1 Mosebok 7
1 Och Herren sade till Noah: Gack in uti arken, du och ditt hela hus, ty dig hafver jag sett rättfärdigan för mig i denna tid.
Na ka mea a Ihowa ki a Noa, haere mai koutou ko tou whare katoa ki roto ki te aaka; kua kite hoki ahau i a koe he tika ki toku aroaro i tenei whakatupuranga.
2 Af allahanda ren fänad tag till dig, ju sju och sju, mankön och qvinkön; men af orenom fänad, ju ett par, mankön och qvinkön.
Tangohia e koe etahi o nga kirehe pokekore, kia takiwhitu, te toa me tana uha: o nga kararehe poke hoki, kia takirua, te toa me tana uha:
3 Sammalunda af foglarna under himmelen, ju sju och sju, mankön och qvinkön, på det att säd må blifva lefvandes på hela jordene.
Me nga manu ano hoki o te rangi, kia takiwhitu, te toa me te uha; kia ora ai he uri ki runga ki te mata o te whenua katoa.
4 Ty ännu efter sju dagar skall jag låta regna på jordene fyratio dagar och fyratio nätter, och förgöra utaf jordene allt det som varelse hafver, det jag gjort hafver.
Kia whitu ake hoki nga ra ka meatia e ahau kia ua te ua ki runga ki te whenua, kia wha tekau nga ra, kia wha tekau nga po; a ka whakangaromia atu e ahau i runga i te mata o te whenua nga mea ora katoa i hanga e ahau.
5 Och Noah gjorde allt det Herren böd honom.
A rite tonu ta Noa i mea ai ki a Ihowa katoa i whakahau ai ki a ia.
6 Och han var sexhundrade år gammal, då flodenes vatten flödade på jordene.
Na e ono rau nga tau o Noa i te putanga mai o te waipuke ki runga ki te whenua.
7 Och han gick in i arken med sina söner, sine hustru, och sina söners hustrur, för flodenes vattens skull.
Na ka tomo a Noa ratou tahi ko ana tama, ko tana wahine, ko nga wahine hoki a ana tama, ki roto ki te aaka, i te wehi i nga wai o te waipuke.
8 Af den rena fänaden, och af den orena, af foglar, och af allt det som kräker på jordene,
Me etahi o nga kirehe pokekore, o nga kirehe poke hoki, o nga manu, o nga mea katoa ano hoki e ngokingoki ana i runga i te whenua;
9 Gingo till honom in i arken, parom, ju mankön och qvinkön, såsom Gud honom budit hade.
I haere tatakirua ratou ki roto ki te aaka ki a Noa, te toa me te uha, i pera tonu me ta te Atua i whakahau ai ki a Noa.
10 Och då de sju dagar framlidne voro, kom flodsens vatten uppå jordene.
Na i muri iho i nga ra e whitu ka puta mai nga wai o te waipuke ki runga ki te whenua.
11 Uti de sjettehundrade årena i Noahs ålder, på sjuttonde dagenom, i den andra månadenom, det är den dagen, då uppbrusto alla stora djupsens källor, och himmelens fenster öppnade sig.
No te ono rau o nga tau o te oranga o Noa, no te rua o nga marama, no te tekau ma whitu o nga ra o te marama, no taua rangi ano i pakaru mai ai nga matapuna katoa o te rire nui, a ka whakatuwheratia nga matapihi o te rangi.
12 Och ett regn kom på jordene i fyratio dagar och fyratio nätter.
A e wha tekau nga ra, e wha tekau nga po, i ua ai te ua ki runga ki te whenua.
13 Rätt på samma dagen gick Noah in i arken, med Sem, Ham och Japhet, sina söner, och med sine hustru, och med tre sina söners hustrur.
No taua rangi pu ano i tomo ai a Noa, ratou ko Hema, ko Hama, ko Iapeta, nga tama a Noa, ratou tahi ko te wahine a Noa, ko nga wahine tokotoru ano hoki a ana tama, ki roto ki te aaka;
14 Dertill allahanda djur efter sitt slag, allahanda fänad efter sitt slag, och allt det på jordene kräker efter sitt slag, och allahanda foglar efter sitt slag, allt det flyga kunde, och allt det vingar hade:
Ratou ko nga kirehe mohoao katoa o ia ahua, o ia ahua, ko nga kararehe katoa o ia ahua, o ia ahua, ko nga mea ngoki katoa e ngokingoki nei i runga i te whenua, o ia ahua, o ia ahua, me nga manu katoa, o ia ahua, o ia ahua, me nga mea whai parira u katoa, o ia ahua, o ia ahua.
15 Det gick allt till Noah in uti arken, parom af allt kött, der en lefvande ande uti var.
Na ka haere ki roto ki te aaka ki a Noa, tatakirua o nga kikokiko katoa, o nga mea whai wairua ora.
16 Och det var mankön och qvinkön, utaf allahanda kött, och gingo derin, såsom Gud honom budit hade, och Herren lät igen efter honom.
Ko nga mea i haere, i haere he toa he uha o nga kikokiko katoa, he pera tonu me ta te Atua i whakahau ai ki a ai: a tutakina ana ia e Ihowa ki roto.
17 Då kom floden fyratio dagar på jordene, och vattnet växte, och lyfte arken upp, och förde honom högt upp öfver jordena.
A e wha tekau nga ra o te waipuke ki runga ki te whenua; a ka nui haere nga wai, ka whakamanutia ake te aaka, a ka maiangi ake ki runga i te whenua.
18 Så fick då vattnet öfvermagt, och växte svårliga på jordene, så att arken dref på vattnet.
Na ka kaha nga wai, a ka tino nui haere ki runga ki te whenua; a ka tere te aaka i runga i te kare o nga wai.
19 Och vattnet fick öfverhand, och växte så svåra på jordene, att all hög berg under hela himmelen vordo öfvertäckte.
Na kua tino kaha rawa nga wai ki runga ki te whenua; a ka taupokina nga maunga teitei katoa i raro i te rangi, a puta noa.
20 Femton alnar högt gick vattnet öfver bergen, som öfvertäckte vordo.
Kotahi tekau ma rima nga whatianga i pari ake ai nga wai; a taupokina ana nga maunga.
21 Då förgicks allt kött, som på jordene kräker, foglar, fänad, vilddjur, och allt det som sig rörer på jordene, och alla menniskor.
Na ka mate nga kikokiko katoa i korikori i runga i te whenua; te manu, te kararehe, te kirehe, nga mea ngoki katoa hoki i ngokingoki i runga i te whenua, me nga tangata katoa:
22 Allt det som en lefvande anda hade på thy torra, det blef dödt.
Ko nga mea katoa kei roto nei i o ratou pongaihu te manawa ora, o nga mea katoa i te tuawhenua, i mate.
23 Så vardt då förgjordt allt det på jordene var, ifrå menniskone allt intill fänaden, intill kräkande djur, och intill foglarna under himmelen, allt vardt förgjordt utaf jordene. Allena Noah blef behållen, och hvad med honom var i arkenom.
A ngaro iho nga mea ora katoa i runga i te mata o te whenua, te tangata, te kararehe, nga mea ngokingoki, me te manu o te rangi; i whakangaromia atu ratou i runga i te whenua: a toe ake ko te kotahi o Noa, me nga mea i a ia, i roto i te aaka.
24 Och vattnet stod på jordene hundrade och femtio dagar.
A kotahi rau e rima tekau nga ra i huri ai nga wai ki runga ki te whenua.
The Great Flood
