Hesekiel 44
1 Och han hade mig åter intill yttra porten åt helgedomen österut; men han var tillsluten.
Ipapo murume uyu akandidzosera kusuo rokunze renzvimbo tsvene rakanga rakatarisa kumabvazuva, uye rakanga rakapfigwa.
2 Och Herren sade till mig: Denne porten skall blifva tillyckt, och icke upplåten varda, och der skall ingen gå igenom, utan allena Herren Israels Gud, och skall dock tillyckt blifva;
Jehovha akati kwandiri, “Suo iri rinofanira kugara rakapfigwa. Harifaniri kuzarurwa; hakuna munhu angapinda naro. Rinofanira kugara rakapfigwa nokuti Jehovha, Mwari waIsraeri, akapinda napariri:
3 Undantagen Förstan; ty Försten skall sitta deri, till att äta bröd inför Herranom; genom förhuset skall han ingå, och genom det samma åter utgå igen.
Muchinda pachake ndiye chete angagara mukati mesuo kuti adye ari pamberi paJehovha. Anofanira kupinda nenzira yapabiravira resuo agobuda nenzira imwe cheteyo.”
4 Sedan hade han mig bort till den porten för husena norrut; och jag såg, och si, Herrans hus vardt fullt med Herrans härlighet, och jag föll neder på mitt ansigte.
Ipapo murume uyu akandiuyisa nenzira yesuo rokumusoro nechemberi kwetemberi. Ndakatarisa ndikaona kubwinya kwaJehovha kuchizadza temberi yaJehovha, ndikawira pasi nechiso changu.
5 Och Herren sade till mig: Du menniskobarn, märk grant till, och se och hör granneliga på allt det jag dig säga vill, om alla seder och ordningar i Herrans hus, och gif akt uppå, huru man sig i helgedomenom hålla skall.
Jehovha akati kwandiri, “Mwanakomana womunhu, cherechedza zvakanaka, nyatsoteerera uye unzwisise zvinhu zvose zvandinokuudza maererano nemitemo yose yetemberi yaJehovha. Ucherechedze panopindwa napo mutemberi uye napanobudiwa napo panzvimbo tsvene.
6 Och säg de ohörsamma Israels huse: Så säger Herren Herren: I af Israels hus hafven nog med bedrifvit med all edor styggelse.
Uti kuimba inondimukira yaIsraeri, ‘Zvanzi naIshe Jehovha: Nhai imba yaIsraeri, chigutsikanai nezvinonyangadza zvamunoita!
7 Ty I läten komma främmande folk, de ett oomskoret hjerta och oomskoret kött hafva, in uti min helgedom, der I med ohelgen mitt hus, när I offren mitt bröd, talg och blod, och bryten alltså mitt förbund med all edor styggelse;
Pamusoro pezvinonyangadza zvamakaita, makapinza vatorwa vasina kudzingiswa pamwoyo napanyama munzvimbo yangu tsvene, muchizvidza temberi yangu muchindipa zvokudya, mafuta neropa, uye makaputsa sungano yangu.
8 Och hållen icke mins helgedoms sätt; utan gören eder sjelfve ett nytt sätt i minom helgedom.
Pachinzvimbo chokuita mabasa enyu akafanira zvinhu zvangu zvitsvene, makagadza vamwe vanhu kuti vave vatariri venzvimbo yangu tsvene.
9 Derföre säger Herren Herren alltså: Ingen främmande af oomskoret hjerta och oomskoret kött skall komma in uti min helgedom, af allom främmandom, som ibland Israels barn äro;
Zvanzi naIshe Jehovha: Hakuna mutorwa asina kudzingiswa pamwoyo napanyama angapinde munzvimbo yangu tsvene, kunyange vatorwa zvavo vagere pakati pavaIsraeri.
10 Ja, ej heller de Leviter, som ifrå mig trädde, och med Israel efter deras afgudar ville gångne äro; derföre skola de bära sina synd.
“‘VaRevhi vakaenda kure neni panguva yakatsauka Israeri uye vakadzungaira vachibva kwandiri vachitevera zvifananidzo zvavo vanofanira kuzvitakurira zvibereko zvechivi chavo.
