1 Mosebok 13
1 Så for då Abram upp utur Egypten med sine hustru, och med allt det han hade, och Lot ock med honom, söder ut.
Xuning bilǝn Abram ayali wǝ uning barliⱪ nǝrsilirini ⱨǝmdǝ Lutni elip Misirdin qiⱪip, Ⱪanaanning jǝnubidiki Nǝgǝw yurtiƣa mangdi.
2 Och Abram var ganska rik på boskap, silfver och guld.
U qaƣda Abramning mal-waran wǝ altun-kümüxliri kɵp bolup, helila bay idi.
3 Och han for bätter fram ifrå sunnan allt intill BethEl, till det rummet, der han sitt tjäll tillförene haft hade, emellan BethEl och Ay.
U kɵqüp yürüp, jǝnubtiki Nǝgǝwdin Bǝyt-Əlgǝ, yǝni Bǝyt-Əl bilǝn Ayining otturisidiki ǝslidǝ qedir tikkǝn jayƣa,
4 Rätt på samma rum, der han tillförene hade byggt altaret. Och der predikade han Herrans namn.
ⱪurbangaⱨ yasiƣan jayƣa ⱪaytip kǝldi. Abram xu yǝrdǝ Pǝrwǝrdigarning namini qaⱪirip ibadǝt ⱪildi.
5 Men Lot, som med Abram for, hade också får, och fä, och tjäll.
Abram bilǝn billǝ mangƣan Lutningmu ⱪoy-kala padiliri wǝ qedirliri bar idi.
6 Och landet kunde icke fördragat, att de bodde tillhopa, förty deras håfvor voro stora, och kunde icke bo med hvarannan.
Əmdi ular billǝ tursa, zemin ularni ⱪamdiyalmaytti;
7 Och var ju alltid träta emellan herdarna öfver Abrams boskap och herdarna öfver Lots boskap. Och bodde desslikes i den tiden de Cananeer och Phereseer der i landena.
bu sǝwǝbtin Abramning padiqiliri bilǝn Lutning padiqilirining arisida jedǝl qiⱪti (u waⱪitta Ⱪanaaniylar bilǝn Pǝrizziylǝr xu zeminda turatti).
8 Då sade Abram till Lot: Käre, låtom icke vara träta emellan mig och dig, och emellan mina och dina herdar; ty vi äre bröder.
Xunga Abram Lutⱪa: — «Biz bolsaⱪ ⱪerindaxlarmiz, sǝn bilǝn mening aramda, mening padiqilirim bilǝn sening padiqiliring arisida talax-tartix pǝyda bolmisun.
9 Står icke allt landet dig öppet? Käre, skilj dig ifrå mig. Vill du till venstra handena, så vill jag till den högra; eller vill du till den högra, så vill jag till den venstra.
Mana, aldingda pütkül zemin turmamdu? Əmdi sǝn mǝndin ayrilƣin; ǝgǝr sǝn sol tǝrǝpkǝ barsang, mǝn ong tǝrǝpkǝ baray; ǝgǝr sǝn ong tǝrǝpkǝ barsang, mǝn sol tǝrǝpkǝ baray», — dedi.
10 Då hof Lot sin ögon upp, och besåg den hela ängden vid Jordan. Förty, förra än Herren förderfvade Sodom och Gomorra, var hon vatturik, allt intill man kommer till Zoar, såsom en Herrans lustgård, lika som Egypti land.
U waⱪitta Lut nǝzǝr selip kɵrdiki, Iordan wadisidiki barliⱪ tüzlǝnglikning Zoar xǝⱨirigiqǝ ⱨǝmmila yǝrning süyi intayin mol idi; Pǝrwǝrdigar Sodom bilǝn Gomorrani wǝyran ⱪilixtin ilgiri bu yǝr bǝǝyni Pǝrwǝrdigarning beƣi, Misir zeminidǝk idi.
11 Så utvalde sig Lot den hela ängden vid Jordan, och drog öster ut. Och så skildes den ene brodren ifrå den andra;
Xuning bilǝn Lut ɵzigǝ Iordan wadisidiki pütkül tüzlǝnglikni talliwaldi; andin Lut mǝxriⱪ tǝrǝpkǝ kɵqüp bardi. Xundaⱪ ⱪilip ikkiylǝn ayrildi.
12 Att Abram bodde i Canaans land, och Lot i samma ängdens städer, och slog sitt tjäll upp in mot Sodom.
Abram Ⱪanaan zeminida olturaⱪlaxti; Lut bolsa tüzlǝngliktiki xǝⱨǝrlǝrning arisida turdi; u bara-bara qedirlirini Sodom xǝⱨiri tǝrǝpkǝ yɵtkidi.
13 Men det folk i Sodom var ondt, och syndade svårliga emot Herran.
Sodom hǝlⱪi rǝzil adǝmlǝr bolup, Pǝrwǝrdigarning nǝziridǝ tolimu eƣir gunaⱨkarlar idi.
14 Då nu Lot hade skilt sig ifrån Abram, sade Herren (till Abram): Häf upp din ögon, och se ifrå det rummet, der du nu bor, norr ut, söder ut, öster ut och vester ut.
Lut Abramdin ayrilip kǝtkǝndin keyin, Pǝrwǝrdigar Abramƣa: — Sǝn ǝmdi bexingni kɵtürüp, ɵzüng turƣan jaydin ximal wǝ jǝnubⱪa, mǝxriⱪ wǝ mǝƣrip tǝrǝpkǝ ⱪariƣin;
15 Förty allt detta landet, som du ser, vill jag gifva dig och dine säd till evig tid.
qünki sǝn ⱨazir kɵrüwatⱪan bu barliⱪ zeminni sanga wǝ nǝslinggǝ mǝnggülük berimǝn.
16 Och vill göra dina säd såsom stoftet på jordene. Kan en menniska räkna stoftet på jordene, så må hon ock räkna dina säd.
Sening nǝslingni yǝrdiki topidǝk kɵp ⱪilimǝn; xundaⱪki, ǝgǝr birsi yǝrdiki topini sanap qiⱪalisa, sening nǝslingnimu sanap qiⱪalixi mumkin bolidu.
17 Derföre upp, och drag genom landet, tvärs och ändalångs; förty dig vill jag gifva det.
Ornungdin tur, bu zeminni uzunluⱪi wǝ kǝngliki boyiqǝ aylinip qiⱪⱪin; qünki Mǝn uni sanga ata ⱪilimǝn, — dedi.
18 Så tog Abram sitt tjäll upp, och kom och bodde vid den lunden Mamre, hvilken i Hebron är, och byggde dersammastädes Herranom ett altare.
Xunga Abram qedirlirini yɵtkǝp, Ⱨebron xǝⱨirigǝ yeⱪin Mamrǝdiki dubzarliⱪning yeniƣa berip olturaⱪlaxti; u xu yǝrdǝ Pǝrwǝrdigarƣa atap bir ⱪurbangaⱨ yasidi.
