Esra 7
1 Sedan detta skedt var i Arthahsasta rike, Konungens i Persien, kom ned af Babel Esra, Seraja son, Asaria sons, Hilkia sons,
Hanki ama ana zantamima fore hutegeno henka mago'a kna evutegeno, Artserksisi'ma Pesia kinima mani'nea knafina, Ezra'a Babilonia atreno Jerusalemia mareri'ne. Ezra nefa'a Seraia'e. Seraia nefa'a Azaria'e, Azaria nefa'a Hilkia'e.
2 Sallums sons, Zadoks sons, Ahitobs sons,
Hanki Hilkia nefa'a Salumu'e, Salumu nefa'a Zadoku'e, Zadoku nefa'a Ahitubu'e.
3 Amaria sons, Asaria sons, Merajoths sons,
Hagi Ahitubu nefa'a Amaria'e, Amaria nefa'a Azaria'e, Azaria nefa'a Meraioti'e,
4 Serahja sons, Ussi sons, Bukki sons,
Meraioti nefa'a Zeraia'e, Zerai'a nefa'a Uzi'e, Uzi nefa'a Buki'e,
5 Abisua sons, Pinehas sons, Eleazars sons, Aarons den öfversta Prestens sons,
Buki nefa'a Abisua'e, Abisua nefa'a Finiasi'e, Finiasi nefa'a Eleazari'e, Eleazari nefa'a ugagota pristi ne' Aroni mani'ne.
6 Hvilken en skickelig Skriftlärder var i Mose lag, som Herren Israels Gud gifvit hade; och Konungen gaf honom allt det han begärade, efter Herrans Guds hand öfver honom.
Hagi Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Ra Anumzamo'ma Mosese'ma amigeno Israeli vahe'ma zami'nea kasegea Ezra'a antahi ankere'neno, rempi hunezamia nekino, Babilonia atreno Jerusalemi mareri'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a agrane mani'negeno'e.
7 Och drogo någre upp af Israels barn, Prester, Leviter, sångare, dörravaktare, och Nethinim, till Jerusalem, i sjunde årena Konungens Arthahsasta.
Hanki kini ne' Artaserksisi'ma kinima manino egeno 7nima hia kafufina, Ezra'ene mago'a Israeli vahe'ene, pristi vahe'ene Livae naga'ene, zagame'ma nehaza vahe'ene, ra mono no kafante'ma kvahu vahe'ene, ra mono nompi eri'za vahe'mo'zanena Ezra'ene Babilonia atre'za Jerusalemi mareri'naze.
8 Och de kommo till Jerusalem i femte månadenom, det är sjunde året Konungens.
Hanki Artaserksisi'ma kinima mani'no egeno 7nima hia kafumofona 5fuma hia ikantera Ezra'a Jerusalemia ehanati'ne.
9 Förty på första dagen i första månadenom vardt han till råds att uppdraga ifrå Babel; och på första dagen i femte månadenom kom han till Jerusalem, efter Guds goda hand öfver honom.
Ezra'ma Babiloni kuma'ma atre'neana, ese ikamofona ese zupa atreno, Jerusalemi kumatera 5fu ikamofona ese zupa ehanati'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a agrane mani'neno knare hunte'negu huno anara hu'ne.
10 Ty Esra skickade sitt hjerta till att söka Herrans lag, och till att göra och lära i Israel bud och rätter.
Ezra'a maka knafina agu'areti huno Ra Anumzamofona kasegea rempi huno nentahino, ana kasegea agu'areti huno amage ante'ne. Ana nehuno Israeli vahera ana kasegene tra kenena rempi huzami'ne.
11 Och detta är brefvets innehåll, som Konung Arthahsasta gaf Esra Prestenom, dem Skriftlärda, hvilken en lärare var i Herrans ord, och hans bud öfver Israel:
Hagi Israeli vahe Ra Anumzamofo kasegene tra kenena, Ezra'a pristi ne' mani'neno, Israeli vahera rempi hunezamia ne' mani'neankino, kini ne' Artaseksisima huvempama huno mago avoma kreno Ezrama ami'nea avomo'a amanage hu'ne.
12 Arthahsasta, Konung öfver alla Konungar, Esra Prestenom, dem Skriftlärda i Guds lag af himmelen, frid och helso.
Nagra hakare'a kuma'ma kvama hu'noa kini ne' Artaserksisi'na ama avona kre'na, pristi ne' Ezraga Anumzamofo kasegema antahini hu'nenka, monafima mani'nea Ra Anumzamofo kasegema rempima hu'nezamina ne'moka kre negami'na, musenke atregantoe.
