< Galaterbrevet 2 >
1 Sedan, efter fjorton år, for jag åter upp till Jerusalem med Barnaba, och tog Titum ock med mig.
Hanchu, kum sômleiminli suole, Barnabas le Titus tuongin Jerusalema kin se nôka.
2 Och for jag dit upp efter en uppenbarelse, och befrågade mig med dem om Evangelium, som jag förkunnar ibland Hedningarna; besynnerliga med dem, som för något voro räknade; på det jag icke skulle löpa fåfängt, eller redo lupit hafva.
Pathien ânlâra mitîr sikin ke se ani. Koiindang ruoipungei leh atheiin kin chong khôma Jentailngei lâia thurchisa ki misîr ngâi hih an kôm ki rilminthâr pe ngeia; zora lei vunsaia ki sinthona mo, atûnlâia mo, mok sôl ki ni loina rangin.
3 Men icke vardt heller Titus, som med mig var, nödgad till att låta omskära sig, ändock han var en Grek.
Ania kên ruoipui Titus hih Greek mi aniatachu rangrâtin sertan min tho uol mak ngei.
4 Ty då någre falske bröder sig med inträngde, och med inkomne voro, till att bespeja vår frihet, som vi hafve i Christo Jesu, på det de skulle komma oss i träldom;
Sûngsuok rothol, inrûka hong lûtngei vai han sertan tho ngêt rang an bôka; ma-ngei han suoka min minchang theina rangin Khrista Jisua zalêna ei nei hih enrichik ranga lût an ni.
5 Vekom vi för dem icke en stund till underdånighet; på det Evangelii sanning skulle blifva beståndandes när eder.
Aniatachu, thurchisa chongtak hah ninta ranga aom bang theina rangin hapkhat khom an chong jôm makme.
6 Men af dem som något räknade voro, hurudane de fordom varit hade, det kommer mig intet vid; Gud aktar icke menniskones anseende; men de som något voro räknade, lärde mig intet;
Ania, ruoipu uola an ibe ngei hah i-anga mi khom nisenla, keima rangin chu ite dang uol mak, Pathien'n chu pêntienga ânlang a jêk ngâiloi sikin, mangei han sin tho rang tie athar ite mi ril thei uol makngei.
7 Utan heldre tvärtemot; då de sågo, att mig betrodt var Evangelium till förhuden, lika som Petro till omskärelsen;
Manêkin Juda ngei lâia thurchisa misîrna sin Peter minkola aom anghan, keima Jentailngei lâia thurchisa misîrna sin keima minkolin ko om iti an riet.
8 (Ty den som med Petro var kraftig till Apostla-ämbetet ibland omskärelsen, den hafver ock med mig kraftig varit ibland Hedningarna; )
Pathien'n, ranakin Peter Judangei tîrton a minchang anghan kei khom Jentailngei tîrton mi minchang.
9 Och förnummo den nåd, som mig gifven var, räckte Jacobus och Cephas, och Johannes, hvilke såsom pelare räknade voro, mig och Barnabe handena, och förenade sig med oss, så att vi skulle predika ibland Hedningarna, och de ibland omskärelsen;
Pathien'n hi sin ngêt hih mipêk ti hih ruoipungei, Jacob, Peter le John ngei khomin an rieta, Keima Jentailngei lâia se rangin le anni Judangei lâia se rangin keima le Barnabas inlopna kut changtieng min lei pêk zoi.
10 Allenast, att vi skulle tänka på de fattiga; hvilket jag också hafver vinnlagt mig att göra.
An lâia inriengngei hah kin riettit rangin an nuoma, ma tak hah tho ranga ka lei ngâklal ngâi khom ani.
11 Men då Petrus kom till Antiochien, stod jag honom uppenbarliga emot; ty klagomål var kommen öfver honom.
Hanchu, Peter hah Antioch a hong lâihan dik mak ti inthâr takin ânlang sikin, loko ngei rietin mâi intongin ko ngoa.
