1 Mosebok 48
1 Derefter vardt Joseph sagdt: Si, din fader är sjuk. Och han tog båda sina söner med sig, Manasse och Ephraim.
Atue nasetto maw oh pacoengah, Nam pa loe ngannat, tiah Joseph khaeah thuih pae o; to pongah a caa Manasseh hoi Ephraim to kawk moe, a caeh haih.
2 Då vardt Jacob sagdt: Si, din son Joseph kommer till dig. Och Israel tog styrko till sig, och satte sig upp i sängene.
Jakob khaeah, Na capa Joseph nang khaeah angzoh, tiah thuih pae o; to naah Israel loe tha pathok moe, a iih haih ahmuen ah anghnut.
3 Och sade till Joseph: Den allsmägtige Gud syntes mig i Lus i Canaans land, och välsignade mig,
Jakob mah Joseph khaeah, Kanaan prae Luz vangpui ah Thacak Sithaw kai khaeah angphong moe, tahamhoihaih ang paek,
4 Och sade till mig: Si, jag skall låta dig växa och förökas, och göra dig till mycket folk, och skall gifva dine säd efter dig detta landet till egendom evinnerliga.
anih mah kai khaeah, Khenah, athaih kang thaisak moe, kang pungsak han, kami pop parai acaeng ah kang sak moe, angzo han koi na caanawk khaeah, hae prae hae dungzan ah toep hanah kang paek han, tiah ang naa.
5 Så skola nu dine två söner, Ephraim och Manasse, som dig i Egypten födde äro, förra än jag kom hit in till dig, vara mine, lika som Ruben och Simeon.
Kai haeah kang zo ai naah Izip prae ah na sak ih na caa Manasseh hoi Ephraim loe ka caa ah ni om hoi tih; Reuben hoi Simeon baktih toengah, nihnik loe ka caa ah om hoi tih.
6 Men de, som du föder efter dem, skola vara dine: men desse skola vara nämnde med deras bröders namn i deras arfvedel.
To pacoengah na sak ih na caa loe nangmah ih hmuen ah om tih, a toep o han koi qawknawk loe angmah ih nawkamya ahmin hoiah nawnto kroek o hmaek tih.
7 Och då jag kom utaf Mesopotamien, dödde mig Rachel i Canaans lande på vägenom, då ännu ett litet stycke vägs var till Ephrath; Och jag begrof henne på vägenom till Ephrath, det nu heter BethLehem.
Padan hoiah kang zoh, Kanaan prae thungah ka caeh li moe, Ephrath vangpui to phak tom naah, nam no Rachel loe ka taengah duek; to pongah anih to Bethlehem, tiah thuih ih, Ephrath caehhaih loklam ah ka phum sut, tiah a naa.
8 Och Israel såg Josephs söner, och sade: Ho äro desse?
Israel mah, Joseph ih caanawk hnuk naah, Mi hnik aa? tiah a naa.
9 Joseph svarade sinom fader: Det äro mine söner, som Gud hafver mig här gifvit. Han sade: Haf dem hit till mig, att jag välsignar dem.
Joseph mah ampa khaeah, Sithaw mah hae prae ah ang paek ih ka caa hnik ni, tiah a naa. Israel mah, tahamhoihaih paek hanah, ka taengah angzo haih ah, tiah a naa.
10 Ty Israels ögon voro mörk vorden för ålders skull, och kunde icke väl se. Och han hade dem till honom: Och han kysste dem, och tog dem i famn.
Israel loe mitong boeh pongah a mik tha om ai boeh, to pongah kho hnu thai ai boeh; Joseph mah a caa hnik to anih khaeah caeh haih, ampa mah nihnik to mok moe, takop.
11 Och sade till Joseph: Si, jag hafver sett ditt ansigte, det jag icke förmodat hade: Och si, Gud hafver ock låtit mig se dina säd.
Israel mah Joseph khaeah, Na mikhmai hnuk han ka poek ai boeh, khenah, Sithaw mah vaihi na caa hnik to ang hnuksak boeh, tiah a naa.
12 Och Joseph tog dem utaf hans sköte, och han böjde sig ned på jordena för hans ansigte.
Joseph mah a caa hnik to ampa ih khokhu salakah suek moe, long ah lu takhumsak.
