Hesekiel 5
1 Och du menniskobarn, tag ett svärd, så skarpt som en rakoknif, och raka dermed ditt hufvud, och ditt skägg, och tag ena vågskål, och skift håren dermed ifrå hvartannat.
«Wǝ sǝn, i insan oƣli, ɵzüng ɵtkür bir ⱪiliqni al; uni ustira süpitidǝ ixlitip, qeqing wǝ saⱪilingƣa sürtüp ⱪoy; andin tarazini elip alƣan qaqlarni tǝng bɵlgin.
2 En tredjepart skall du uppbränna i eld midt i stadenom, då beläggningsdagarna ute äro; annan tredjedelen tag, och slå den med svärd allt omkring; den yttersta tredjedelen kasta uti vädret, att jag må draga ut svärdet efter dem.
Muⱨasirǝ künliri tügigǝndǝ, üqtin birini xǝⱨǝr iqidǝ kɵydürgin; yǝnǝ üqtin birini elip xǝⱨǝr ǝtrapiƣa qepiwǝtkin; yǝnǝ üqtin birini xamalƣa soriwǝtkin; Mǝn bir ⱪiliqni suƣurup ularni ⱪoƣlaymǝn.
3 Men litet deraf tag, och bind vid din mantels flik.
Sǝn yǝnǝ ulardin birnǝqqǝ talni elip tonungning pexigǝ tiⱪip ⱪoyƣin;
4 Och tag åter något deraf, och kasta det i elden, och bränn det upp i eldenom; deraf skall en eld utkomma öfver hela Israels hus.
bulardin yǝnǝ nǝqqǝ talni elip ot iqigǝ taxlap kɵydüriwǝtkin; bulardin pütün Israil jǝmǝtigǝ ot tutixip ketidu».
5 Så säger Herren Herren: Detta är Jerusalem, som jag ibland Hedningarna satt hafver, och land der allt omkring.
Rǝb Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Mana, bu Yerusalem; Mǝn uni ǝllǝrning dǝl otturisiƣa orunlaxturdum; baxⱪa mǝmlikǝtlǝr uning ɵpqɵrisidǝ turidu;
6 Men han hafver omvändt min lag uti ena ogudaktiga läro, mera än Hedningarna, och mina rätter mer än landen, som omkring honom ligga; ty de förkasta min lag, och vilja icke lefva efter mina rätter.
Biraⱪ u Mening ⱨɵkümlirimgǝ ⱪarxilixip rǝzilliktǝ ǝllǝrdinmu axuruwǝtti, bǝlgilimilirimgǝ ⱪarxilixixta ɵpqɵrisidiki mǝmlikǝtlǝrdinmu axuruwǝtti; qünki Mening ⱨɵkümlirimni ular rǝt ⱪildi, Mening bǝlgilimilirim bolsa, ularda aⱪmaydu.
7 Derföre säger Herren Herren alltså: Efter I större ondsko bedrifven, än Hedningarna, som omkring eder äro, och intet lefven efter min bud, och gören intet efter mina rätter, utan gören efter Hedningars sätt, som omkring eder äro;
Xunga Rǝb Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Qünki silǝr ɵpqɵrǝnglǝrdiki ǝllǝrdinmu bǝkrǝk baxbaxtaⱪliⱪ ⱪilƣanliⱪinglardin, Mening bǝlgilimilirimdǝ mangmasliⱪinglardin wǝ ⱨɵkümlirimni tutmasliⱪinglardin, ⱨǝtta ɵpqɵrǝnglǝrdiki ǝllǝrning ⱨɵkümliridimu mangmasliⱪinglar tüpǝylidin,
8 Derföre säger Herren Herren alltså: Si, jag skall ock till dig, och skall låta gå en dom öfver dig, att Hedningarna skola se deruppå;
Əmdi Rǝb Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — «Mana, Mǝn Ɵzümki sanga ⱪarximǝn, [i Yerusalem]; sening arangƣa ǝllǝrning kɵz alidila jazalarni yürgüzimǝn;
9 Och skall så göra med dig som jag aldrig någon tid gjort hafver, ej heller härefter göra skall, för all din styggelses skull;
Wǝ sening barliⱪ yirginqlikliring tüpǝylidin arangda Ɵzüm ⱪilip baⱪmiƣan ⱨǝmdǝ kǝlgüsi ikkinqi ⱪilmaydiƣan ixni ⱪilimǝn.
10 Så att i dig skola fäderna äta sin barn, och barnen sina fäder; och skall låta en sådana dom gå öfver dig, att alle dine igenlefde skola i all väder förströdde varda.
Xuning bilǝn atilar ɵz balilirini yǝydiƣan bolidu, balilar ɵz atilirini yǝydiƣan bolidu; wǝ Mǝn sanga jazalarni yürgüzimǝn, wǝ sening barliⱪ ⱪalƣanliringning ⱨǝmmisini ⱨǝr tǝrǝptin qiⱪⱪan xamalƣa soriwetimǝn.
