Hesekiel 7
1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
BOEIPA ol kai taengla ha pawk tih,
2 Du menniskobarn, detta säger Herren Herren om Israels land: Änden kommer, änden kommer öfver alla fyra landsens ändar.
“Nang hlang capa aw ka Boeipa Yahovah loh Israel khohmuen kah a bawtnah ham he ni a thui. Khohmuen a hmoi pali, pali ah a bawtnah ha pawk coeng.
3 Nu kommer änden öfver dig; ty jag skall sända mina grymhet öfver dig, och skall döma dig såsom du förtjent hafver, och skall gifva dig hvad all din styggelse tillhörer.
A bawtnah he nang soah a pai coeng dongah ka thintoek he nang taengla kan tueih ni. Na khosing bangla nang lai kan tloek vetih namah kah tueilaehkoi boeih te namah taengah kan thung ni.
4 Mitt öga skall intet skona dig, eller se öfver med dig; utan jag skall gifva dig såsom du förtjent hafver, och din styggelse skola komma ibland dig, att I förnimma skolen, att jag är Herren.
Nang te ka mik long khaw n'rhen pawt vetih lungma ka ti mahpawh. Tedae na khosing te namah taengah kam paek vetih namah kah tueilaehkoi te namah khui ah thoeng ni. Te vaengah BOEIPA kamah he nam ming bitni.
5 Detta säger Herren Herren: Si, en olycka kommer efter den andra.
“Ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Yoethae lah pakhat kah yoethae thoeng he.
6 Änden kommer, änden kommer, han stöter uppå dig; si, han kommer.
A bawtnah ha pawk coeng. A bawtnah ha pawk coeng. Haenghang tih nang taengla ha pawk coeng ke.
7 Han går allaredo upp, och kommer fram öfver dig, du landsens inbyggare; tiden kommer, jämmerdagen är hardt när, då intet sjungande på bergomen är.
Khohmuen kah khosa nang soah cangen la ha thoeng coeng lah ko. Soekloeknah a tue khohnin ha pawk tom coeng tih tlang kah omngaihnah tal coeng.
8 Nu då jag snarliga gjuta mina grymhet öfver dig, och fullkomna mina vrede uppå dig, och döma dig såsom du förtjent hafver, och gifva dig hvad all din styggelse tillhörer.
Ka kosi he nang soah a yoei la ka lun pawn vetih ka thintoek he nang taengah ni ka hong eh. Na khosing bangla nang soah lai ka tloek vetih namah tueilaehkoi boeih te nang taengah kam paek ni.
9 Mitt öga skall intet skona dig, eller se öfver med dig; utan jag skall gifva dig såsom du förtjent hafver, och din styggelse skola komma ibland dig, att I förnimma skolen, att jag är Herren som eder slår.
Ka mik loh rhen pawt vetih lungma ka ti mahpawh. Na khosing bangla nang te kan thuung vaengah namah kah tueilaehkoi te namah khui ah om ni. Te vaengah BOEIPA kamah loh ka ngawn te na ming bitni.
10 Si dagen, si, han kommer, han kommer fram; riset blomstras, och den stolte grönskas.
“Khohnin ha pai coeng he, cangen khaw yulh coeng he. Conghol loh khooi tih althanah khaw muem coeng.
11 Tyrannen hafver upprest sig till ett ris öfver de ogudaktiga; så att intet af dem, eller af deras folk, eller af deras hop skall någon tröst få.
Kuthlahnah tah halangnah conghol dongah poe. Tedae amih khuikah te a hong ni, a hlangping khuikah khaw a honghi, a boei khuikah a honghi, amih kah rhahlung rhaengsae khaw a hong ni.
12 Derföre kommer tiden, dagen nalkas; köparen fröjde sig intet, och säljaren sörje intet; ty vreden kommer öfver alla deras rikedomar.
A tue ha pawk coeng tih khohnin loh ha pai coeng. Aka lai loh a kohoe boel saeh lamtah aka yoi khaw nguekcoi boel saeh. A hlangping boeih soah a thinsa coeng.
13 Derföre skall säljaren intet mer sköta om sitt sålda gods, ty den som lefver, han skall hafva det; förty Prophetien om all deras rikedom skall intet tillbakagå; derföre förhärde sig ingen i sina missgerning, genom sina rikedomar.
Aka yoi kah hnoyoih te a hing la a hing uh khui khaw koep mael pawh. A hlangping boeih ham a mangthui te lat mahpawh te. Hlang he amah kathaesainah dongah a hingnah talong thai mahpawh.
14 Låter man blåsa i basunen, och tillreda all ting, der varder dock ingen till slags utdragandes; ty min grymhet går öfver allt hans folk.
“A cungkuem te soepboe ham olueng te a ueng thil. Tedae a hlangping boeih sokah ka thinsa dongah ni caemtloek la a caeh pawh.