13 Då tog Joseph dem båda, Ephraim i sin högra hand, emot Israels venstra hand, och Manasse i sina venstra hand, emot Israels högra hand, och dem till honom.
Joseph mah nihnik to lak moe, Ephraim to a bantang ban hoi patawnh pacoengah, ampa ih bangqoi bangah a suek, Manasseh to a banqoi ban hoiah patawnh moe, ampa ih bantang bangah a suek.
14 Men Israel räckte ut sina högra hand, och lade henne på Ephraims dens yngstes hufvud, och sina venstra hand på Manasse hufvud, och omskifte händerna med vilja; ty Manasse var den förstfödde.
Manasseh loe calu ah oh, toe Israel mah palunghahaih hoiah a ban to payuengh moe, a bantang ban to Ephraim ih lu ah koeng pacoengah, a banqoi ban to Manaaseh ih lu ah a koeng.
15 Och han välsignade Joseph, och sade: Gud, för hvilkom mine fäder Abraham och Isaac vandrat hafva; Gud, som mig födt hafver utaf min ungdom allt intill denna dag.
Joseph to tahamhoihaih a paek, Kam pa Abraham hoi Issak mah bok ih Sithaw, ka hing thung vaihni ni khoek to kai khenzawnkung Sithaw,
16 Ängelen, som mig frälst hafver af allo ondo, han välsigne dessa piltarna, att de må efter mitt, och mina fäders, Abrahams och Isaacs, namn nämnde varda, så att de må växa och förökas på jordene.
zit kathok raihaih congca thung hoi kai pahlongkung van kami mah, hae ih nawkta hnik hae tahamhoihaih paek nasoe; nihnik loe kai ih ahmin, kam pa Abraham hoi Issak ih ahmin to phui o nasoe, long ah pop parai ah pung o nasoe, tiah a naa.
17 Men då Joseph såg, att hans fader lade sina högra hand på Ephraims hufvud, behagade det honom illa, och fattade uti sins faders hand, att han skulle vända sina hand af Ephraims hufvud in på Manasse hufvud;
Ampa mah Ephraim nuiah bantang ban to koeng pae, tiah Joseph mah hnuk naah ampa nuiah palung hoih ai; to pongah Ephraim lu ih ampa ih ban to lak moe, Manasseh ih lu nuiah koeng pae.
18 Och sade till honom: Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg dina högra hand på hans hufvud.
Joseph mah ampa khaeah, Pa, to tih na ai ni; anih loe calu ni, to pongah anih lu nuiah na bantang ban to koeng ah, tiah a naa.
19 Men hans fader nekade det, och sade: Jag vet väl, min son, jag vet det väl; denne skall ock varda till folk, och skall varda stor, men hans yngre broder skall varda större än han, och hans säd skall varda till ett stort folk.
Toe ampa mah angmaak pae; Ka panoek, ka capa, ka panoek; anih doeh kami ah angcoeng ueloe, paroeai len tahang tih; toe amnawk loe anih pongah len kue tih, anih ih caanawk loe pop parai acaeng ah angcoeng tih, tiah a naa.
20 Så välsignade han dem i den dagen och sade: Varde Israel välsignad efter ditt sätt, så att man må säga: Gud sätte dig såsom Ephraim och Manasse: Och så satte han Ephraim för Manasse.
Nang loe Sithaw mah Ephraim hoi Manasseh baktih toengah omsak nasoe, Israel caanawk loe nang rang hoiah tahamhoihaih hnu o tih, tiah to na niah nihcae to tahamhoihaih a paek; to tiah Ephraim to Manasseh hmaa ah suek lat.
21 Och Israel sade till Joseph: Si, jag dör, och Gud skall vara med eder, och skall föra eder åter i edra fäders land.
To pacoengah Israel mah, Joseph khaeah, Kai loe ka duek han boeh; toe Sithaw mah na om haih ueloe, nam panawk ih prae ah na hoi let tih.
22 Jag hafver gifvit dig ett stycke land utan dina bröder, som jag med mitt svärd och båga utaf de Amoreers hand tagit hafver.
Toe sumsen hoi kalii hoiah Amor kaminawk khaeah ka lak ih kahoih prae loe nam yanawk han ih na ai ah, nang han ih ni kang paek, tiah a naa.
