< 1 Mosebok 9 >
1 Och Gud välsignade Noah och hans söner, och sade: Varer fruktsamme, och förökens, och uppfyller jordena.
Hichun Pathen in Noah le achapate phatthei aboh in hitin ahou limpi in hitin aseiye, “Chale nao hing uvin, pung uvin lang leiset lochan sohkei uvin ati.
2 Edor fruktan och rädsla vare öfver all djur på jordene, öfver alla foglar under himmelen, och öfver allt det som kräker på jordene, och alle fiskar i hafvet vare gifne i edra hand.
Leiset chunga um sa jouse ahin chunga leng vachate jouse ahin chule gamsa a op'a kithol tho ho ahiuvin chule twikhanglen'a nga ho ahiuvin abonchauva nangho naki chat cheh dingu ahi, abon chaouva nangho khut na kapeh doh ahi tai.
3 Allt det som röres och lefver, det vare eder till mat; såsom gröna örter hafver jag allt det gifvit eder.
Ahing theiya avahle thei jouse nangho dinga anneh a pang thei cheh ahiuve, anche louhing kapeh ma banga chu aboncha kapeh doh nahitauve.
4 Allena äter icke kött, det ännu lefver i sinom blod.
Hinlah nangman naneh thei lou ding chu sahing athisan pum pum a naneh lou beh ding ahi.
5 Förty, jag vill ock hämnas öfver edar kropps blod, och vill hämnat uppå all djur, och vill hämnas menniskones lif på hvarjo och ena mennisko, eho hon är.
Hinlah keiman kakhol childing chu koi tabang khat touvin mihem hinkho asuhbeiya thisan asole, itiham khat a gamsan mihem athale hiche gamsa chu thadoh pai ding chule koitabang in mihem hinkho asuh bei leh ama hinkho hi tabang ma achu suhbei ding ahiye.
6 Den som utgjuter menniskoblod, hans blod skall ock af menniskom utgjutit varda. Förty Gud hafver gjort menniskona efter sitt beläte.
Koitobang in mihem hinkho asuhbei le hiche mihem hinkho sumang pachu ama hinkho jong hi tobang achu kisumang ding ahiye, ajeh chu Pathen in mihem hi ama lim bang banga asem doh ahiye.
7 Varer fruktsamme, och förökens, och förkofrer eder på jordene, att I uppfyllen henne.
Tuhin nangho hatah in punguvin lang leiset le asung dimset in cha le nao hing uvin lang, pung uvin chule hinlo chan soh kei uvin,” ati.
8 Yttermera sade Gud till Noah, och hans söner med honom:
Hichun Pathen in Noah le achate ahoulim pin hitin aseiye.
9 Si, jag gör med eder ett förbund, och med edra säd efter eder;
“Kei man kaki tepna avel'in ka sudet nom lheh tai, nangtoh na chilhah te chengse ding injong,
10 Och med allom lefvandom djurom som med eder äro, i foglar, i fänad, och i allom djurom, som på jordene när eder äro; af allt det som utur arkenom gånget är, ehvad djur det är på jordene.
Chule gancha nam kim nangma toh kong sunga um chengse toh vacha ho ahin, insa ho ahin, chule gamsa hang ho jouse ahin chule leiset chunga atoi thei avahthei jouseding ahi.
11 Och vill göra mitt förbund med eder i så måtto, att härefter skall nu icke mer allt kött förderfvadt varda med flodsens vatten, och skall härefter ingen mer flod komma, den jordena förderfva skall.
Keiman nangho toh ka kitepna ka phudoh na ajehpen tah chu hiche hi ahi, tahsa a hingho twisanglen a kisumang kit louhel ding ahin, chule leiset suh mang na dinga jong twisang letna um kit louhel ding ahi tai,” ati.
12 Och Gud sade: Detta är tecknet till mitt förbund, som jag gjort hafver emellan mig och eder, och all lefvande djur med eder härefter till evig tid.
Hichun Pathen in aseiye, “Keiman ka kitepna ka phudoh hi nangho le nalhat khom piu ganhing nam kim ho ahi uvin chule tonsot'a khangguija mite ding ahin, i-kah uva amel chihna hiche hiding ahi.
13 Min båga hafver jag satt i skynom, den skall vara tecknet till mitt förbund emellan mig och jordena.
Keiman ka semdohsa nisa vah emsel chu vantham jol'a ka koiye, hichu leiset le kei kikah a kitepna khat aum melchihna hiding ahi.
