復すは我に在り、われ之を報いん』と言ひ、また『主その民を審かん』と言ひ給ひし者を我らは知るなり。
31 Det är gräseligit falla uti lefvandes Guds händer.
活ける神の御手に陷るは畏るべきかな。
32 Men kommer ihåg de framledna dagar, i hvilkom I upplyste voren, och stoden en stor törning i bedröfvelsen;
なんぢら御光を受けしのち苦難の大なる戰鬪に耐へし前の日を思ひ出でよ。
33 Endels, då I sjelfve, genom hädelse och bedröfvelse, ett vidunder vorden; och endels, då I sällskap haden med dem, som det så går.
或は誹謗と患難とに遭ひて觀物にせられ、或は斯かることに遭ふ人の友となれり。
34 Ty I hafven delaktige varit af de bedröfvelser, som af minom bojom gingo, och med fröjd lidit edra ägodelars försköfling, vetandes att I när eder sjelfva bättre och blifvande ägodelar hafven i himmelen.
また囚人となれる者を思ひやり、永く存する尤も勝れる所有の己にあるを知りて、我が所有を奪はるるをも喜びて忍びたり。
35 Så kaster icke nu bort edra tröst, som en stor lön hafver.
されば大なる報を受くべき汝らの確信を投げすつな。
36 Ty tålamodet är eder behof; på det I mågen göra Guds vilja, och få det som lofvadt är.
なんぢら神の御意を行ひて約束のものを受けん爲に必要なるは忍耐なり。
37 Ty ännu en liten tid, så kommer den som komma skall, och fördröjer icke.
『いま暫くせば、來るべき者きたらん、遲からじ。
38 Men den rättfärdige skall lefva af tron; och hvilken sig undandrager, han skall icke behaga mine själ.
我に屬ける義人は、信仰によりて活くべし。もし退かば、わが心これを喜ばじ』
39 Men vi ärom icke de, som oss undandrage till förtappelse; utan af dem som tro, och frälsa själena.
然れど我らは退きて滅亡に至る者にあらず、靈魂を得るに至る信仰を保つ者なり。
