1 Mosebok 13
1 Så for då Abram upp utur Egypten med sine hustru, och med allt det han hade, och Lot ock med honom, söder ut.
Avram [Exalted father] went up out of Egypt [Abode of slavery]— he, his wife, all that he had, and Lot [Veil, Covering] with him— into the South.
2 Och Abram var ganska rik på boskap, silfver och guld.
Avram [Exalted father] was very rich in livestock, in silver, and in gold.
3 Och han for bätter fram ifrå sunnan allt intill BethEl, till det rummet, der han sitt tjäll tillförene haft hade, emellan BethEl och Ay.
He went on his journeys from the South even to Beth-el [House of God], to the place where his tent had been at the beginning, between Beth-el [House of God] and Ai,
4 Rätt på samma rum, der han tillförene hade byggt altaret. Och der predikade han Herrans namn.
to the place of the altar, which he had made there at the first. There Avram [Exalted father] called on Adonai’s name.
5 Men Lot, som med Abram for, hade också får, och fä, och tjäll.
Lot [Veil, Covering] also, who went with Avram [Exalted father], had flocks, herds, and tents.
6 Och landet kunde icke fördragat, att de bodde tillhopa, förty deras håfvor voro stora, och kunde icke bo med hvarannan.
The land was not able to bear them, that they might live together; for their substance was great, so that they could not live together.
7 Och var ju alltid träta emellan herdarna öfver Abrams boskap och herdarna öfver Lots boskap. Och bodde desslikes i den tiden de Cananeer och Phereseer der i landena.
There was strife between the herdsmen of Avram [Exalted father]’s livestock and the herdsmen of Lot [Veil, Covering]’s livestock. The Canaanites [Descendants of Humbled] and the Perizzites [Descendants of Belonging to village] lived in the land at that time.
8 Då sade Abram till Lot: Käre, låtom icke vara träta emellan mig och dig, och emellan mina och dina herdar; ty vi äre bröder.
Avram [Exalted father] said to Lot [Veil, Covering], “Please, let there be no strife between you and me, and between your herdsmen and my herdsmen; for we are relatives.
9 Står icke allt landet dig öppet? Käre, skilj dig ifrå mig. Vill du till venstra handena, så vill jag till den högra; eller vill du till den högra, så vill jag till den venstra.
Is not the whole land before you? Please separate yourself from me. If you go to the left hand, then I will go to the right. Or if you go to the right hand, then I will go to the left.”
10 Då hof Lot sin ögon upp, och besåg den hela ängden vid Jordan. Förty, förra än Herren förderfvade Sodom och Gomorra, var hon vatturik, allt intill man kommer till Zoar, såsom en Herrans lustgård, lika som Egypti land.
Lot [Veil, Covering] lifted up his eyes, and saw all the plain of the Jordan [Descender], that it was well-watered everywhere, before Adonai destroyed Sodom [Burning] and Gomorrah [Rebellious people, Tyrants], like the garden of Adonai, like the land of Egypt [Abode of slavery], as you go to Zoar [Small].
11 Så utvalde sig Lot den hela ängden vid Jordan, och drog öster ut. Och så skildes den ene brodren ifrå den andra;
So Lot [Veil, Covering] chose the Plain of the Jordan [Descender] for himself. Lot [Veil, Covering] traveled east, and they separated themselves the one from the other.
12 Att Abram bodde i Canaans land, och Lot i samma ängdens städer, och slog sitt tjäll upp in mot Sodom.
Avram [Exalted father] lived in the land of Canaan [Humbled], and Lot [Veil, Covering] lived in the 'Ieyr HaKikar [Cities of the Round], and moved his tent as far as Sodom [Burning].
13 Men det folk i Sodom var ondt, och syndade svårliga emot Herran.
Now the men of Sodom [Burning] were exceedingly wicked and sinners against Adonai.
14 Då nu Lot hade skilt sig ifrån Abram, sade Herren (till Abram): Häf upp din ögon, och se ifrå det rummet, der du nu bor, norr ut, söder ut, öster ut och vester ut.
Adonai said to Avram [Exalted father], after Lot [Veil, Covering] was separated from him, “Now, lift up your eyes, and look from the place where you are, northward and southward and eastward and westward,
15 Förty allt detta landet, som du ser, vill jag gifva dig och dine säd till evig tid.
for all the land which you see, I will give to you, and to your offspring forever.
16 Och vill göra dina säd såsom stoftet på jordene. Kan en menniska räkna stoftet på jordene, så må hon ock räkna dina säd.
I will make your offspring as the dust of the earth, so that if a man can count the dust of the earth, then your offspring may also be counted.
17 Derföre upp, och drag genom landet, tvärs och ändalångs; förty dig vill jag gifva det.
Arise, walk through the land in its length and in its width; for I will give it to you.”
18 Så tog Abram sitt tjäll upp, och kom och bodde vid den lunden Mamre, hvilken i Hebron är, och byggde dersammastädes Herranom ett altare.
Avram [Exalted father] moved his tent, and came and lived by the oaks of Mamre [Bitter, Fatness], which are in Hebron, and built an altar there to Adonai.