11 Men de skola vakta dörrena uppå mins helgedoms hus, och der göra tjenstena, och skola slagta bränneoffer och annat offer, som folket frambär, och stå för Prestomen, att de skola tjena dem.
Vangashumira havo munzvimbo yangu tsvene, vari vatariri vamasuo etemberi uye vachishanda mairi; vangabayira havo zvibayiro zvinopiswa vagobayira zvibayiro zvavanhu, vagomira pamberi pavanhu vagovashumira.
12 Derföre, att de hafva tjent dem för deras afgudom, och gifvit Israels huse en förargelse till synd; derföre hafver jag räckt ut mina hand öfver dem, säger Herren Herren, att de måste bära sina synd;
Asi nemhaka yokuti vakavashumira pamberi pezvifananidzo zvavo vakaita kuti imba yaIsraeri iwire muchivi, naizvozvo ndakapika ruoko rwangu rwakasimudzwa kuti vanofanira kutakura vamene zvibereko zvechivi chavo, ndizvo zvinotaura Ishe Jehovha.
13 Och skola icke offra för mig eller vara mine Prester, ej heller i min helgedom komma till det aldrahelgasta; utan skola bära sina skam och sin styggelse, som de gjort hafva.
Havafaniri kuswedera kuti vandishumire savaprista kana kuswedera pane chinhu chipi nechipi chezvinhu zvangu zvitsvene kana pazvipiriso zvangu zvitsvene-tsvene; vanofanira kuzvitakurira kunyadziswa kwezvinyangadzo zvavakaita.
14 Derföre hafver jag gjort dem till dörravaktare i husens tjenst, och till allt som der göras skall.
Asi hazvo ndichavaita vatariri vamabasa omutemberi nebasa rose rinofanira kuitwamo.
15 Men de Prester af Leviterna, Zadoks slägte, som mins helgedoms sätt hållit hafva, då Israels barn afföllo, de skola gå framför mig, och tjena mig, och stå för mig, att de skola offra mig talg och blod, säger Herren Herren.
“‘Asi vaprista, ivo vaRevhi nezvizvarwa zvaZadhoki, vakaita mabasa avo omunzvimbo yangu tsvene nokutendeka panguva yakatsauka vaIsraeri kubva kwandiri, ndivo vanofanira kuswedera kwandiri kuti vashumire pamberi pangu; vanofanira kumira pamberi pangu kuti vabayire zvibayiro zvamafuta neropa, ndizvo zvinotaura Ishe Jehovha.
16 Och de skola ingå uti min helgedom, och träda inför mitt bord, till att tjena mig, och hålla mitt sätt.
Ivo chete ndivo vanofanira kupinda munzvimbo yangu tsvene; ndivo chete vanofanira kuswedera patafura yangu kuti vashumire pamberi pangu vagoita basa rangu.
17 Och då de vilja ingå genom en port åt den inra gården, så skola de draga linnkläder uppå, och hafva intet ullet uppå, så länge de derinne i inra gårdenom tjena;
“‘Pavanopinda pamasuo omuruvazhe rwomukati, vanofanira kupfeka nguo dzomucheka, havafaniri kupfeka nguo dzamakushe pavanenge vachishumira pamasuo oruvazhe rwomukati kana mukati metemberi.
18 Och skola hafva linna hufvor på sin hufvud, och linna nederkläde om sina länder, och skola icke omgjorda sig allt för hårdt.
Vanofanira kupfeka nguwani dzomucheka pamisoro yavo uye nguo dzomukati dzomucheka muzviuno zvavo. Havafaniri kufuka chinhu chinovaitisa ziya.
19 Och då de gå utu den yttra gårdenom till folket, skola de draga utaf de kläder, som de hafva uti tjent, och lägga dem uti helgedomens sacristie, och åter draga de andra kläden uppå, att folket icke skall synda uppå deras helga kläder.
Pavanobuda vachipinda muruvazhe rwokunze kunova ndiko kuna vanhu, vanofanira kubvisa nguo dzavanga vachishumira nadzo vagodzisiya mumakamuri matsvene, vagopfeka dzimwe nguo, kuti varege kunatsa vanhu nenguo dzavo.
