1 Mosebok 14
1 Och det begaf sig i Amraphels tid Konungens i Sinear, Ariochs, Konungens i Ellasar, Kedor Laomers, Konungens i Elam, och Thideals Hedningarnas Konungs,
En het geschiedde in de dagen van Amrafel, den koning van Sinear, van Arioch, den koning van Ellasar, van Kedor-Laomer, den koning van Elam, en van Tideal, den koning der volken;
2 Att de örligade med Bera, Konungenom i Sodom, och med Birsa, Konungenom i Gomorra, och med Sineab, Konungenom i Adama, och med Semeber, Konungenom i Zeboim, och med Konungenom i Bela, det är Zoar.
Dat zij krijg voerden met Bera, koning van Sodom, en met Birsa, koning van Gomorra, Sinab, koning van Adama, en Semeber, koning van Zeboim, en den koning van Bela, dat is Zoar.
3 Desse kommo alle tillsammans i den dalenom Siddim, der nu är salthafvet.
Deze allen voegden zich samen in het dal Siddim, dat is de Zoutzee.
4 Förty de hade varit i tolf år under Konung Kedor Laomer, och uti de trettonde årena voro de honom affallne.
Twaalf jaren hadden zij Kedor-Laomer gediend; maar in het dertiende jaar vielen zij af.
5 Derföre kom Kedor Laomer och de Konungar, som med honom voro, uti de fjortonde årena, och slogo de Resar i Astaroth Karnaim, och de Susim i Ham, och de Emim på den planenom Kiriathaim.
Zo kwam Kedor-Laomer in het veertiende jaar, en de koningen, die met hem waren, en sloegen de Refaieten in Asteroth-Karnaim, en de Zuzieten in Ham, en de Emieten in Schave-Kiriathaim;
6 Och de Horeer på deras berg Seir, intill den planen Pharan, som skjuter in på öknena.
En de Horieten op hun gebergte Seir, tot aan het effen veld van Paran, hetwelk aan de woestijn is.
7 Sedan vände de om, och kommo till den brunnen Mispat, det är Kades, och slogo hela de Amalekiters land, dertill de Amoreers, som i Hazezon Thamar bodde.
Daarna keerden zij wederom, en kwamen tot En-Mispat, dat is Kades, en sloegen al het land der Amalekieten, en ook den Amoriet, die te Hazezon-Thamar woonde.
8 Så drogo ut Konungen i Sodom, Konungen i Gomorra, Konungen i Adama, Konungen i Zeboim, och Konungen af Bela, det Zoar heter, och rustade sig till att strida i den dalenom Siddim;
Toen toog de koning van Sodom uit, en de koning van Gomorra, en de koning van Adama, en de koning van Zeboim, en de koning van Bela, dat is Zoar; en zij stelden tegen hen slagorden in het dal Siddim,
9 Med Kedor Laomer, Konungen i Elam, och med Thideal, Hedningarnas Konung, och med Amraphel, Konungenom i Sinear, och med Arioch Konungenom i Ellasar: Fyra Konungar emot fem.
Tegen Kedor-Laomer, den koning van Elam, en Tideal, den koning der volken, en Amrafel, den koning van Sinear, en Arioch, den koning van Ellasar; vier koningen tegen vijf.
10 Och den dalen Siddim hade många lergropar. Men Konungen i Sodom och Gomorra vordo der slagne på flyktena och nederlagde, och de som öfverblefvo flydde upp på berget.
Het dal nu van Siddim was vol lijmputten; en de koningen van Sodom en Gomorra vluchtten, en vielen aldaar; en de overgeblevenen vluchtten naar het gebergte.
11 Så togo de alla ägodelar i Sodom och Gomorra, och alla fetalia, och drogo sina färde.
En zij namen al de have van Sodom en Gomorra, en al hun spijze, en trokken weg.
12 Och togo desslikes med sig Lot, Abrams broders son, och hans ägodelar, ty han bodde i Sodom, och drogo sin väg.
Ook namen zij Lot, den zoon van Abrams broeder, en zijn have, en trokken weg; want hij woonde in Sodom.
