1 Mosebok 11
1 Och all verlden hade enahanda tungo och mål.
Un visai pasaulei bija vienāda mēle un vienāda valoda.
2 Då de nu drogo öster ut, funno de en plan uti Sinear land, och bodde der.
Un kad tie aizgāja pret rītiem, tad tie atrada klajumu Sineārzemē un tur apmetās,
3 Och sade till hvarannan: Kommer, låter oss slå tegel och bränna. Och togo tegel för sten, och ler för kalk.
Un sacīja cits uz citu: Iesim, taisīsim ķieģeļus un dedzināt dedzināsim; un tie ķieģeļi tiem bija akmeņu vietā, un zemes piķis tiem bija kaļķu vietā.
4 Och sade: Kommer, låter oss bygga en stad och ett torn, hvilkets höjd skall räcka upp i himmelen, att vi måge göra oss ett namn, förty vi varde tilläfventyrs spridde ut i all land.
Un tie sacīja: Iesim, taisīsim sev pilsētu un torni, kura gals debesīs, un celsim sev vārdu, lai neizklīstam pa visu zemes virsu.
5 Då steg Herren neder, att han skulle se staden och tornet, som menniskones barn byggde.
Tad Tas Kungs nonāca zemē, apraudzīt to pilsētu un to torni, ko tie cilvēku bērni cēla.
6 Och Herren sade: Si, det är enahanda folk, och enahanda mål ibland dem alla, och hafva detta begynt att göra, de varda icke aflåtande af allt det de hafva sig företagit att göra.
Un Tas Kungs sacīja: redzi, tie ir viena tauta un tiem visiem ir viena valoda, un to viņi iesākuši darīt; un nu tie no nekā nenostāsies, ko tie apņēmušies darīt.
7 Kommer, låter oss stiga neder och förbistra der deras tungomål, så att ingen skall förstå den andras mål.
Nolaidīsimies zemē un sajauksim tiem tur viņu valodu, ka lai neviens nesaprot sava tuvākā valodu.
8 Och så skingrade Herren dem dädan i all land, så att de återvände bygga staden.
Tad Tas Kungs tos izklīdināja no turienes pa visu zemes virsu, un tie atstājās no pilsētas celšanas.
9 Derföre kallades hans namn Babel, ty att Herren der förbistrade all lands tungomål, och Herren spridde dem dädan ut i all land.
Tādēļ viņas vārds tapa nosaukts Bābele, jo Tas Kungs tur sajauca visas zemes valodu, un no turienes Tas Kungs tos izklīdināja pa visu zemes virsu.
10 Detta är Sems slägt: Sem var hundrade år gammal, och födde Arphachsad, tu år efter floden.
Šie ir Šema dzimumi: Šems bija simts gadus vecs un dzemdināja Arvaksadu, divus gadus pēc ūdensplūdiem.
11 Och lefde derefter i femhundrade år, och födde söner och döttrar.
Un Šems dzīvoja pēc tam, kad Arvaksadu bija dzemdinājis, piecsimt gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
12 Arphachsad var fem och tretio år gammal, och födde Salah.
Un Arvaksads dzīvoja trīsdesmit un piecus gadus un dzemdināja Šalu.
13 Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
Un Arvaksads dzīvoja pēc tam, kad Šalu bija dzemdinājis, četrsimt un trīs gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
14 Salah var tretio år gammal, och födde Eber.
Un Šalus dzīvoja trīsdesmit gadus un dzemdināja Ēberu.
15 Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
Un Šalus dzīvoja pēc tam, kad Ēberu bija dzemdinājis, četrsimt un trīs gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
16 Eber var tretio och fyra år gammal, och födde Peleg.
Un Ēbers dzīvoja trīsdesmit un četrus gadus un dzemdināja Pelegu.
17 Och lefde derefter fyrahundrade och tretio år, och födde söner och döttrar.
Un Ēbers dzīvoja pēc tam, kad Pelegu bija dzemdinājis, četrsimt un trīsdesmit gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
18 Peleg var tretio år gammal, och födde Regu.
Un Pelegs dzīvoja trīsdesmit gadus un dzemdināja Regu.
19 Och lefde derefter i tuhundrade och nio år, och födde söner och döttrar.
Un Pelegs dzīvoja pēc tam, kad Regu bija dzemdinājis, divsimt un deviņus gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
20 Regu var tu och tretio år gammal, och födde Serug.
Un Regus dzīvoja trīsdesmit un divus gadus un dzemdināja Serugu,
21 Och lefde derefter tuhundrade och sju år, och födde söner och döttrar.
Un Regus dzīvoja pēc tam, kad Serugu bija dzemdinājis, divsimt un septiņus gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
22 Serug var tretio år gammal, och födde Nahor.
Un Serugs dzīvoja trīsdesmit gadus un dzemdināja Nahoru.
23 Och lefde derefter tuhundrade år, och födde söner och döttrar.
Un Serugs dzīvoja pēc tam, kad Nahoru bija dzemdinājis, divsimt gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
24 Nahor var nio och tjugu år gammal, och födde Tharah.
Un Nahors dzīvoja divdesmit un deviņus gadus un dzemdināja Tāru,
25 Och lefde derefter hundrade och nitton år, och födde söner och döttrar.
Un Nahors dzīvoja pēc tam, kad Tāru bija dzemdinājis, simts deviņpadsmit gadus un dzemdināja dēlus un meitas.
26 Tharah var sjutio år gammal, och födde Abram, Nahor och Haran.
Un Tārus dzīvoja septiņdesmit gadus un dzemdināja Ābramu, Nahoru un Hāranu.
27 Desse äro Tharahs slägter: Tharah födde Abram, Nahor och Haran. Haran födde Lot.
Un šie ir Tārus dzimumi: Tārum dzima Ābrams, Nahors un Hārans, un Hāranam dzima Lats.
28 Och dödde Haran när sinom fader Tharah, uti hans faders land i Ur i Chaldeen.
Bet Hārans nomira priekš sava tēva Tārus savā dzimtenē, iekš Ur Kaldejā.
29 Då togo Abram och Nahor sig hustrur: Abrams hustru het Sarai, och Nahors hustru Milca Harans dotter, den fader var åt Milca och åt Jisca.
Un Ābrams un Nahors apņēma sievas. Ābrama sievas vārds bija Sāraī, un Nahora sievas vārds bija Milka, Hārana meita; Hārans bija Milkas un Jiskas tēvs.
30 Men Sarai var ofruktsam, och hade inga barn.
Un Sāraī bija neauglīga, un viņai nebija bērna.
31 Så tog Tharah sin son Abram, och Lot sins sons Harans son, och sina sonahustru Sarai, sins sons Abrams hustru, och förde dem ifrån Ur utu Chaldeen, på det de skulle fara i Canaans land; och de kommo till Haran, och bodde der.
Un Tārus ņēma Ābramu, savu dēlu, un Latu, Hārana dēlu, sava dēla dēlu, un Sāraī, savu vedeklu, Ābrama, sava dēla, sievu, un ar tiem cēlās un gāja no Ur iekš Kaldejas, ka ietu uz Kanaāna zemi; un tie nāca līdz Hāranai un tur mājoja.
32 Och Tharah vardt tuhundrade och fem år gammal, och blef död i Haran.
Un Tārus dienas bija divsimt un pieci gadi, un Tārus nomira Hāranā.
