1 Mosebok 25
1 Abraham tog åter ena hustru, hon het Ketura.
Abraham married another wife; her name was Keturah.
2 Hon födde honom Simran och Jacksan, Medan och Midian, Jisbak och Suah.
She had the following sons: Zimran, Jokshan, Medan, Midian, Ishbak, and Shuah.
3 Men Jacksan födde Seba och Dedan. Dedans barn voro Assurim, Letusim och Leummim.
Jokshan was the father of Sheba and Dedan. The descendants of Dedan were the Asshurites, the Letushites, and the Leummites.
4 Midians barn voro Epha, Epher, Hanoch, Abida och Eldaa; desse äro alle Ketura barn.
The sons of Midian were Ephah, Epher, Hanoch, Abida, and Eldaah. These were all descendants of Keturah.
5 Men Abraham gaf allt sitt gods Isaac.
Abraham left everything he owned to Isaac.
6 Men de barnen, som han hade af frillorna, gaf han skänker, och lät dem fara ifrå sin son Isaac, medan han än lefde, öster ut i österlanden.
But while he was still alive, he gave gifts to the sons of his concubines and sent them to live in the east, well away from Isaac.
7 Men Abrahams ålder, som han lefde, var hundrade fem och sjutio år.
Abraham lived to be 175
8 Och blef sjuk, och dödde i en rolig ålder, då han af ålder och lefvande mätter var; och vardt samlad till sitt folk.
when he breathed his last and died at a good old age. He had lived a full life, and now he joined his forefathers in death.
9 Och honom begrofvo hans söner, Isaac och Ismael, i den dubbelkulone, på Ephrons åker, Zoars Hetheens sons, som ligger emot Mamre;
His sons Isaac and Ishmael buried him in the cave of Machpelah near Mamre, in the field that had belonged to Ephron, son of Zohar, the Hittite.
10 I den markene, som Abraham köpt hade af Hets barnom: Der är Abraham begrafven med Sara sine hustru.
This was the field Abraham had bought from the Hittites. Abraham was buried there with his wife Sarah.
11 Och efter Abrahams död välsignade Gud hans son Isaac; och han bodde vid den brunnen, som kallades dens lefvandes och seendes.
After Abraham's death, God blessed his son Isaac, who was living near Beer-lahai-roi.
12 Detta är Ismaels Abrahams sons slägt, som Hagar, Saras tjensteqvinna af Egypten, födde honom.
This is the genealogy of Abraham's son Ishmael. His mother Hagar was Sarah's Egyptian slave.
13 Och detta är Ismaels barns namn, der deras slägte hafva namn af: Ismaels förste son Nebajoth, Kedar, Adbeel, Mibsam,
These were the names of the sons of Ishmael according to their family genealogy: Nebaioth (firstborn), Kedar, Adbeel, Mibsam,
14 Misma, Duma, Massa,
Mishma, Dumah, Massa,
15 Hadar, Thema, Jethur, Naphis och Kedma.
Hadad, Tema, Jetur, Naphish, and Kedemah.
16 Desse äro Ismaels barn med deras namn, i deras byar och städer, tolf förstar.
These were the sons of Ishmael, and these became the names of the places where they lived and camped—the twelve family rulers of their tribes.
17 Och detta är Ismaels ålder, hundrade och sju och tretio år; och han vardt sjuk och dödde, och vardt samkad intill sitt folk.
Ishmael lived to be 137. Then he breathed his last and died, and joined his forefathers in death.
18 Men han bodde ifrå Hevila in till Zur emot Egypten, när man går till Assyrien; och satte sig emot alla sina bröder.
Ishmael's descendants inhabited the region from Havilah to Shur, near the border of Egypt in the direction of Asshur. They were forever fighting with one other.
19 Detta är Isaacs Abrahams sons slägte: Abraham födde Isaac.
The following is the genealogy of Abraham's son Isaac. Abraham was the father of Isaac.
20 Men Isaac var fyratio år gammal, då han tog Rebecka till hustru, Bethuels Syrens af Mesopotamien dotter, Labans Syrens syster.
When Isaac was 40 he married Rebekah, the daughter of Bethuel the Aramean from Paddan-aram and the sister of Laban the Aramean.
21 Men Isaac bad Herran för sine hustru, ty hon var ofruktsam; och Herren hörde honom, och Rebecka hans hustru vardt hafvande.
Isaac prayed to the Lord for help on behalf of his wife because she couldn't have children. The Lord answered his prayer and she became pregnant.
22 Och barnen stötte sig med hvarannan i hennes lif. Då sade hon: Efter mig skulle så gå, hvi är jag då vorden hafvandes? Och gick bort till att fråga Herran.
The twin babies inside her struggled with each other. So she asked the Lord, “Why is this happening to me?”
23 Och Herran sade till henne: Tu folk äro i dino lifve, och tveggehanda folk skola skiljas utaf dino lifve: Och det ena folket skall öfvervinna det andra, och den större skall tjena den mindre.
“You have two nations inside you,” the Lord replied. “You're going to give birth to two peoples who will compete against each other. One will be stronger than the other; the older one will be the servant of the younger one.”
24 Då nu tiden kom att hon föda skulle, si, då voro tvillingar i hennes lifve.
When the time came she gave birth to twins.
25 Den förste, som utkom, var röd och luden som ett skin: Och de kallade honom Esau.
The first baby to be born was red, and covered with hair like a coat. So they named him Esau.
26 Straxt derefter kom hans broder ut, han höll med sine hand i Esau fotablad, och de kallade honom Jacob: Sextio år gammal var Isaac, då de vordo födde.
Then his twin brother was born, holding on to Esau's heel. So he was named Jacob. Isaac was 60 when they were born.
27 Och då drängarne vordo store, vardt Esau en jägare och en åkerman; men Jacob en from man, och bodde i tjäll.
The boys grew up and Esau became a skilled hunter, at home in the countryside. Jacob was quiet and liked to stay at home in the tents.
28 Och Isaac hade Esau kär, ty han plägade äta af hans vede; men Rebecka hade Jacob kär.
Isaac loved Esau because he brought him tasty wild game to eat, while Rebekah loved Jacob.
29 Och Jacob kokade en rätt; då kom Esau af markene, och var trötter;
One day Jacob was cooking some stew when Esau got back from the countryside, tired out and starving hungry.
30 Och sade till Jacob: Gif mig äta af denna röda rättenom, ty jag är trötter: Deraf heter han Edom.
“Give me some of that red stew,” Esau told Jacob. “I'm absolutely starving!” (That's how Esau got his other name, “Edom,” meaning “red.”)
31 Men Jacob sade: Sälj mig i dag din förstfödslorätt.
“First sell me your rights as the firstborn son,” Jacob replied.
32 Esau svarade: Si, jag måste dock dö: Hvad varder mig den förstfödslorätten nyttig?
“Look! I'm dying here! What use are the rights of the firstborn to me?” Esau declared.
33 Jacob sade: Så svär mig i dag. Och han svor honom: Och sålde så Jacob sin förstfödslorätt.
“First you have to swear to me,” Jacob demanded. So Esau swore an oath selling his rights of the firstborn to Jacob.
34 Då gaf Jacob honom bröd och den grynvällingen, och han åt och drack, och stod upp, och gick dädan. Och så föraktade Esau sin förstfödslorätt.
Then Jacob gave Esau some bread and lentil stew. He ate and drank, and then he got up and left. By doing this Esau showed how little he cared for his rights as the firstborn son.
