1 Mosebok 9
1 Och Gud välsignade Noah och hans söner, och sade: Varer fruktsamme, och förökens, och uppfyller jordena.
And God blessed Noe and his sonnes and sayd vnto them: Increase and multiplye and fyll the erth.
2 Edor fruktan och rädsla vare öfver all djur på jordene, öfver alla foglar under himmelen, och öfver allt det som kräker på jordene, och alle fiskar i hafvet vare gifne i edra hand.
The feare also and drede of yow be vppon all beastes of the erth and vppon all foules of the ayre ad vppon all that crepeth on the erth and vppon all fyshes of the see which are geven vnto youre handes
3 Allt det som röres och lefver, det vare eder till mat; såsom gröna örter hafver jag allt det gifvit eder.
And all that moveth vppon the erth havynge lyfe shall be youre meate: Euen as ye grene herbes so geue I yow all thynge.
4 Allena äter icke kött, det ännu lefver i sinom blod.
Only the flesh with his life which is his bloud se that ye eate not.
5 Förty, jag vill ock hämnas öfver edar kropps blod, och vill hämnat uppå all djur, och vill hämnas menniskones lif på hvarjo och ena mennisko, eho hon är.
For verely the bloude of yow wherein youre lyves are wyll I requyre: Eue of the hande of all beastes wyll I requyre it And of the hande of man and of the hand off euery mannes brother wyll I requyre the lyfe of man:
6 Den som utgjuter menniskoblod, hans blod skall ock af menniskom utgjutit varda. Förty Gud hafver gjort menniskona efter sitt beläte.
so yt he which shedeth mannes bloude shall haue hys bloud shed by man agayne: for God made man after his awne lycknesse.
7 Varer fruktsamme, och förökens, och förkofrer eder på jordene, att I uppfyllen henne.
See that ye encrease and waxe and be occupyde vppon the erth and multiplye therein.
8 Yttermera sade Gud till Noah, och hans söner med honom:
Farthermore God spake vnto Noe and to hys sonnes wyth hym saynge:
9 Si, jag gör med eder ett förbund, och med edra säd efter eder;
see I make my bod wyth you and youre seed after you
10 Och med allom lefvandom djurom som med eder äro, i foglar, i fänad, och i allom djurom, som på jordene när eder äro; af allt det som utur arkenom gånget är, ehvad djur det är på jordene.
and wyth all lyvynge thinge that is wyth you: both foule and catell and all maner beste of the erth that is wyth yow of all that commeth out of the arke what soeuer beste of the erth it be.
11 Och vill göra mitt förbund med eder i så måtto, att härefter skall nu icke mer allt kött förderfvadt varda med flodsens vatten, och skall härefter ingen mer flod komma, den jordena förderfva skall.
I make my bonde wyth yow that hence forth all flesh shall not be destroyed wyth yt waters of any floud ad yt hence forth there shall not be a floud to destroy the erth.
12 Och Gud sade: Detta är tecknet till mitt förbund, som jag gjort hafver emellan mig och eder, och all lefvande djur med eder härefter till evig tid.
And God sayd. This is the token of my bode which I make betwene me and yow ad betwene all lyvynge thyng that is with yow for ever:
13 Min båga hafver jag satt i skynom, den skall vara tecknet till mitt förbund emellan mig och jordena.
I wyll sette my bowe in the cloudes and it shall be a sygne of the appoyntment made betwene me and the erth:
14 Och när så sker, att jag förer skyn öfver jordena, så skall man se min båga i skynom.
So that when I brynge in cloudes vpo ye erth the bowe shall appere in ye cloudes.
15 Och så skall jag tänka på mitt förbund emellan mig och eder, och all lefvande djur i hvart och ett kött, att icke mer skall komma flod härefter, den allt kött förderfva skall.
And than wyll I thynke vppon my testament which I haue made betwene me and yow and all that lyveth what soeuer flesh it be. So that henceforth there shall be no more waters to make a floud to destroy all flesh.
16 Derföre skall min båge vara i skynom, att jag skall se uppå honom, och tänka uppå det eviga förbund emellan Gud och all lefvande djur i hvarjo och eno kötte, som på jordene är.
The bowe shalbe in the cloudes and I wyll loke vpon it to remembre the euerlastynge testament betwene God and all that lyveth vppon the erth what soeuer flesh it be.
17 Det samma sade ock Gud till Noah: Detta skall vara tecknet till det förbund, som jag gjort hafver emellan mig och allt kött på jordene.
And God sayd vnto Noe: This is the sygne of the testament which I have made betwene me and all flesh yt is on the erth.
18 Noahs söner, som utur arkenom gingo, äro desse: Sem, Ham, Japhet. Men Ham är fadren till Canaan.
The sonnes of Noe that came out of the arke were: Sem Ham and Iapheth. And Ham he is the father of Canaa.
19 Dessa tre äro Noahs söner, af hvilkom all land besatt vordo.
These are the. iij. sonnes of Noe and of these was all the world overspred.
20 Och Noah begynte till och vardt en åkerman, och plantade vingård.
And Noe beynge an husbad man went furth and planted a vyneyarde
21 Och då han drack af vinet, vardt han drucken, och låg oskyld uti sine hyddo.
and drancke of the wyne and was droncke and laye vncouered in the myddest of his tet.
22 Då nu Ham, Canaans fader, såg sins faders blygd, sade han det bådom sinom brödrom, som ute voro.
And Ham the father of Canaan sawe his fathers prevytees and tolde his ij. brethren that were wythout.
23 Då togo Sem och Japhet ett kläde, och lade på bägges deras skuldror, och gingo baklänges till, och öfvertäckte deras faders blygd, och deras ansigte var ifrå vändt, så att de deras faders blygd icke sågo.
And Sem and Iapheth toke a mantell and put it on both there shulders ad went backward ad covered there fathers secrets but there faces were backward So that they sawe not there fathers nakydnes.
24 Som nu Noah uppvaknade af sino vine, och fick veta hvad hans yngste son honom gjort hade, sade han:
As soone as Noe was awaked fro his wyne and wyst what his yongest sonne had done vnto hym
25 Förbannad vare Canaan, och vare en träl under alla trälar ibland hans bröder.
he sayd: cursed be Canaan ad a seruante, of all seruantes be he to his brethren.
26 Och sade yttermera: Lofvad vare Herren Sems Gud, och Canaan vare hans träl.
And he sayd: Blessed be the LORde God of Se and Canaan be his seruante.
27 Gud förvidge Japhet, och låte honom bo i Sems hyddor, och Canaan vare hans träl.
God increase Iapheth that he may dwelle in the tentes of Sem. And Canaan be their seruante.
28 Och Noah lefde efter flodena trehundrade och femtio år.
And Noe lyved after the floude. iij. hundred and. l. yere:
29 Så att hans hela ålder vardt niohundrade och femtio år, och blef död.
So that all the dayes of Noe were ix. hundred and. l. yere ad than he dyed.