15 Ute på gatomen går svärdet, i husomen går pestilentie och hunger; den på markene är, han måste dö genom svärd; men den i stadenom är, honom skall hunger och pestilentie uppfräta.
Tollong ah cunghang neh im ah duektahaw neh khokha om. Lohma kah te cunghang dongah duek vetih khopuei kah te khokha neh duektahaw loh a dolh ni.
16 Och de som undfly af dem, de måste vara på bergomen, och lika som dufvor i dalomen, hvilke alle tillsammans qvida, hvar och en för sina missgernings skull.
Amih hlangyong rhoek tah loeih uh suidae tlang ah kolrhawk vahui bangla om uh ni. Hlang boeih he amamih kathaesainah dongah kawk uh ni.
17 Alla händer skola nederfalla, och all knä skola vara ostadig som vatten.
Kut khaw boeih kha vetih khuklu khaw tui la boeih poeh ni.
18 Och de skola kläda sig i säcker, och med fruktan öfvergjutne varda, och all ansigte jämmerliga utse, och all hufvud skola kullot varda.
Tlamhni a vah uh vetih amih te tuennah loh a thing ni. Maelhmai boeih te yah neh om vetih a lu boeih te lungawng la om ni.
19 De skola kasta sitt silfver ut uppå gatorna, och sitt guld akta såsom träck; ty deras silfver och guld skall intet kunna hjelpa dem, på Herrans vredes dag; och skola dock intet kunna mätta sina själ deraf, eller fylla sin buk deraf; ty det hafver varit dem en förargelse, till deras missgerningar.
A ngun tollong la a voeih uh vetih a sui te pumom bangla om ni. A ngun neh a sui loh amih a huul ham a coeng moenih. BOEIPA kah thinpom khohnin ah amih kah hinglu te cung pawt vetih amih bung khaw hah mahpawh. Amih kathaesainah tah hmuitoel la om coeng.
20 Af sin ädla klenodier der de högfärd med bedrefvo, hafva de sin grufvelses och styggelses beläte gjort, derföre skall jag göra dem det till orenlighet;
Amih kah kirhang cangen te a hoemdamnah ham a khueh. Tedae amih kah tueilaehkoi neh a sarhingkoi tah a muei la amah taengah a saii uh. Te dongah amih te pumom la ka khueh.
21 Och skall gifva det främmandom i händer, att de det bortröfva skola, och dem ogudaktigom på jordene till ett byte, att de skola ohelga det.
Kholong kut ah maeh la, diklai halang taengah kutbuem la ka paek ni. Te vaengah anih te a poeih rhoe a poeih uh ni.
22 Jag skall vända mitt ansigte derifrå, att de ju min skatt väl ohelga skola; ja röfvare skola komma deröfver, och ohelga det.
Ka maelhmai te amih lamloh ka mangthung vaengah ka khoem duen te a poeih uh. A khuila dingca rhoek kun uh vetih a poeih uh ni.
23 Gör en gård omkring dem; ty landet är fullt med blodskulder, och staden full med öfvervåld.
“Khohmuen he thii kah laitloeknah bae tih khopuei he kuthlahnah a khawk coeng dongah thirhui saii uh laeh.
24 Så skall jag låta komma de argesta ibland Hedningarna, att de skola taga deras hus in; och skall göra en ända på de väldigas högfärd, och ohelga deras kyrkor.
Namtom kah boethae te ka thoeng sak vetih amih kah im te a huul uh ni. Hlangtlung kah hoemdamnah te ka paa sak vetih a rhokso te a poeih uh ni.
25 Uppryckaren kommer; så skola de frid söka, och han skall intet vara der.
Mitmoengnah a pai dongah ngaimongnah tlap uh cakhaw dang uh mahpawh.
26 En olycka skall komma efter den andra, ett rykte öfver det andra; så skola de då söka ena syn när Prophetanom; men der skall hvarken lagen mer vara när Prestenom, eller råd när de gamla.
Lucik soah lucik pai vetih olthang soah olthang om ni. Tonghma lamkah mangthui tlap cakhaw khosoih lamkah olkhueng neh patong rhoek kah cilsuep khaw paltham ni.
27 Konungen skall vara bedröfvad, och Förstarna skola sorgeliga klädde vara, och folkens händer i landena skola förtviflada vara: Jag skall så ställa mig med dem, såsom de lefvat hafva, och skall döma dem, såsom de förtjent hafva, att de skola förnimma, att jag är Herren.
Manghai te nguekcoi vetih khoboei loh khopong ni a bai eh. Khohmuen kah pilnam kut khaw hlinghlawk vetih a khosing bangla amih te ka saii ni. Amamih laitloeknah dongah amamih te lai ka tloek vaengah BOEIPA kamah te m'ming uh bitni,” a ti.
