< Hesekiel 7 >
1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
LEUM GOD El kaskas nu sik ac fahk,
2 Du menniskobarn, detta säger Herren Herren om Israels land: Änden kommer, änden kommer öfver alla fyra landsens ändar.
“Kom, mwet sukawil moul la, pa inge ma nga, LEUM GOD Fulatlana, ac fahk nu ke mutanfacl Israel: Pa inge saflaiyen facl sum nufon!
3 Nu kommer änden öfver dig; ty jag skall sända mina grymhet öfver dig, och skall döma dig såsom du förtjent hafver, och skall gifva dig hvad all din styggelse tillhörer.
“Israel, saflaiya uh summa. Kom ac pulakin kasrkusrak luk, mweyen nga ac nununkekom ke ma kom orala. Nga ac folokin nu sum mwe srungayuk nukewa ma kom oru.
4 Mitt öga skall intet skona dig, eller se öfver med dig; utan jag skall gifva dig såsom du förtjent hafver, och din styggelse skola komma ibland dig, att I förnimma skolen, att jag är Herren.
Nga ac fah tia molikomla ku pakomutom. Nga fah kalyei kom ke mwe srungayuk nukewa kom orala, tuh kom in etu lah nga pa LEUM GOD.”
5 Detta säger Herren Herren: Si, en olycka kommer efter den andra.
Pa inge ma su LEUM GOD Fulatlana El fahk: “Mwe ongoiya ac tuku na tuku nu fom.
6 Änden kommer, änden kommer, han stöter uppå dig; si, han kommer.
Ma nukewa safla. Pa inge saflaiya uh. Kom sun saflaiyom.
7 Han går allaredo upp, och kommer fram öfver dig, du landsens inbyggare; tiden kommer, jämmerdagen är hardt när, då intet sjungande på bergomen är.
Pacl safla nu suwos, mwet su muta fin acn se inge. Pacl uh apkuranme ke ac fah tia sifilpa oasr akfulat orek ke nien alu fineol uh, a fohsak mukena.
8 Nu då jag snarliga gjuta mina grymhet öfver dig, och fullkomna mina vrede uppå dig, och döma dig såsom du förtjent hafver, och gifva dig hvad all din styggelse tillhörer.
“Ac tia paht, kom ac pulakin kuiyen kasrkusrak luk uh. Nga ac nununkekom ke ma kom orala, ac nga fah folokin nu sum mwe srungayuk nukewa ma kom orala an.
9 Mitt öga skall intet skona dig, eller se öfver med dig; utan jag skall gifva dig såsom du förtjent hafver, och din styggelse skola komma ibland dig, att I förnimma skolen, att jag är Herren som eder slår.
Nga ac fah tia molikomla ku fahkak pakoten luk nu sum. Nga ac kalyei kom fal nu ke mwe srungayuk ma kom orala. Ouinge kom fah etu lah nga pa LEUM GOD, ac nga pa kalyei kom.”
10 Si dagen, si, han kommer, han kommer fram; riset blomstras, och den stolte grönskas.
Len in kunausla ac tuku. Orekma sulallal yokelikna. Inse fulat uh arulana yohk.
11 Tyrannen hafver upprest sig till ett ris öfver de ogudaktiga; så att intet af dem, eller af deras folk, eller af deras hop skall någon tröst få.
Sulallal uh ac oswela ma koluk pukanten. Ac fah wangin ma lula lun mwet uh. Ac fah wanginla mwe kasrup, ma saok, ac ma wolana lalos.
12 Derföre kommer tiden, dagen nalkas; köparen fröjde sig intet, och säljaren sörje intet; ty vreden kommer öfver alla deras rikedomar.
Pacl uh ac tuku, ac len uh apkuranme, ke ac wanginla sripen kuka ku moul ma, mweyen kalya lun God uh ac putati nu fin mwet nukewa oana sie.
13 Derföre skall säljaren intet mer sköta om sitt sålda gods, ty den som lefver, han skall hafva det; förty Prophetien om all deras rikedom skall intet tillbakagå; derföre förhärde sig ingen i sina missgerning, genom sina rikedomar.
Wangin sie mwet kuka acn ac fah sifil eis ma el kukakunla, mweyen kasrkusrak lun God uh ma nu fin mwet nukewa. Mwet koluk uh ac tia ku in moul.
14 Låter man blåsa i basunen, och tillreda all ting, der varder dock ingen till slags utdragandes; ty min grymhet går öfver allt hans folk.
Mwe ukuk uh kasla, ac mwet nukewa ac akola. Tusruktu wangin mwet ac som nu ke mweun mweyen kasrkusrak lun God ac tuku nu fin mwet nukewa oana sie.
15 Ute på gatomen går svärdet, i husomen går pestilentie och hunger; den på markene är, han måste dö genom svärd; men den i stadenom är, honom skall hunger och pestilentie uppfräta.
