1 Mosebok 6

1 Då menniskorna begynte förökas på jordene, och födde sig döttrar:

Veamo'za ama mopafina vahera kase hakare hazageno, knare'nare mofa'nerami fore hu'naze.

2 Då sågo Guds söner menniskornas döttrar, att de voro dägeliga, och togo till hustrur hvilka de helst ville.

Hanki vahe'mo'za rama'a mofane zaga kasezmantage'za, Anumzamofo mofavre naga'mo'za ke zamasane nehu'za zamavesia a'ne eri'naze.

3 Då sade Herren: Menniskorna vilja icke mer låta min Anda straffa sig, ty de äro kött. Jag vill ännu gifva dem hundrade och tjugu års dag.

Ana hianagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Avamunimo'a vahe'mofompina mani'neno zamasimura zami vava osugahie. Na'ankure vahera fri'zaga mani'nazanki'za, 120'a zagegafua agateore'neza frigahaze.

4 På den tiden voro ock tyranner på jordene, förty, sedan Guds söner ingingo till menniskors döttrar, och de födde barn, vordo deraf väldige och fast beryktade män i verldene.

Ana knafine henka'anena tusinasi vahe'mo'za ama mopafina mani'nazankino, Anumzamofo mofavremo'za e'za vahe'mokizmi mofane zagane emasageno mofavrea kasezmante'naze. Hanki'za fore'ma hazana korapa knafina hankavenentake hu'za hihamu'ane vahe fore hu'naze.

5 Men då Herren såg, att menniskones ondska var stor på jordene, och all hennes hjertas uppsåt och tanke var alltid benägen till det ondt var:

Hianagi Ra Anumzamo'ma vahe'mokizmima zamage'neana, mika kna havi avu'avazamo ama mopafina ra huno vahe'mofo antahi antahifina, havi avu ava'zamo aviteno meno vu'ne.

6 Då ångrade Herranom, att han hade gjort menniskona på jordene, och det bekymrade honom i hans hjerta.

E'ina nehazageno Anumzamo'a nezamageno rimpa haviza higeno muse osuno, nahige'na vahera trohu'noe huno asunke nehuno,

7 Och Herren sade: Menniskona, som jag skapade, skall jag förgöra utaf jordene, ifrå mennisko allt intill fänaden, och intill matkar, och intill foglarna under himmelen; förty det ångrar mig, att jag dem gjort hafver.

Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Vahe'ene, zagagafane, namaramine, mopafi ne'onse zagarami'nena zamahe fanane hugahue. Nagrama tro'ma huzmante'noa zankura nasunku hue hu'ne.

8 Men Noah fann nåde för Herranom.

Hianagi Noa'a agrake Ra Anumzamofo avurera fatgo nera mani'negeno muse hunte'ne.

9 Detta är Noahs slägt: Noah var en from man och fullkomlig, och förde ett gudeligit lefverne i sin tid.

Hagi Noa nagamofo nanekea amanahu me'ne. Ana knafima mani'naza vahepina Noa'a fatgo huno hazenke'zama'a omanegeno Anumzane tragoteno mani'neno amage anteno vu'ne.

10 Och födde tre söner, Sem, Ham, Japhet.

Noa'a ne' mofavre tagufa zamanteno zamagi'a Semi'e, Hamu'e, Jafeti'e huno antezmi'ne.

11 Men jorden var förderfvad för Guds åsyn, och full med orätt.

Ama mopamo'a Anumzamofo avurera haviza hu'ne, ha' zamo'ene, kefo avu'avazamo enena avite'ne.

12 Då såg Gud på jordena, och si, hon var förderfvad, ty allt kött hade förderfvat sin väg på jordene.

Anumzamo'ma ama mopafima ke'neana, tamage huno makazamo'a haviza hu'ne, ama mopafima me'neazama keana kumike'za huvagare'naze.

13 Då sade Gud till Noah: Allt kötts ändalykt är kommen för mig, ty jorden är full med orätt af dem, och si, jag vill förderfva dem med jordene.

Hagi Anumzamo'a anage huno Noana asmi'ne, Ke ontahizageno kefo avu'ava zamo'a aviteankina zamagri'ene mopazimine zamahe fanane huku Nagra nagesa nentahue.

14 Gör dig en ark utaf furuträ, och gör kamrar derinne, och becka honom utan och innan.

Hagi kagra hanave zafareti ra ventea tro nehunka, asa hutanenka hunaraginto. Timo'ma ufre'zankura agu'ane megi'anena fukinu renkaniro.

15 Och gör honom alltså: Trehundrade alnar skall vara längden, femtio alnar bredden, och tretio alnar höjden.

Ana ventema kisanana, zanra'a 150'a mitagi, kahesa'a 25 mitagi, atrure'a 15 mitagi hunka neginka,

16 Ett fenster skall du göra der ofvan uppå, en aln stort. Dörrena skall du sätta midt på sidone; och skall han hafva tre bottnar, en nederst, den andra midt uti, den tredje öfverst.

anagamu no amumpa tvaonte mago mitamofona agema'a hafu'a mita zasikana hagento. Magokaziga kaha hagentenka, ana ventemofo agu'afina ese nonki, anante nonki, agofetu nonki hunka kio.

17 Ty si, jag skall låta komma en vattuflod öfver jordena, till att förderfva allt kött, der en lefvande ande uti är, under himmelen, och allt det på jordene är skall förgås.

Hagi Nagra ha'nenkeno tusi'a ti hageno mopa refitena mani'ne'za zamasimu nentaza zane, maka'zanena zamahe fanane hugahue.

18 Men med dig vill jag göra ett förbund, och du skall gå in i arken med dina söner, med dine hustru, och med dina söners hustrur.

Hu'neanagi kagrane huhagerafinugu huvempa hu'na negasamue. Kagrane a'mofavre ka'ane knoferahe'zane tamagra maka ventefi marerigahaze.

19 Och du skall låta komma in i arken allahanda djur af allt kött, ju ett par, mankön och qvinkön, att de måga blifva lefvande när dig.

Hagi rumofo rumofo zagagafama mani'nazafintira vene, a'ene zamavaretere huge'za kahefa hu'za mani'sagu ventefi mareriho.

20 Af foglarna efter deras slag, af fänadenom efter sitt slag, och af allahanda kräkande djur på jordene efter deras slag. Af allo desso skall ju ett par ingå till dig, på det att de skola blifva lefvande.

Zgagafama nama, rumofo rumofo kumate zagane, mopafi ne'onse zagarmine, vene a'ene kasefa hu'za manisnagu kagrite egahaze.

21 Och du skall till dig taga allahanda mat, som man tärer, och skall samka honom till dig, att han varder dig och dem till födo.

Ana nehunka aru ne'za aru ne'zana, tamagrane maka zagagafanema nesazazana erinka eme eritru huo.

22 Och Noah gjorde allt det Gud böd honom.

Higeno Anumzamo'ma asmi'neaza huno Noa'a maka'zana tro hu'ne.

The World is Destroyed by Water