20 Sitt hufvud skola de icke raka, och skola ej heller låta växa håret långt, utan skola låta om klippa sig.
“‘Havafaniri kuveura misoro yavo kana kurega bvudzi ravo richireba, asi vanofanira kugara vakachekerera bvudzi remisoro yavo.
21 Och der skall ej heller någor Prest dricka vin, då de uti inra gårdenom tjena skola;
Muprista haafaniri kunwa waini panguva yaanopinda muruvazhe rwomukati.
22 Och skola icke taga någon enko eller bortdrefna till ägtenskap; utan en jungfru utaf Israels huses säd, eller en Prests efterlefda enko.
Havafaniri kuwana chirikadzi kana mukadzi akarambwa, vanofanira kuwana mhandara dzorudzi rwaIsraeri kana chirikadzi dzavaprista.
23 Och de skola lära mitt folk hålla en åtskilnad emellan heligt och oheligt, och emellan rent och orent.
Vanofanira kudzidzisa vanhu vangu mutsauko wezvitsvene nezvinhu zvisati zviri zvitsvene nokuvaratidza kusiyana kuri pakati pechisakachena nechakachena.
24 Och när en sak för dem kommer, så skola de stå och döma, och tala efter mina rätter, och hålla min bud och sätt, och hålla mina högtider och Sabbather;
“‘Vaprista vanofanira kushanda savatongi, pagakava ripi zvaro, uye vanofanira kutonga zviri pamitemo yangu. Vanofanira kuchengeta mirayiro yangu nemitemo yangu pamitambo yose yakatarwa uye vanofanira kuchengetedza maSabata angu ave matsvene.
25 Och skola icke gå till någon dödan och orena sig, undantagno allenast till fader och moder, son eller dotter, broder eller syster, den ännu ingen man haft hafver; på dem måga de orena sig;
“‘Muprista haafaniri kuzvisvibisa nokuswedera pachitunha chomunhu akafa; kunyange zvakadaro hazvo, kana munhu akafa ari baba vake kana mai vake, mwanakomana wake kana mwanasikana, mukoma nomununʼuna kana hanzvadzi yanga isina kuwanikwa, ipapo angazvisvibisa hake.
26 Dock att, sedan de äro renade, skall man räkna dem i sju dagar långt.
Shure kwokunatswa kwake, anofanira kumirira kwamazuva manomwe.
27 Och när han åter går in uti helgedomen i inra gården, till att tjena i helgedomenom, så skall han offra sitt syndoffer, säger Herren Herren.
Pazuva raanopinda muruvazhe rwomukati rwenzvimbo tsvene kuti anoshumira munzvimbo tsvene, anofanira kupa chipiriso chake chechivi, ndizvo zvinotaura Ishe Jehovha.
28 Men den arfvedel, som de hafva skola, den vill jag sjelf vara; derföre skolen I intet eget land gifva dem i Israel; ty jag är deras arfvedel.
“‘Ndini chete ndichava nhaka yavaprista. Haufaniri kuvapa mugove pakati paIsraeri; ini ndichavapa mugove wavo.
29 De skola hafva deras uppehälle af spisoffer, syndoffer och skuldoffer, och allt spillgifvet i Israel skall vara deras.
Vachadya zvipiriso zvezviyo, zvipiriso zvechivi nezvipiriso zvemhosva; uye zvinhu zvose zvakatsaurirwa Jehovha pakati paIsraeri zvichava zvavo.
30 Och all första frukt och förstföding af all häfoffer skall höra Prestomen till; I skolen ock gifva Prestomen förstlingen af allt det man äter, på det att välsignelse må blifva uti ditt hus.
Zvakanakisisa, zvezvibereko zvenyu zvokutanga nezvipo zvenyu zvose zvakatsaurwa zvichava zvavaprista. Munofanira kuvapa mugove wokutanga woupfu hwakakuyiwa kuitira kuti makomborero agogara paimba yenyu.
31 Men det som ett as är eller rifvet, ehvad det är af fogel eller djur, det skola Presterna icke äta.
Vaprista havafaniri kungodya zvinhu zvose, ingava shiri kana chipfuwo, chawanikwa chakafa kana chaurayiwa nezvikara zvesango.
