Habackuk 2

1 Här står jag på mine vakt, och stiger på mitt fäste, och skådar och ser till hvad mig sagdt varder, och hvad jag svara skall honom, som mig straffar.

Kagalvenna muna chun kaldoh ingting chuleh ka pansatna muna chun ding ing’e. Chu che muna kona chu Pakaiyin kajaha ipi aseiding ve’ing ting chuleh keima kiphinna iti eidonbut nem ti ngah-inge.

2 Men Herren svarar mig, och säger: Skrif synena, och måla henne uppå en taflo, att den der framom går, må det läsa ( nämliga alltså ):

Chutah in Pakaiyin kajah a, “Ka donbutna hi songpheng ho chunga jihdoh in, hiti henlang hileh, alhaile pa chun midang ho koma thu phatea agalhut thei ding ahi.

3 Prophetian skall ju ännu fullkomnad varda i sinom tid, och skall på ändalyktene fri i ljuset komma, och icke fela; men om hon fördröjer, så förbida henne; hon kommer visserliga, och skall icke fördröja.

Hiche ahung lhung ding kimu hi khonung’a ding ahi. Hiche hin achaina ding ahilchenin, chule hiche hin gu ilhungtei ding ahi. Ahung vaigeija ahijong leh, ngah hat in, ajeh chu kho ngaisot lou ding, hung lhung tei ding ahi.

4 Hvilken deremot sträfvar, hans själ skall icke gå väl; ty den rättfärdige lefver af sine tro.

Mi kilesah chu vetem in! Amaho tah akisong uvin, chuleh ahinkho mandan’u chu akon chetchut nin ahi. Hinlah midih chu Pathena dinga tahsan aum nauva hing ding ahiuve.

5 Men vin bedrager den stolta mannen, att han icke blifva kan; hvilken utvidgar sina själ såsom helvetet, och är lika som döden, den intet mättas kan; utan samkar till sig alla Hedningar, och församlar till sig all folk. (Sheol h7585)

Nei le nga hao mana lungngahna thei ahidehpoi, chuleh mihoitho hon kicholdona anei hih uve. Amahon lhan tobang'in akamu chu ahonglenun, chuleh thina kisei tobang'in aphatai atipouve. Akiloset manuvin amahon namtina mi akhom khomuvin, chuleh mitampi chu aval lhum tauve. (Sheol h7585)

6 Hvad gäller? Desse allesamman skola göra ett ordspråk om honom, och ena sago och gåto, och säga: Ve den som sitt gods förmerar med annars mans gods (huru länge vill det vara?); och laddar mycken träck uppå sig.

Hinla asoh chan loi jengu hin amaho ajumso ding’u ahi. Amaho chun dai thanopna anei uva, Migucha nangho itobang lunghemna in nahinphah diu hitam? Tua hi nachan ding dol’u na kimu ding’u ahi! Alamlouva na hung hao dohu ahin, hinlah itih chanpi hi hitia na masot nahlai dingu ham?

7 O! huru hastigt skola de uppstå som dig bita, och uppvaka de som dig bortdrifva, och du måste varda dem till byte.

Phulou helouva na leibatna houvin nachunguva thutanna nanei khum ding’u ahi. Na chunguva hungkiheijuva kicha le tija'a nadinpet’uva nanei jouseu nalahpeh dingu ahi.

8 Ty du hafver många Hedningar beröfvat; Så skola alla igenlefde af folken beröfva dig igen; för menniskors blods skull, och för den orätts skull, som i landena, och i stadenom, och uppå alla som deruti bo, bedrifven är.

Ajeh chu nanghon namtin vaipi nei jouse nachom jeng’u ahin, tua hi ason achilhah ho jouseu chun nangho nei achom dingu ahi. Nanghon thinglhang gam pumpia tolthana naboluvin chuleh khopi ho chu alamlouva gimbolna in na lodimsah tauve.

9 Ve den som girig är till sins hus värsta, på det han skall hafva sitt näste uppe i höjdene, att han skall undfly olycko.

Alamlouva phatchomna naholnauva konna in lentah tah nasahu hin itobang lunggim nan nahin lhunkhum ding’u hitam! Nagou haonauvin huhbit nachoh pehthei dingin na tahsan’un, hahsatna in aphah joulouna ding muna na insung mi busatsah a nahiuve.