13 Då kom en, som undsluppen var, och sade det för Abram, den en utländning var, och bodde i den lundenom Mamre, dens Amoreens, hvilken Escols och Aners broder var; desse voro i förbund med Abram.
Toen kwam er een, die ontkomen was, en boodschapte het aan Abram, den Hebreer, die woonachtig was aan de eikenbossen van Mamre, den Amoriet, broeder van Eskol, en broeder van Aner, welke Abrams bondgenoten waren.
14 Som nu Abram hörde, att hans broder var fången, väpnade han sina egna hemfödda tjenare, trehundrade och aderton, och drog efter dem allt intill Dan;
Als Abram hoorde, dat zijn broeder gevangen was, zo wapende hij zijn onderwezenen, de ingeborenen van zijn huis, driehonderd en achttien, en hij jaagde hen na tot Dan toe.
15 Delade sig, och föll till dem med sina tjenare om nattena, och slog dem, och fullföljde dem allt intill Hoba, som ligger på venstra handen vid den staden Damasco,
En hij verdeelde zich tegen hen des nachts, hij en zijn knechten, en sloeg ze; en hij jaagde hen na tot Hoba toe, hetwelk is ter linkerhand van Damaskus.
16 Och tog alla ägodelar igen, och dertill Lot sin broder, och hans ägodelar, och qvinnorna, och folket.
En hij bracht alle have weder, en ook Lot zijn broeder en deszelfs have bracht hij weder, als ook de vrouwen, en het volk.
17 Då han nu igen kom, och hade afslagit Kedor Laomer och de Konungar med honom, gick Konungen i Sodom emot honom på den planenom, som het Konungsdalen.
En de koning van Sodom toog uit, hem tegemoet (nadat hij wedergekeerd was van het slaan van Kedor-Laomer, en van de koningen, die met hem waren), tot het dal Schave, dat is, het dal des konings.
18 Men Melchisedech, Konung i Salem, bar fram bröd och vin. Och han var den högstes Guds Prester;
En Melchizedek, koning van Salem, bracht voort brood en wijn; en hij was een priester des allerhoogsten Gods.
19 Och välsignade honom, och sade: Välsignad vare du Abram dem högsta Gudi, den himmel och jord tillhörer.
En hij zegende hem, en zeide: Gezegend zij Abram Gode, de Allerhoogste, Die hemel en aarde bezit!
20 Och lofvad vare Gud den högste, som dina fiender beslutit hafver i dina hand. Och honom gaf Abram tionde af allo byte.
En gezegend zij de allerhoogste God, Die uw vijanden in uw hand geleverd heeft! En hij gaf hem de tiende van alles.
21 Då sade Konungen af Sodom till Abram: Gif mig folket, och ägodelarne behåll för dig.
En de koning van Sodom zeide tot Abram: Geef mij de zielen; maar neem de have voor u.
22 Men Abram sade till Konungen af Sodom: Jag upphäfver mina händer till Herran den högsta Gud, som himmel och jord tillhörer;
Doch Abram zeide tot den koning van Sodom: Ik heb mijn hand opgeheven tot den HEERE, den allerhoogsten God, Die hemel en aarde bezit;
23 Att jag af allo det ditt är icke en tråd eller en skorem taga vill, att du icke skall säga: Jag hafver riktat Abram.
Zo ik van een draad aan tot een schoenriem toe, ja, zo ik van alles, dat het uwe is, iets neme! opdat gij niet zegt: Ik heb Abram rijk gemaakt!
24 Undantagno det de unge karlar förtärt hafva, och de män, som med mig drogo, Aner, Escol och Mamre, dem låt taga deras del.
Het zij buiten mij; alleen wat de jongelingen verteerd hebben, en het deel dezer mannen, die met mij getogen zijn, Aner, Eskol en Mamre, laat die hun deel nemen!