13 Af mig är befaldt, att alle de af Israels folk, som friviljoge äro i mitt rike, och Presterna, och Leviterna, till att fara till Jerusalem, att de måga fara med dig;
Nagra menina huvempa naneke huankino, nagrama kvama hu'noa Israeli vahepi, pristi vahepi, Livae naga'ma mani'nezama kagranema Jerusalemi vunaku'ma hanamo'za, amne vugahaze huzmantoe.
14 Utsände af Konungenom, och af de sju rådherrar, till att besöka Juda och Jerusalem, efter dins Guds lag, hvilken i dine hand är;
Hanki nagra kini ne'mo'nane antahintahima nenamiza 7ni'a vahe'mo'zane, kagrira hu izo hugantonankinka amne vunka Jerusalemi kumate'ene Juda mopare'ma mani'naza vahe'mo'zanena Ra Anumzanka'amofo kasege avontafe'ma kzampima eri'nana kasegea, amagera nentazafi ome kegahane.
15 Och att du medtager silfver och guld, som Konungen och hans rådherrar friviljoge gifva Israels Gudi, hvilkens boning i Jerusalem är;
Hanki nagra kini ne'mo'nane antahintahima nenamiza vahe'mo'zanena tavesite musezana silvane golinena Israeli vahe'motma Ra Anumzamofona amunanki, erinka vunka Jerusalemima Agrama nemania mono nompi ome anto.
16 Och allahanda silfver och guld, som du finna kan i hela Babels landskap, med det som folket och Presterna friviljoge gifva till Guds hus i Jerusalem.
Hanki Babiloni kumatmimpinti'ma zogi'nana silvane golinena ana zanke hunka erinka vuo. Ana nehunka Babiloni mopafima mani'naza Israeli vahe'ene, pristi vahe'mo'zama, Ra Anumzazmimofo mono noma Jerusalemima me'nefima, ofama huogu'ma zamavesite kami'naza ofanena eri'nenka vuo.
17 Allt detta tag, och köp fliteliga för de samma penningar kalfvar, lamb, bockar och spisoffer, och drickoffer, att man må offra uppå altaret vid edars Guds hus i Jerusalem.
Hagi ana zagoa kvahu so'e hu'nenka, Jerusalema kagri Ra Anumzamofo mono nompima me'nea kresramna vu itare'ma kresramnama vanana zantamina, ve bulimakaonki, sipisipi afuki, ve anenta sipisipi afuki hunka miza nesenka, ofama hu'zanena witigi waini tinki hunka ana zagoretira mizaso.
18 Dertill hvad dig och dina bröder täckes att göra af de penningar, som öfverblifva, det görer efter edars Guds vilja.
Hanki ana zantamima miza setenankeno'ma mago'ama mesia silvane golinena Ra Anumzamofo avesi avaririta knare'ma hania zana, kagrane kafuhe'zanena tamagri Ra Anumzamofona hunteho.
19 Och de tyg, som dig antvardas, till ämbetet i dins Guds huse, öfverantvarda dem inför Gud i Jerusalem.
Hanki Ra Anumzamofo mono nompima eri'zama erisia zantamima kami'naza zana, erinka Anumzamofo mono nompi Jerusalemi omento.
20 Hvad sedan mer af nödene är till dins Guds hus, det du behöfver utgifva, det låt utgifva utu Konungens kammar.
Hanki anama nehunkama, Anumzankamofo mono nompima ante'zanku'ma mago'a hanunka, kinimo'na zagoma nentaza nompinti, zagoa erinka atupa'ma hanana zana miza hugahane.
21 Jag, Konung Arthahsasta, hafver detta befallt räntomästaromen på hinsidon älfven, så att hvad Esra Presten, den Skriftlärde i Guds lag af himmelen, af eder äskar, att I det fliteliga gören;
Hanki nagra kini ne' Artaserksisi'na menina huvempa hu'na huanki Yufretisi rantimofo kantu kazigama me'nea kumatmimpima mani'netma zagoma kegavama nehaza vahera amanage hu'na neramasamue, pristi ne' Ezra'a monafinka mani'nea Ra Anumzamofo kasege'a rempi hunezamia ne' mani'neanki, Anumzamofo mono noma kinaku'ma mago'a zanku'ma tamantahigesigeta, ame hutma ana zana amiho.