12 Ty förr än någre voro komne ifrå Jacobo, åt han med Hedningarna; men då de kommo, unddrog han sig, och skiljde sig ifrå dem; ty han fruktade dem som voro af omskärelsen.
Jentailngei lâia bu a nêk ngâia, ania Jacob kôm renga mi senkhat Jentail sermintan rang bôkngei hah a chia, an hong tung lechu a chia, a theiin a om zoi.
13 Och de andre Judar skrymtade ock med honom, så att Barnabas vardt ock bedragen till att skrymta med dem.
Juda dangngei khom Peter thâiindôp anghan an thâiândôp suo zoia; Barnabas tena an thâiindôpnân an tuong minmang sa zoi.
14 Men då jag såg, att de icke rätteliga vandrade efter Evangelii sanning, sade jag till Petrum uppenbarliga för allom: Medan du, som äst en Jude, lefver som en Hedning, och icke som en Jude, hvarföre tvingar du då Hedningarna till att lefva efter Judasättet?
Ania, thurchisa chong takin lôn mak ti ki rieta an rênga makunga Peter kôma, “Nangma Juda mi ni nia, Judangei om anghan om loiin Jentailngei om anghin, irang mo Jentailngei hah Judangei anga min om ngêt rang no bôka? ki tipea.”
15 Ändock vi af naturen äre Judar, och icke syndare af Hedningomen;
Eini chu Juda mi rang piela suok ei nia, “Jentail mi nunsie ngei” an ti ngâi angin ni makme.
16 Likväl, efter vi vete, att menniskan icke varder rättfärdig genom lagsens gerningar, utan genom trona på Jesum Christum, så tro vi ock på Christum Jesum, att vi skole rättfärdige varda genom trona på Christum, och icke af lagsens gerningar; derföre att intet kött varder rättfärdigadt genom lagsens gerningar.
Aniatachu, Jisua Khrista taksônna sika vai, Balam jôm sika ni loiin, mîn Pathien makunga dik ei chang thei iti ei riet; Balamin a nângngei jôm sika ni loia Khrista iem sika Pathien makunga dik ei chang theina rangin keini ngêt khom Khrista han taksônna kin min ngam ani.
17 Men skulle vi, som söke varda rättfärdige genom Christum, ock ännu sjelfve finnas vara syndare, så vore Christus en syndatjenare. Bort det.
Khrista leh inzoma Pathien kôm dik chang rang ei bôk lâi hin Jentailngei anghan ei la nunsie bang inte, Khrista hih nunsie thona mi sanpu mo ai ni? nitet mak!
18 Ty om jag bygger det samma upp igen, som jag nederslagit hade, så gör jag mig sjelf till en öfverträdare.
Balam keset sa hah ki minding nôkin chu balam sietpu ki ni iti ânthâr.
19 Men jag är genom lag död ifrå lagen, på det jag skall lefva Gudi; jag är korsfäst med Christo;
Pathien tienga ki ring theina rangin keichu Khrista leh khrosa jêmdel ki ni zoi, Balam a om sikin Balam tieng chu ki thi ani zoi.
20 Men jag lefver, dock icke nu jag, utan Christus lefver i mig; ty det jag nu lefver i köttet, det lefver jag i Guds Sons tro, den mig älskat hafver, och gifvit sig sjelf ut för mig.
Khrista kôm jêmdelin ko om zoia, aniatachu, ki ring ani, keima chu ni khâi mu unga, Khrista hah keima han a ring zoi ani. Atûna taksa taka ki ring hih, mi lungkhampu kei ranga ringna pêkpu, Pathien Nâipasal taksôna ring kini.
21 Jag bortkastar icke Guds nåd; ty om rättfärdigheten kommer af lagen, så är Christus fåfängt död.
Pathien moroina hih heng mu-ung. Ania, Balam sikin Pathien kôm mîn dik an inchang theiin chu Khrista chu asenaboia thi nîng a tih!