Oasr anwuk inkanek uh, ac oasr mas ac masrinsral in lohm uh. Kutena mwet su muta likin siti uh ac fah misa ke mweun, ac kutena su muta in siti uh ac fah misa ke mas ac masrinsral.
16 Och de som undfly af dem, de måste vara på bergomen, och lika som dufvor i dalomen, hvilke alle tillsammans qvida, hvar och en för sina missgernings skull.
Kutu mwet uh ac kaing nu fineol uh, oana wule uh ke elos ac sangeng ac kaing liki infahlfal uh. Elos nukewa ac sasao ke ma koluk lalos.
17 Alla händer skola nederfalla, och all knä skola vara ostadig som vatten.
Poun mwet nukewa ac fah munasla, ac nialos ac rarrar.
18 Och de skola kläda sig i säcker, och med fruktan öfvergjutne varda, och all ansigte jämmerliga utse, och all hufvud skola kullot varda.
Elos ac nokomang nuknuk in asor, ac manolos nufon ac rarrar. Elos ac mangsrasrala, ac elos nukewa ac fah muta in mwekin.
19 De skola kasta sitt silfver ut uppå gatorna, och sitt guld akta såsom träck; ty deras silfver och guld skall intet kunna hjelpa dem, på Herrans vredes dag; och skola dock intet kunna mätta sina själ deraf, eller fylla sin buk deraf; ty det hafver varit dem en förargelse, till deras missgerningar.
Elos ac fah sisla gold ac silver lalos nu inkanek uh oana kutkut, mweyen silver ac gold tia ku in molelosla ke pacl se LEUM GOD El ac filakunla kasrkusrak upa lal uh. Elos tia ku in orekmakin in akfalye enenu lalos ku in akkihpye insialos. Gold ac silver inge pa kololosla nu ke ma koluk.
20 Af sin ädla klenodier der de högfärd med bedrefvo, hafva de sin grufvelses och styggelses beläte gjort, derföre skall jag göra dem det till orenlighet;
Sie pacl ah elos filangkin wek saok lalos, tusruktu ma inge pa elos sang orala ma sruloala srungayuk lalos uh. Pa pwanang LEUM GOD El oru elos in wohtwotla ke mwe kasrup lalos uh.
21 Och skall gifva det främmandom i händer, att de det bortröfva skola, och dem ogudaktigom på jordene till ett byte, att de skola ohelga det.
LEUM GOD El fahk, “Nga ac oru mwetsac uh in pisrala ma lalos, ac mwet kunaus ma sap uh ac usla mwe kasrup nukewa lalos ac akfohkfokyela.
22 Jag skall vända mitt ansigte derifrå, att de ju min skatt väl ohelga skola; ja röfvare skola komma deröfver, och ohelga det.
Nga ac fah tia oru kutena ma in kutongya mwet pisrapasr uh ke elos ac utyak nu in Tempul saok sik ac akfohkfokye.
23 Gör en gård omkring dem; ty landet är fullt med blodskulder, och staden full med öfvervåld.
“Ma nukewa arulana fohsak — acn uh sessesla ke akmas, ac siti uh nwanala ke sulallal.
24 Så skall jag låta komma de argesta ibland Hedningarna, att de skola taga deras hus in; och skall göra en ända på de väldigas högfärd, och ohelga deras kyrkor.
Nga ac fah use mutanfahl su arulana koluk in tuku eisla lohm suwos. Mukul watwen lowos ac fah munasla nunkalos ke nga ac lela mutanfahl saya in aklusrongtenye acn in alu lowos.
25 Uppryckaren kommer; så skola de frid söka, och han skall intet vara der.
Inse fosrnga lulap ac tuku. Kowos ac suk misla, tuh tia ku in konauk.
26 En olycka skall komma efter den andra, ett rykte öfver det andra; så skola de då söka ena syn när Prophetanom; men der skall hvarken lagen mer vara när Prestenom, eller råd när de gamla.
Mwe ongoiya ac fah takla na tuku nu suwos, ac pweng koluk uh ac fah asrma oana soko infacl. Kowos ac kwafe sin mwet palu in fahkak ma elos liye. Wanginla ma mwet tol in sang luti mwet uh, ac wangin pac kas in kasru sin mwet matu.
27 Konungen skall vara bedröfvad, och Förstarna skola sorgeliga klädde vara, och folkens händer i landena skola förtviflada vara: Jag skall så ställa mig med dem, såsom de lefvat hafva, och skall döma dem, såsom de förtjent hafva, att de skola förnimma, att jag är Herren.
Tokosra el ac asor, fisrak uh ac fah wanginla finsrak lalos, ac mwet uh fah rarrar ke sangeng. Nga ac kalyei kowos ke ma nukewa ma kowos orala, ac nununkekowos oana ke kowos nununku mwet ngia. Ma inge ac akkalemye nu suwos lah nga pa LEUM GOD.”