11 Derföre, så sant som jag lefver, säger Herren Herren, efter du hafver med din styggelse och afgudom orenat min helgedom, skall jag ock bortskrapa dig, och mitt öga skall intet skona dig, eller se öfver med dig.
Xunga, Mǝn ⱨayatim bilǝn ⱪǝsǝm ⱪilimǝnki, — dǝydu Rǝb Pǝrwǝrdigar — qünki sǝn Mening muⱪǝddǝs jayimni ɵzüngning barliⱪ lǝnǝtlik nǝrsiliring ⱨǝm barliⱪ yirginqlikliring bilǝn bulƣiƣining tüpǝylidin, bǝrⱨǝⱪ, Mǝn silǝrni ⱪirƣin ⱪilimǝn; kɵzüm sanga rǝⱨim ⱪilmaydu, iqimnimu sanga aƣritmaymǝn.
12 Tredjedelen af dig skall dö af pestilentie, och förgås af hunger; och den andre tredjedelen skall falla för svärd allt omkring dig; och den yttersta tredjedelen skall jag förströ i alla väder, och draga ut svärdet efter dem.
Xǝⱨǝrdikilǝrdin üqtin bir ⱪismi waba kesili bilǝn ɵlidu ⱨǝmdǝ aranglarda bolidiƣan aqarqiliⱪtin bexini yǝydu; üqtin bir ⱪismi ɵpqɵrǝnglǝrdǝ ⱪiliqlinidu; wǝ Mǝn üqtin bir ⱪismini ⱨǝr tǝrǝptin qiⱪⱪan xamalƣa soriwetimǝn, andin bir ⱪiliqni ƣilaptin suƣurup ularni ⱪoƣlaymǝn.
13 Alltså skall min vrede fullkomnad varda, och min grymhet öfver dem uträttad varda, att jag skall få en hugnad öfver dem; och de skola förnimma, att jag Herren i mitt nit talat hafver, när jag mina grymhet uppå dem uträttat hafver.
Xuning bilǝn Mening ƣǝzipim besiⱪidu, Mening ⱪǝⱨrimni ularning üstigǝ qüxürüp ⱪonƣuzup, piƣandin qiⱪimǝn; Mǝn Ɵz ⱪǝⱨrimni ular üstigǝ tɵküp tügǝtkǝndin keyin, ular Mǝn Pǝrwǝrdigarning rǝzillikkǝ qidimaydiƣan otumdin sɵz ⱪilƣanliⱪimni tonup yetidu.
14 Jag skall sätta dig till ett öde, och till en försmädelse för alla Hedningar, som omkring dig äro; för allas deras ögon, som der framom gå.
Wǝ Mǝn sening ɵpqɵrǝngdiki ǝllǝr arisida ⱨǝmdǝ ɵtüp ketiwatⱪanlarning kɵz aldida seni wǝyranǝ ⱪilimǝn wǝ mǝshirǝ obyekti ⱪilimǝn;
15 Och du skall vara till en försmädelse, hån, exempel och vidunder allom Hedningom, som omkring dig äro, när jag låter rätten gå öfver dig med vrede, grymhet och vredeligit straff; det säger jag Herren;
sening üstünggǝ ƣǝzǝp ⱨǝm ⱪǝⱨr wǝ ⱪǝⱨrlik ǝyiblǝr bilǝn jazalarni yürgüzginimdǝ sǝn ɵpqɵrǝngdiki ǝllǝrgǝ horluⱪ wǝ tapa-tǝnining obyekti, bir ibrǝt ⱨǝm alaⱪzadilik qiⱪarƣuqi bolisǝn; qünki Mǝn Pǝrwǝrdigar xundaⱪ sɵz ⱪildim!
16 Och när jag onda hungrens pilar ibland dem skjutandes varder, hvilke skadelige vara skola, och jag dem utskjuta skall till att förderfva eder, och låta hungren ju större och större varda öfver eder, och taga bort ifrån eder bröds uppehälle.
Mǝn ularƣa ⱨalakǝt elip kǝlgüqi, aqarqiliⱪ zǝⱨǝrlik oⱪlirini yaƣdurƣinimda, silǝrning üstünglardiki aqarqiliⱪni küqǝytimǝn, wǝ yɵlǝnqük bolƣan neningni ⱪurutiwetimǝn.
17 Ja, hunger och ond vilddjur skall jag låta komma ibland eder, de skola göra eder barnlösa; och der skall pestilentie och blod vanka ibland dig; och svärdet skall jag låta komma öfver dig; Jag Herren hafver det sagt.
Wǝ üstünglarƣa ɵz baliliringlarni ɵzünglardin juda ⱪilidiƣan aqarqiliⱪ ⱨǝm yirtⱪuq ⱨaywanlarni ǝwǝtimǝn; waba kesilliri wǝ ⱪan tɵkküqilǝr aranglarƣa yamrap ketidu; üstünglarƣa ⱪiliq qüxürimǝn; Mǝnki Pǝrwǝrdigar sɵz ⱪildim!».
