< 1 Mosebok 11 >
1 Och all verlden hade enahanda tungo och mål.
And the earth was of one tongue, and of the same speech.
2 Då de nu drogo öster ut, funno de en plan uti Sinear land, och bodde der.
And when they removed from the east, they found a plain in the land of Sennaar, and dwelt in it.
3 Och sade till hvarannan: Kommer, låter oss slå tegel och bränna. Och togo tegel för sten, och ler för kalk.
And each one said to his neighbour: Come, let us make brick, and bake them with fire. And they had brick instead of stones, and slime instead of mortar.
4 Och sade: Kommer, låter oss bygga en stad och ett torn, hvilkets höjd skall räcka upp i himmelen, att vi måge göra oss ett namn, förty vi varde tilläfventyrs spridde ut i all land.
And they said: Come, let us make a city and a tower, the top whereof may reach to heaven: and let us make our name famous before we be scattered abroad into all lands.
5 Då steg Herren neder, att han skulle se staden och tornet, som menniskones barn byggde.
And the Lord came down to see the city and the tower, which the children of Adam were building.
6 Och Herren sade: Si, det är enahanda folk, och enahanda mål ibland dem alla, och hafva detta begynt att göra, de varda icke aflåtande af allt det de hafva sig företagit att göra.
And he said: Behold, it is one people, and all have one tongue: and they have begun to do this, neither will they leave off from their designs, till they accomplish them in deed.
7 Kommer, låter oss stiga neder och förbistra der deras tungomål, så att ingen skall förstå den andras mål.
Come ye, therefore, let us go down, and there confound their tongue, that they may not understand one another’s speech.
8 Och så skingrade Herren dem dädan i all land, så att de återvände bygga staden.
And so the Lord scattered them from that place into all lands, and they ceased to build the city.
9 Derföre kallades hans namn Babel, ty att Herren der förbistrade all lands tungomål, och Herren spridde dem dädan ut i all land.
And therefore the name thereof was called Babel, because there the language of the whole earth was confounded: and from thence the Lord scattered them abroad upon the face of all countries.
10 Detta är Sems slägt: Sem var hundrade år gammal, och födde Arphachsad, tu år efter floden.
These are the generations of Sem: Sem was a hundred years old when he begot Arphaxad, two years after the flood.
11 Och lefde derefter i femhundrade år, och födde söner och döttrar.
And Sem lived after he begot Arphaxad, five hundred years, and begot sons and daughters.
12 Arphachsad var fem och tretio år gammal, och födde Salah.
And Arphaxad lived thirty-five years, and begot Sale.
13 Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
And Arphaxad lived after he begot Sale, three hundred and three years; and begot sons and daughters.
14 Salah var tretio år gammal, och födde Eber.
Sale also lived thirty years, and begot Heber.
15 Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
And Sale lived after he begot Heber, four hundred and three years; and begot sons and daughters.
16 Eber var tretio och fyra år gammal, och födde Peleg.
And Heber lived thirty-four years, and begot Phaleg.
17 Och lefde derefter fyrahundrade och tretio år, och födde söner och döttrar.
And Heber lived after he begot Phaleg, four hundred and thirty years: and begot sons and daughters.
18 Peleg var tretio år gammal, och födde Regu.
Phaleg also lived thirty years, and begot Reu.
19 Och lefde derefter i tuhundrade och nio år, och födde söner och döttrar.
And Phaleg lived after he begot Reu, two hundred and nine years, and begot sons and daughters.
20 Regu var tu och tretio år gammal, och födde Serug.
And Reu lived thirty-two years, and begot Sarug.
21 Och lefde derefter tuhundrade och sju år, och födde söner och döttrar.
And Reu lived after he begot Sarug, two hundred and seven years, and begot sons and daughters.
22 Serug var tretio år gammal, och födde Nahor.
And Sarug lived thirty years, and begot Nachor.
23 Och lefde derefter tuhundrade år, och födde söner och döttrar.
And Sarug lived after he begot Nachor, two hundred years: and begot sons and daughters.
24 Nahor var nio och tjugu år gammal, och födde Tharah.
And Nachor lived nine and twenty years, and begot Thare.
25 Och lefde derefter hundrade och nitton år, och födde söner och döttrar.
And Nachor lived after he begot Thare, a hundred and nineteen years: and begot sons and daughters.
26 Tharah var sjutio år gammal, och födde Abram, Nahor och Haran.
And Thare lived seventy years, and begot Abram, and Nachor, and Aran.
27 Desse äro Tharahs slägter: Tharah födde Abram, Nahor och Haran. Haran födde Lot.
And these are the generations of Thare: Thare begot Abram, Nachor, and Aran. And Aran begot Lot.
28 Och dödde Haran när sinom fader Tharah, uti hans faders land i Ur i Chaldeen.
And Aran died before Thare his father, in the land of his nativity in Ur of the Chaldees.
29 Då togo Abram och Nahor sig hustrur: Abrams hustru het Sarai, och Nahors hustru Milca Harans dotter, den fader var åt Milca och åt Jisca.
And Abram and Nachor married wives: the name of Abram’s wife was Sarai: and the name of Nachor’s wife, Melcha, the daughter of Aran, father of Melcha, and father of Jescha.
30 Men Sarai var ofruktsam, och hade inga barn.
And Sarai was barren, and had no children.
31 Så tog Tharah sin son Abram, och Lot sins sons Harans son, och sina sonahustru Sarai, sins sons Abrams hustru, och förde dem ifrån Ur utu Chaldeen, på det de skulle fara i Canaans land; och de kommo till Haran, och bodde der.
And Thare took Abram, his son, and Lot the son of Aran, his son’s son, and Sarai his daughter in law, the wife of Abram his son, and brought them out of Ur of the Chaldees, to go into the land of Chanaan: and they came as far as Haran, and dwelt there.
32 Och Tharah vardt tuhundrade och fem år gammal, och blef död i Haran.
And the days of Thare were two hundred and five years, and he died in Haran.