1 Mosebok 17

1 Då nu Abram nio och niotio år gammal var, syntes honom Herren, och sade till honom: Jag är Gud allsmäktig; vandra för mig och var fullkomlig.

And Abram is a son of ninety and nine years, and Jehovah appeareth unto Abram, and saith unto him, 'I [am] God Almighty, walk habitually before Me, and be thou perfect;

2 Och jag skall göra mitt förbund emellan mig och dig, och jag skall föröka dig svårliga.

and I give My covenant between Me and thee, and multiply thee very exceedingly.'

3 Och Abram föll på sitt ansigte. Och Gud talade yttermera med honom, och sade:

And Abram falleth upon his face, and God speaketh with him, saying,

4 Si, jag äret, och hafver mitt förbund med dig, och du skall varda en fader för mycket folk.

'I — lo, My covenant [is] with thee, and thou hast become father of a multitude of nations;

5 Derföre skall du icke mer heta Abram, utan Abraham skall vara ditt namn; ty jag hafver gjort dig till en fader för mycket folk.

and thy name is no more called Abram, but thy name hath been Abraham, for father of a multitude of nations have I made thee;

6 Och skall göra dig ganska mycket fruktsamman, och skall göra folk af dig; skola ock Konungar komma af dig.

and I have made thee exceeding fruitful, and made thee become nations, and kings go out from thee.

7 Och jag vill göra mitt förbund emellan mig och dig, och dina säd efter dig, i deras afkommandom, att det skall vara ett evigt förbund, så att jag skall vara din Gud, och dine säds efter dig.

'And I have established My covenant between Me and thee, and thy seed after thee, to their generations, for a covenant age-during, to become God to thee, and to thy seed after thee;

8 Och skall gifva dig, och dine säd efter dig, det land, der du en främling uti äst, nemliga, det hela landet Canaan, till evig besittning; och skall vara deras Gud.

and I have given to thee, and to thy seed after thee, the land of thy sojournings, the whole land of Canaan, for a possession age-during, and I have become their God.'

9 Och Gud sade yttermera till Abraham: Så håll nu mitt förbund, du, och din säd efter dig, i deras afkommandom.

And God saith unto Abraham, 'And thou dost keep My covenant, thou and thy seed after thee, to their generations;

10 Och detta är förbundet, som I hålla skolen, emellan mig och dig, och dina säd efter dig: Allt det mankön ibland eder är skall omskäras.

this [is] My covenant which ye keep between Me and you, and thy seed after thee: Every male of you [is] to be circumcised;

11 Men I skolen omskära edars kötts förhud. Det samma skall vara ett tecken till förbundet emellan mig och eder.

and ye have circumcised the flesh of your foreskin, and it hath become a token of a covenant between Me and you.

12 Hvart och ett piltebarn, då det är åtta dagar gammalt, skolen I omskära i edra afkommander. Sammalunda hvar och en tjenare, hemma födder eller köpter, eller eljest främmande, och icke af edro säd är.

'And a son of eight days is circumcised by you; every male to your generations, born in the house, or bought with money from any son of a stranger, who is not of thy seed;

13 Och så skall mitt förbund vara på edro kötte, till ett evigt förbund.

he is certainly circumcised who [is] born in thine house, or bought with thy money; and My covenant hath become in your flesh a covenant age-during;

14 Och hvar något piltebarn icke varder omskoret i hans kötts förhud, hans själ skall utrotas utu hans folk, derföre att han mitt förbund icke hållit hafver.

and an uncircumcised one, a male, the flesh of whose foreskin is not circumcised, even that person hath been cut off from his people; My covenant he hath broken.'

15 Och Gud sade åter till Abraham: Dina hustru Sarai skall du icke mer kalla Sarai, utan Sara skall vara hennes namn.

And God saith unto Abraham, 'Sarai thy wife — thou dost not call her name Sarai, for Sarah [is] her name;

16 Ty jag skall välsigna henne, och af henne skall jag gifva dig en son, hvilken jag skall välsigna, och folk skola varda af honom, och Konungar öfver mycket folk.

and I have blessed her, and have also given to thee a son from her; and I have blessed her, and she hath become nations — kings of peoples are from her.'

17 Då föll Abraham på sitt ansigte, och log, och sade i sitt hjerta: Skulle mig, som hundrade år gammal är, födas en son? Och Sara, som niotio år gammal är, skulle föda?

And Abraham falleth upon his face, and laugheth, and saith in his heart, 'To the son of an hundred years is one born? or doth Sarah — daughter of ninety years — bear?'

18 Och Abraham sade till Gud: Ack, att dock Ismael måtte få lefva för dig.

And Abraham saith unto God, 'O that Ishmael may live before Thee;'

19 Då sade Gud: Ja, Sara din hustru skall föda dig en son, hvilken du skall kalla Isaac; ty med honom skall jag upprätta mitt eviga förbund, och med hans säd efter honom.

and God saith, 'Sarah thy wife is certainly bearing a son to thee, and thou hast called his name Isaac, and I have established My covenant with him, for a covenant age-during, to his seed after him.

20 Dertill hafver jag ock bönhört dig om Ismael: Si, jag hafver välsignat honom, och skall göra honom fruktsamman, och föröka honom ganska svårliga; tolf Förstar skall han föda, och jag skall göra honom till mycket folk.

As to Ishmael, I have heard thee; lo, I have blessed him, and made him fruitful, and multiplied him, very exceedingly; twelve princes doth he beget, and I have made him become a great nation;

21 Men mitt förbund skall jag upprätta med Isaac, den Sara dig föda skall, på denna tidenom åt året.

and My covenant I establish with Isaac, whom Sarah doth bear to thee at this appointed time in the next year;'

22 Och som talet vardt ändadt, for Gud upp ifrån Abraham.

and He finisheth speaking with him, and God goeth up from Abraham.

23 Och Abraham tog sin son Ismael och alla tjenare, hemma födda och köpta, och allt det mankön var i hans huse, och omskar förhudena på deras kött, straxt på samma dagenom, som Gud honom sagt hade.

And Abraham taketh Ishmael his son, and all those born in his house, and all those bought with his money — every male among the men of Abraham's house — and circumciseth the flesh of their foreskin, in this self-same day, as God hath spoken with him.

24 Och Abraham var nio och niotio år gammal, då han omskar förhudena på sitt kött.

And Abraham [is] a son of ninety and nine years in the flesh of his foreskin being circumcised;

25 Men Ismael hans son var tretton år gammal, då hans kötts förhud omskoren vardt.

and Ishmael his son [is] a son of thirteen years in the flesh of his foreskin being circumcised;

26 Allt på enom dag vordo de alle omskorne, Abraham och hans son Ismael;

in this self-same day hath Abraham been circumcised, and Ishmael his son;

27 Och allt det mankön var i hans huse, både hemfödde tjenare och köpte, och eljest främmande; alle vordo de omskorne med honom.

and all the men of his house — born in the house, and bought with money from the son of a stranger — have been circumcised with him.