1 Mosebok 6
1 Då menniskorna begynte förökas på jordene, och födde sig döttrar:
Te vaengkah hlang loh diklai hman ah pungtai pahoi tih amamih ham canu a cun uh hatah,
2 Då sågo Guds söner menniskornas döttrar, att de voro dägeliga, och togo till hustrur hvilka de helst ville.
Pathen capa rhoek loh hlang canu rhoek te then tila a hmuh uh. Te dongah amih te amamih yuu la boeih a coelh tih a loh uh.
3 Då sade Herren: Menniskorna vilja icke mer låta min Anda straffa sig, ty de äro kött. Jag vill ännu gifva dem hundrade och tjugu års dag.
Te dongah BOEIPA loh, “Hlang ngawn tah pumsa la om tih kai kah mueihla loh hlang taengah kumhal ah ka naep eh a ti pawt dongah hlang kah khohnin he kum ya neh kum kul mah om saeh,” a ti.
4 På den tiden voro ock tyranner på jordene, förty, sedan Guds söner ingingo till menniskors döttrar, och de födde barn, vordo deraf väldige och fast beryktade män i verldene.
Te vaeng tue ah Nephilim rhoek tah diklai ah om uh. A hnukah khaw Pathen capa rhoek te hlang canu rhoek taengah kun uh tih amih ham ca a cun pa uh. Amih te khosuen kah hlangrhalh la ming aka om hlang rhoek ni.
5 Men då Herren såg, att menniskones ondska var stor på jordene, och all hennes hjertas uppsåt och tanke var alltid benägen till det ondt var:
BOEIPA loh diklai hmanah hlang kah boethae he yet tih a lungbuei kopoek neh benbonah loh boeih khaw hnin takuem a thae bueng ni tila a hmuh.
6 Då ångrade Herranom, att han hade gjort menniskona på jordene, och det bekymrade honom i hans hjerta.
Te dongah BOEIPA loh diklai hmankah hlang a saii te hal coeng tih a lungbuei te tlo.
7 Och Herren sade: Menniskona, som jag skapade, skall jag förgöra utaf jordene, ifrå mennisko allt intill fänaden, och intill matkar, och intill foglarna under himmelen; förty det ångrar mig, att jag dem gjort hafver.
Te dongah BOEIPA loh, “Ka suen hlang te diklai hman lamkah ka khoe pawn ni. Hlang khaw, rhamsa khaw, rhulcai khaw, vaan kah vaa khaw amih ka saii dongah te ka hal coeng,” a ti.
8 Men Noah fann nåde för Herranom.
Tedae Noah tah BOEIPA mik ah mikdaithen la om.
9 Detta är Noahs slägt: Noah var en from man och fullkomlig, och förde ett gudeligit lefverne i sin tid.
Hekah he tah Noah kah rhuirhong ni. Noah he amah kah thawnpuei khuiah hlang duengneh a cuemthuek la om. Pathen nen khaw Noah tah pongpa hmaih.
10 Och födde tre söner, Sem, Ham, Japhet.
Noah loh capa pathum Shem, Ham neh Japheth te a sak.
11 Men jorden var förderfvad för Guds åsyn, och full med orätt.
Te vaengah diklai te Pathen mikhmuh ah poci tih diklai te kuthlahnah loh a khulae.
12 Då såg Gud på jordena, och si, hon var förderfvad, ty allt kött hade förderfvat sin väg på jordene.
Te dongah Pathen loh a sawt vaengah diklai hmanah pumsa boeih tah a longpuei te poci tih diklai khaw poci coeng ne.
13 Då sade Gud till Noah: Allt kötts ändalykt är kommen för mig, ty jorden är full med orätt af dem, och si, jag vill förderfva dem med jordene.
Te dongah Pathen loh Noah taengah, “Pumsa boeih kah a bawtnah tah ka mikhmuh ah pai coeng. Amih mikhmuh lamkah kuthlahnah te diklai hah. Te dongah ni diklai neh amih te ka phae ne.
14 Gör dig en ark utaf furuträ, och gör kamrar derinne, och becka honom utan och innan.
Namah ham gopher thing neh lawng te saii lamtah lawng te a bu saii pah. Te phoeiah a khui ah khaw, poeng ah khaw aang neh hnil.
15 Och gör honom alltså: Trehundrade alnar skall vara längden, femtio alnar bredden, och tretio alnar höjden.
Tekah lawng te metlam na saii eh tikoinih, lawng kah a yun te dong ya thum, a daang dong sawmnga, a sang dong thukip lo ni.
16 Ett fenster skall du göra der ofvan uppå, en aln stort. Dörrena skall du sätta midt på sidone; och skall han hafva tre bottnar, en nederst, den andra midt uti, den tredje öfverst.
Lawng te imphu na saii vetih tlungyun te tah dong khat cup sak. Te phoeiah lawng kah a kaep ah thohka khueh lamtah a cuek, pabae neh pathum la saii.
17 Ty si, jag skall låta komma en vattuflod öfver jordena, till att förderfva allt kött, der en lefvande ande uti är, under himmelen, och allt det på jordene är skall förgås.
Kai khaw kamah loh pumsa boeih te phae hamla diklai ah tuilii tui kang khuen coeng ne. A khuiah vaan hmui lamkah hingnah mueihla khaw, diklai dongkah a cungkuem he pal ni.
18 Men med dig vill jag göra ett förbund, och du skall gå in i arken med dina söner, med dine hustru, och med dina söners hustrur.
Tedae nang taengah kai kah paipi te ka thoh vetih nang khaw, na ca rhoek khaw, na yuu khaw, na langa rhoek khaw, namah neh lawng khuila na khuen ni.
19 Och du skall låta komma in i arken allahanda djur af allt kött, ju ett par, mankön och qvinkön, att de måga blifva lefvande när dig.
Te vaengah mulhing boeih lamkah khaw, pumsa boeih lamkah khaw a hluei neh a la te panit ah khueh lamtah namah taengah hing sak ham lawng te boeih paan puei.
20 Af foglarna efter deras slag, af fänadenom efter sitt slag, och af allahanda kräkande djur på jordene efter deras slag. Af allo desso skall ju ett par ingå till dig, på det att de skola blifva lefvande.
Vaa te khaw amah hui la, rhamsa lamkah khaw amah hui la, diklai ah rhulcai boeih lamkah amah hui la, boeih khuikah panit tah hlun ham nang taengah ham paan saeh.
21 Och du skall till dig taga allahanda mat, som man tärer, och skall samka honom till dig, att han varder dig och dem till födo.
Te phoeiah na caak ham buh boeih te namah taengah khuen lamtah namah ham tung. Namah ham neh amih ham cakok la om saeh,” a ti nah.
22 Och Noah gjorde allt det Gud böd honom.
Te dongah Noah loh a saii tih Pathen loh anih a uen boeih te a saii van.
The World is Destroyed by Water
