1 Mosebok 15

1 Sedan detta så skedt var, begaf sig, att Herrans ord i en syn kom till Abram, sägandes: Frukta dig intet, Abram, jag är ditt beskärm och din ganska stora lön.

And after these things the word of the Lord came to Abram in a vision, saying, Fear not, Abram, I shield you, your reward shall be very great.

2 Men Abram sade: Herre, Herre, hvad vill du mig gifva? Jag går barnlös, och min redesven, denne Eleasar af Damasco, hafver en son.

And Abram said, Master [and] Lord, what will you give me? whereas I am departing without a child, but the son of Masek my home-born female slave, this Eliezer of Damascus [is mine heir.]

3 Och Abram sade ytterligare: Men mig hafver du ingen säd gifvit. Och si, mins tjenares son skall vara min arfvinge.

And Abram said, [I am grieved] since you have given me no seed, but my home-born [servant] shall succeed me.

4 Och si, Herrans ord kom till honom, sägandes: Han skall icke vara din arfvinge, utan den, som utaf ditt lif komma skall, han skall vara din arfvinge.

And immediately there was a voice of the Lord to him, saying, This shall not be your heir; but he that shall come out of you shall be your heir.

5 Och han hade honom ut, och sade: Se upp till himmelen, och räkna stjernorna, om du kan räkna dem. Och sade till honom: Så skall din säd vara.

And he brought him out and said to him, Look up now to heaven, and count the stars, if you shall be able to number them fully, and he said, Thus shall your seed be.

6 Abram trodde Herranom, och han räknade honom det till rättfärdighet.

And Abram believed God, and it was counted to him for righteousness.

7 Och han sade till honom: Jag är Herren, som dig utfört hafver ifrån Ur utu Chaldeen, att jag dig detta land gifva skall till besittning.

And he said to him, I am God that brought you out of the land of the Chaldeans, so as to give you this land to inherit.

8 Abram sade: Herre, Herre, hvaruppå skall jag märka, att jag skall besitta det?

And he said, Master [and] Lord, how shall I know that I shall inherit it?

9 Och han sade till honom: Tag mig ena treåra ko, och ena treåra get, och en treåra vädur, och ena turturdufvo, och ena unga dufvo.

And he said to him, Take for me an heifer in her third year, and a she-goat in her third year, and a ram in his third year, and a dove and a pigeon.

10 Och han tog allt detta, och delade det midt i tu ifrå hvart annat, och lade hvar delen tvärt emot den andra; men foglarne delade han intet.

So he took to him all these, and divided them in the midst, and set them opposite to each other, but the birds he did not divide.

11 Och foglarne kommo neder på kropparna, och Abram dref bort dem.

And birds came down upon the bodies, [even] upon the divided parts of them, and Abram sat down by them.

12 Då solen nedergången var, föll en svår sömn på Abram, och si, en förskräckelse och ett stort mörker kom öfver honom.

And about sunset a trance fell upon Abram, and behold! a great gloomy terror falls upon him.

13 Då sade han till Abram: Detta skall du veta, att din säd skall varda främmande uti ett land, det dem icke tillhörer, och man skall der göra dem till trälar och fara illa med dem i fyrahundrade år.

And it was said to Abram, You shall surely know that your seed shall be a sojourner in a land not their won, and they shall enslave them, and afflict them, and humble them four hundred years.

14 Men öfver det folk, som de tjenande varda, skall jag domare vara; sedan skola de draga ut med stora håfvor.

And the nation whoever they shall serve I will judge; and after this, they shall come forth hither with much property.

15 Och du skall fara till dina fäder med frid, och i en god ålder begrafven varda.

But you shall depart to your fathers in peace, nourished in a good old age.

16 Men de skola i fjerde mans ålder komma hit igen; förty de Amoreers ondska är icke ännu all fullkomnad.

And in the fourth generation they shall return hither, for the sins of the Amorites are not yet filled up, even until now.

17 Då nu solen var nedergången, och mörker vordet, si, då rök en ugn, och en eld for emellan stycken.

And when the sun was about to set, there was a flame, and behold a smoking furnace and lamps of fire, which passed between these divided pieces.

18 På den dagen gjorde Herren ett förbund med Abram, och sade: Dine säd skall jag gifva detta landet, ifrå den älfvene i Egypten, allt intill den stora älfven Phrath:

In that day the Lord made a covenant with Abram, saying, To your seed I will give this land, from the river of Egypt to the great river Euphrates.

19 De Keneer, de Keniseer, de Kadmoneer,

The Kenites, and the Kenezites, and the Kedmoneans,

20 De Hetheer, de Phereseer, de Reser,

and the Chettites, and the Pherezites, and the Raphaim,

21 De Amoreer, de Cananeer, de Girgaseer, de Jebuseer.

and the Amorites, and the Chananites, and the Evites, and the Gergesites, and the Jebusites.