22 Allt intill hundrade centener silfver, och intill hundrade corer hvete, och till hundrade bath vin, och till hundrade bath oljo, och salt utan mått;
Hianagi ana zantamima amisnazana ama avamena agateretma omiho. Silva 3400'a kiloa agateretma omiho. Hagi witia 13 tausen 500'a kiloa (500 kura) agateretma omiho, ana nehutma waini tina 2000ni'a lita agateretma omiho, olivi masavena 2000ni'a lita agateretma omiho. Hagi hagegura nama'agu avesigahie anama'a amigahaze.
23 Allt det der hörer till Guds lag af himmelen, att man det fliteliga låter komma till Guds hus af himmelen; att en vrede icke må komma öfver Konungens rike, och hans barn.
Hanki monafinkama mani'nea Anumzamo'ma mono noma'ama ki'zanku'ma huramante'nia zana kegava hunetma avariri fatgo hiho. E'ina'ma osnageno'a Anumzamo'a nagri kini ne'monane, ne' mofavre naga'niama henkama kinima fore'ma hanaza naga'enena arimpa aherantegahie.
24 Och eder skall vetterligit vara, att I icke magt hafven att lägga någon utskuld, tull eller årliga ränto på någon Prest, Levit, sångare, dörravaktare, Nethinim, och tjenare i denna Guds huse.
Hagi mago'enema tamasamisuana antahiho, Pristi vaheteti'ene Livae nagateti'ene zagame'ma hu' vaheteti'ene, mono nonkafante'ma kvama nehaza vaheteti'ene, mono nompima eri'zama eneriza vaheteti'ene, mago'a Anumzamofo mono nompima eri'zama eneriza vaheteti'enena ruzahu ruzahu takisi zagoa e'oriho.
25 Men du, Esra, efter dins Guds visdom, som i dine hand är, uppsätt domare och lagmän, som allt folket döma måga, som på hinsidon älfven är, alla de som veta dins Guds lag, alla de som icke veta dem, dem lär.
Hanki Ezraga antahio, Anumzankamo'a tusi'a knare antahi'zana kami'nea antahizanteti, Yufretisi rantimofo kantu kazigama me'nea kumatmimpima keagama refko hu kva vahera zamazeri otinke'za mani'ne'za, ana vahera kva huzmanteho. Hagi mago'a vahe'ma Anumzamofo kasegema antahi so'ema osu'nesaza vahe'ma mani'nesazana kagra rempi huzamio.
26 Och alle de som icke med flit göra dins Guds lag, och Konungens lag, de skola straxt hafva sin dom för sina gernings skull, antingen till döds eller till landsflykt, eller till penningaplikt, eller till fängelse.
Hanki mago vahe'mo'ma kagri Anumzamofo kasegema amage ontege, kini ne' Artaserksisi'na nagri kasegenema amage'ma ontesia vahera tamagerfa hu'za ahe frisageno frige, ahenatisageno ru moparega vuge, fenozama'a erige, kina huntege hugahaze.
27 Lofvad vare Herren våra fäders Gud, som sådant Konungenom ingifvit hafver, att han skulle bepryda Herrans hus i Jerusalem;
Hanki nagra Ezra'na Ra Anumzana tagehe'mokizmi Ra Anumzamofona muse hunte'na agi'a ahentesga nehue. Na'ankure Ra Anumzamo'a kini ne'mofona antahintahi'a azeri otigeno Jerusalemia Ra Anumzamofo mono nona eri avasase nehie.
28 Och tillböjt sina barmhertighet till mig, för Konungenom, och hans rådherrar, och alla Konungens väldiga. Och jag vardt styrkt efter Herrans mins Guds hand öfver mig, och församlade de yppersta i Israels hus, att de med mig ditupp drogo.
Hanki Ra Anumzamo'a asunku hunanteno, kini ne'ene agri'ma antahintahima nemiza vahe'ene, hankave eri'za vahe'amokizmia antahintahi zamige'za nagrira nazeri so'e nehaze. E'ina hu'negu Ra Anumzana tagri Anumzamo'a nagrane mani'neno hankavea nenamianki'na, Israeli vahepima ugotama hu'naza vahe'a amne zamavare'nugeta Jerusalemia marerigahune.
