Galaterbrevet 1
1 Paulus Apostel, icke af menniskor, icke heller genom mennisko; utan genom Jesum Christum, och Gud Fader, som honom uppväckt hafver ifrå de döda;
Paul, ekjon apostle- manu pora nohoi aru manu laga itcha pora nohoi, kintu Jisu Khrista aru Baba Isor pora, kun he Taike mora pora jinda kori dise-
2 Och alle bröder, som när mig äro, de församlingar i Galatien.
aru moi logote thaka sob bhai khan, Galatia jaga laga girja khan ke:
3 Nåd vare med eder, och frid af Gud Fader, och vårom Herra Jesu Christo;
Baba laga anugrah aru Jisu Khrista laga morom apuni khan logote hodai thaki bole di bhi.
4 Som sig sjelf för våra synder gifvit hafver, på det han skulle uttaga oss ifrå denna närvarande onda verld, efter Guds och vårs Faders vilja; (aiōn g165)
Moi khan ke etu yug laga paap pora bacha bole nimite, Khrista kun Tai nijor laga jibon di dise, moi khan laga Baba laga itcha nimite, (aiōn g165)
sob mohima Isor laga he hobole dibi hodai aru hodai nimite. Amen. (aiōn g165)
6 Mig förundrar, att I så snarliga låten eder afvända ifrå den, som eder kallat hafver uti Christi nåd, till ett annat Evangelium.
Moi asurit hoi jaise apuni khan iman joldi dusra manu khan alag susamachar prochar kora laga kotha phale jai ase aru Khrista laga anugrah juntu te apuni khan ke matise etu pora dur hoi ase,
7 Ändock intet annat är; utan att någre äro de eder förvilla, och vilja förvända Christi Evangelium.
aru bhi dusra susamachar prochar kora laga kotha ase kowa nohoi, kintu kunba manu digdar kori bole mon thaka bhi ase aru Khrista laga susamachar kotha ke ulta kori diya manu khan bhi ase.
8 Men om ock vi, eller en Ängel af himmelen, annorlunda predikade Evangelium för eder, än vi eder predikat hafve, han vare förbannad.
Kintu jodi kunba sorgodoth aru moi khan hoile bhi kunba apuni khan ke susamachar chari kene dusra susamachar kotha pora prochar kore, taike shrap hobo dibi.
9 Såsom vi nu sadom, så säge vi än en tid: Om någor vore den eder predikar Evangelium annorlunda, än I undfått hafven, han vare förbannad.
Moi khan poila te kowa nisena, aru bhi ekbar moi koi ase, “Jodi kunba apuni ke Isor laga susamachar kotha chari kene dusra phale pora prochar kore, taike shrap kori dibi.”
10 Predikar jag nu menniskom eller Gudi till vilja? Eller söker jag täckas menniskom? Hade jag härtilldags velat täckas menniskom, så vore jag icke Christi tjenare.
Moi etiya manu laga itcha kori bole bisari ase na Isor laga itcha kori bole bisari ase? Moi manu ke khushi kori bole bisari ase naki? Jodi moi etiya bhi manu ke khushi kori bole bisari ase koile, moi Khrista laga ekta noukar nohoi.
11 Men jag gör eder vetterligit, käre bröder, att det Evangelium, som är predikadt af mig, är icke menniskligit.
Bhai kokai khan, moi apuni khan ke janibole dibo mon ase, moi ki prochar kori ase etu manu pora kotha kowa laga nohoi.
12 Ty jag hafver det icke fått af mennisko, icke heller lärt; utan genom Jesu Christi uppenbarelse.
Kelemane moi etu kun manu pora bhi pa nohoi, aru kun bhi moike sikha nai. Kintu, Jisu Khrista pora he moike sob dikhai dise.
13 Ty I hafven väl hört min umgängelse fordom i Judaskapet, att jag öfvermåtton förföljde Guds församling, och förstörde henne;
Apuni khan moi poila Yehudi niyom te thaka homoi te kineka thakise etu jane, moi kineka kori kene Isor laga girja khan ke kobole napara laga dukh di thakise aru pura khotom kori dibole nimite bisarise.
14 Och växte till mer och mer i Judaskapet, utöfver många mina likar i mitt slägte; och höll mig strängeliga vid fädernas stadgar.
Moi Yehudi niyom te bisi bhal thakise aru moi pora dangor umor thaka manu khan pora bhi moi laga dimag he age thakise, moi nijor manu khan majot pora. Moi laga baba khan laga niyom khan bhal kori kene rakhibole nimite moi hodai taiyar thakise.
15 Men då Gudi täcktes, som mig af mins moders lif afskiljt hafver, och kallat mig genom sina nåd dertill;
Kintu jitia Isor, kun moike ama laga pet te thaka homoi pora alag kori dise, aru kun moike Tai laga anugrah te matise, Tai khushi paise
16 Att han ville uppenbara sin Son genom mig, att jag skulle genom Evangelium förkunna honom ibland Hedningarna; straxt föll jag till, och befrågade mig intet derom med kött och blod;
moi dwara Tai laga Putro dikhai dibole nimite, etu pora moi Tai laga kotha Porjati manu khan ke kobole nimite, moi khun aru gaw mangso te thaka khan logote etu huda hudi kora nai.
17 Och kom icke heller till Jerusalem igen, till dem som voro Apostlar för mig, utan for bort i Arabien, och kom åter till Damascum.
Moi Jerusalem te kun moi laga age te apostle hoi kene thakise taikhan nimite janai. Kintu, moi Arabia desh te jaise aru Damascus sheher te wapas ahi jaise.
18 Sedan, efter tre år, kom jag igen till Jerusalem, till att se Petrum; och blef när honom i femton dagar.
Titia moi tin saal pichete Jerusalem te jaise aru ta te Cephas ke lok paise aru moi tai logote pondro din tak thakise.
19 Men af de andra Apostlar såg jag ingen, utan Jacobum, Herrans broder.
Kintu moi Probhu laga bhai James ke chari kene, aru dusra apostle kunke bhi dikha nai.
20 Men det jag skrifver eder, si, Gud vet, att jag icke ljuger.
Kintu moi apuni khan ke etu chithi te ki likhise, moi Isor laga naam pora koi ase, moi apuni khan ke misa kotha kowa nai.
21 Derefter kom jag in uti de land Syrien och Cilicien.
Titia moi Syria aru Cilicia laga jaga khan te jaise.
22 Men jag var okänd till ansigtet för de Christeliga församlingar i Judeen;
Judea jaga laga girja khan kun Khrista logote ase taikhan ke moi bhal pora najane.
23 Utan de hade allenast hört, att den som fordom förföljde oss, han predikar nu trona, som han fordom förstörde.
Kintu taikhan eneka koi thaka to he hunise, “Etu manu kun poila te moi khan ke dukh dise aru sob to khotom kori bole bisarise tai etiya to biswas laga kotha moi khan ke prochar kori ase.”
24 Och de prisade Gud för mina skull.
Etu pora taikhan moi logot pora Isor ke stuti dise.