14 Och när så sker, att jag förer skyn öfver jordena, så skall man se min båga i skynom.
Keiman meibol lhang leichunga kahin sol teng nisa vah emsel ho chu meilhang lah a hung kilang ding ahiye.
15 Och så skall jag tänka på mitt förbund emellan mig och eder, och all lefvande djur i hvart och ett kött, att icke mer skall komma flod härefter, den allt kött förderfva skall.
Hiche phat le chun keiman nangho le ikah uva ka kitepna chu hingel doh kit ingting, chuteng le gotwi chu tahsa hingte sumang dinga twi sanga hunglen kit lou hel ding ahiye.
16 Derföre skall min båge vara i skynom, att jag skall se uppå honom, och tänka uppå det eviga förbund emellan Gud och all lefvande djur i hvarjo och eno kötte, som på jordene är.
Keiman nisa vah emsel meilhang lah a kamuji tengle Pathen le leiset chunga tahsa a ahing thei jouse kah a tonsot kumkho a dinga kitepna chu kagel doh ding ahi,”ati.
17 Det samma sade ock Gud till Noah: Detta skall vara tecknet till det förbund, som jag gjort hafver emellan mig och allt kött på jordene.
Hichun Pathen in Noah ahoulim pin hitin aseiye, “Hiche hi leiset chunga tahsa ahingthei jouse toh kei kikah a kitepna ka phudoh chu amelchihna hi ding ahi,” ati.
18 Noahs söner, som utur arkenom gingo, äro desse: Sem, Ham, Japhet. Men Ham är fadren till Canaan.
Noah chate ho kong sunga kon'a hung potdoh ho chu ahi leh Shem, Ham chule Japhath ahiuve, Ham kiti pa hi Canaan pa ahiye.
19 Dessa tre äro Noahs söner, af hvilkom all land besatt vordo.
Amaho chenghi Noah chate a kona vannoi mihem hung dim ahi.
20 Och Noah begynte till och vardt en åkerman, och plantade vingård.
Chuin twisanglet kichai jou chun Noah in tolgo lah achun lou abol pan tan hia chun lengpi phung aphut doh tai.
21 Och då han drack af vinet, vardt han drucken, och låg oskyld uti sine hyddo.
Chujouvin nikhat chu Noah chun lengpitwi adon in ahile akham tan khoilupon buh sung ah chun asagoh keovin alum tai.
22 Då nu Ham, Canaans fader, såg sins faders blygd, sade han det bådom sinom brödrom, som ute voro.
Ham Canaan pa chun apa Noah sagoh keova aum chu amun apot doh paiyin asopi teni aga het sah in ahile,
23 Då togo Sem och Japhet ett kläde, och lade på bägges deras skuldror, och gingo baklänges till, och öfvertäckte deras faders blygd, och deras ansigte var ifrå vändt, så att de deras faders blygd icke sågo.
Hichun Shem le Japheth in ponsil achoi lhon in alengkouva adom gel lhon a nunglam ngan anung toi lhon in apa akeova um chu agakhu khum lhonin, amai lhon vang ahei manggel lhon in apa akeova um amulhon poi.
24 Som nu Noah uppvaknade af sino vine, och fick veta hvad hans yngste son honom gjort hade, sade han:
Noah hichun alupna a kon in ahung khah doh phat in achapa neopen in ana limbol chu ahedoh tai.
25 Förbannad vare Canaan, och vare en träl under alla trälar ibland hans bröder.
Hichun Noah in hitin aseiyin: “Canaan vang gaosap chang hen, Asopi teni henga soh jouse soh in hung pang hen,” atin,
26 Och sade yttermera: Lofvad vare Herren Sems Gud, och Canaan vare hans träl.
Hichun Noah in hitin aseiye, “Pathen in Shem phattheiboh mai hen, ahin Canaan vang asopi soh himai hen,
27 Gud förvidge Japhet, och låte honom bo i Sems hyddor, och Canaan vare hans träl.
Pathen in Japheth gam chu hatah in keh let peh hen, chule Japheth in Shem pon buh sung dunga jong chen sah hen, ahin Canaan vang asopi pa soh hijing mai hen,” ati.
28 Och Noah lefde efter flodena trehundrade och femtio år.
Twisanglen kichai jouvin Noah chu kum jathum le kum som nga ahing nalaiye.
29 Så att hans hela ålder vardt niohundrade och femtio år, och blef död.
Hitichun Noah hin nikho abon bonin kum jako le kum somnga alhing in, chujouvin ama athi tai.