10 Men ditt rådslag skall komma dino huse till skam; ty du hafver allt för mycket folk slagit, och syndat öfverdådeliga.

Hinlah tolthana nabol jeh a hi, namin na jachat sah a chuleh nahinkhou nachan lo-u ahitai.

11 Ty stenarna i murenom skola ropa och bjelkarna i tråssningene skola svara dem.

Banga song hohin nangho douna a kholhang ahinsap doh ding, chule inchunga inkam kilhunna inching noilama kidap hon jong noplouna ahin phondoh ding ahi.

12 Ve den som bygger staden med blod, och tillreder staden med orätt.

Tolthana le a lamlouva sumtong mu’a konna khopi sadoh ho itobang lunghem nan na hinphah diu hitam!

13 Månn det icke ske af Herranom Zebaoth? Hvad folken dig arbetat hafva, det måste uppbrännas i eld, och der menniskorna trötte uppå vordne äro, det måste förtappadt varda.

Van Sepai ho Pakai chun namtin vaipi ahaonau hi vutvai kisopeh ding ahi tia ana thutepsa hilou ham? Na tampi atohdohu jong aboncha pannabei ahi.

14 Ty jorden skall tull varda af Herrans äros kunskap, lika som vattnet, som öfvertäcker hafvet.

Tihon twikhanglen in achup bangin, leiset hi Pakai loupina hetna in alodim ding ahi.

15 Ve dig, som skänker uti för din nästa, och blandar din galla deruti, och gör en drucknan, på det du skall se hans blygd.

Naheng nakom kham ngolsah a nangma itobang lungkhamnan nahinphah ding hitam! Nakhon chu achunguva na ngamin, amaho chu adasa sauvin a jachatpiu sagohkeu ahinau chu deitah a navet theina dingin nabollin ahi.

16 Man skall ock mätta dig med skam för äro. Så drick du ock nu, att du må omkull ligga; ty kalken i Herrans högra hand skall omfatta dig, och du måste skamliga spy för dina härlighet.

Hinla kintaha na chunga minset sahna hung lhung ding ahi. Hungin, donin chuleh muthei din kilangdohin. Pakai thutanna khon’a kon chun hung donin, chule na loupinau jouse chu jachatna hin sodoh hen.

17 Ty den orätt, uppå Libanon bedrifven, skall öfverfalla dig, och de förstörda djur skola förskräcka dig; för menniskors blods skull, och för den orätts skull, som i landena och i stadenom, och uppå alla de deruti bo, bedrifven är.

Nanghon Lebanon gammang ho chu na satchaijui. Tua hi nangho kisatlha ding nahiuve. Nanghon gamsa ho chu na sumang hel’ui, hijeha hi amaho kicha a na um’u ahitai. Agamsung pumpia toltha naboluvin, chule khopi ho jong chu nosopa kibolna nadip dimu ahitai.

18 Hvad kan då belätet hjelpa, det dess mästare gjort hafver, och det falska gjutna belätet, der dess mästare förlät sig uppå, att han stumma afgudar gjorde?

Mihem khutnin asem milim chu ipi phatchomna uma ahilouleh nalhemlhauva pang milim kilhajol chu phamonga hinam? Nakhut tahun asem thil tahsan chu ipi phatchomna ham, pathen kihoulimpi thei hilou chu!

19 Ve honom, som säger till en stock: Vaka upp; och till stumma stenen: Statt upp. Huru skulle det kunna någon lära? Si, det är öfverdraget med guld och silfver, och der är ingen ande uti.

Thinga kona kisem milimho jaha, “Khangin lang chule nei huhdoh un” tiho chunga itobang lunghemna in nanga’u hitam! Thusei theilou song milim kisem ho jah a, “Thoudoh un chuleh neihilun” natiuve. Milim khat nin ipi bol ding nahil theijum? Sana le dangka a kisem himaithei junte, hinla amahon asunguva hinna anei pouve.

20 Men Herren är i sitt helga tempel. Hela verlden vare tyst för honom.

Hinlah Pakai hi Ahou In Thenga aum’e. Leiset pumpi a angsunga thipchet hen”.