1 Mosebok 15
1 Sedan detta så skedt var, begaf sig, att Herrans ord i en syn kom till Abram, sägandes: Frukta dig intet, Abram, jag är ditt beskärm och din ganska stora lön.
After these things the word of YHWH came to Abram in a vision, saying, "Do not be afraid, Abram. I am your shield; your reward will be very great."
2 Men Abram sade: Herre, Herre, hvad vill du mig gifva? Jag går barnlös, och min redesven, denne Eleasar af Damasco, hafver en son.
Abram said, "Lord, what will you give me, seeing I go childless, and the heir of my estate is Eliezer of Damascus?"
3 Och Abram sade ytterligare: Men mig hafver du ingen säd gifvit. Och si, mins tjenares son skall vara min arfvinge.
Then Abram said, "Look, to me you have given no offspring, and look, one born in my house is my heir."
4 Och si, Herrans ord kom till honom, sägandes: Han skall icke vara din arfvinge, utan den, som utaf ditt lif komma skall, han skall vara din arfvinge.
And look, the word of God came to him, saying, "This man will not be your heir, but he who will come forth out of your own body will be your heir."
5 Och han hade honom ut, och sade: Se upp till himmelen, och räkna stjernorna, om du kan räkna dem. Och sade till honom: Så skall din säd vara.
And he brought him outside, and said, "Look now toward the sky, and count the stars, if you are able to count them." And he said to him, "So will your descendants be."
6 Abram trodde Herranom, och han räknade honom det till rättfärdighet.
And he believed God, and it was credited to him as righteousness.
7 Och han sade till honom: Jag är Herren, som dig utfört hafver ifrån Ur utu Chaldeen, att jag dig detta land gifva skall till besittning.
And he said to him, "I am God, who brought you out of Ur Kasdim to give you this land to possess."
8 Abram sade: Herre, Herre, hvaruppå skall jag märka, att jag skall besitta det?
But he said, "Lord, how can I know that I will possess it?"
9 Och han sade till honom: Tag mig ena treåra ko, och ena treåra get, och en treåra vädur, och ena turturdufvo, och ena unga dufvo.
And he said to him, "Bring me a heifer three years old, a female goat three years old, a ram three years old, a turtledove, and a young pigeon."
10 Och han tog allt detta, och delade det midt i tu ifrå hvart annat, och lade hvar delen tvärt emot den andra; men foglarne delade han intet.
He brought him all of these, and divided them in the middle, and placed each half opposite the other; but he did not divide the birds.
11 Och foglarne kommo neder på kropparna, och Abram dref bort dem.
And the birds of prey came down on the carcasses, but Abram drove them away.
12 Då solen nedergången var, föll en svår sömn på Abram, och si, en förskräckelse och ett stort mörker kom öfver honom.
When the sun was going down, a deep sleep fell on Abram. And look, a terror of great darkness fell on him.
13 Då sade han till Abram: Detta skall du veta, att din säd skall varda främmande uti ett land, det dem icke tillhörer, och man skall der göra dem till trälar och fara illa med dem i fyrahundrade år.
And he said to Abram, "Know for certain that your descendants will live as foreigners in a land that is not theirs; and they will be enslaved there. And they will oppress them four hundred years.
14 Men öfver det folk, som de tjenande varda, skall jag domare vara; sedan skola de draga ut med stora håfvor.
But I will also judge that nation whom they will serve. And afterward they will come out with many possessions.
15 Och du skall fara till dina fäder med frid, och i en god ålder begrafven varda.
But you will go to your fathers in peace. You will be buried in a good old age.
16 Men de skola i fjerde mans ålder komma hit igen; förty de Amoreers ondska är icke ännu all fullkomnad.
In the fourth generation they will come here again, for the iniquity of the Amorites is not yet complete."
17 Då nu solen var nedergången, och mörker vordet, si, då rök en ugn, och en eld for emellan stycken.
It came to pass that, when the sun went down, and it was dark, look, a smoking fire pot and a flaming torch passed between these pieces.
18 På den dagen gjorde Herren ett förbund med Abram, och sade: Dine säd skall jag gifva detta landet, ifrå den älfvene i Egypten, allt intill den stora älfven Phrath:
On that day God made a covenant with Abram, saying, "To your descendants I have given this land, from the river of Egypt to the great river, the river Perath:
19 De Keneer, de Keniseer, de Kadmoneer,
the Kenites, the Kenizzites, the Kadmonites,
20 De Hetheer, de Phereseer, de Reser,
the Hethites, the Perizzites, the Rephaim,
21 De Amoreer, de Cananeer, de Girgaseer, de Jebuseer.
the Amorites, the Canaanites, the Hivites, the Girgashites, and the Jebusites."
