Hesekiel 39
1 Och du menniskobarn, prophetera emot Gog, och säg: Detta säger Herren Herren: Si, jag vill till dig, Gog, du som en Förste äst af de herrar i Mesech och Thubal.
Na ko koe, e te tama a te tangata, poropititia he he mo Koko, mea atu, Ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa; Nana, hei hoariri ahau mou, e Koko, e te tino rangatira o Roho, o Meheke, o Tupara;
2 Si, jag skall böja dig omkring, och utlocka dig, och hemta dig ifrå de ändar nordanefter, och låta dig komma in på Israels berg;
A ka whakatahuritia koe e ahau, ka arahina atu koe, ka meinga hoki kia puta ake koe i nga pito rawa ki te raki, a ka kawea mai koe e ahau ki runga ki nga maunga o Iharaira.
3 Och skall slå bågan utu dine venstra hand, och bortkasta dina pilar utu dine högra hand.
Ka patua atu ano e ahau tau kopere i roto i tou maui, ka meinga hoki au pere kia marere i roto i tou matau.
4 På Israels bergom skall du nederlagd varda, du med allom dinom här, och med det folk som när dig är. Jag skall gifva dig foglom ehvadan de flyga, och djurom på markene till spis.
Ka hinga koe ki runga ki nga maunga o Iharaira, a koe, me ou ropu katoa, me nga iwi i a koe: ka hoatu koe e ahau hei kai ma nga manu kai kino o ia ahau, o ia ahau, ma nga kirehe ano o te parae.
5 Du skall falla på markene; ty jag, Herren Herren, hafver det sagt.
Ka hinga koe ki te mata o te parae: naku hoki te kupu, e ai ta te Ariki, ta Ihowa,
6 Och jag skall kasta eld uppå Magog, och uppå dem som i öarna säkre bo, och de skola förnimma, att jag är Herren.
Ka tukua atu ano e ahau he ahi ki a Makoko, ratou ko te hunga e noho humarie ana i nga motu, a ka mohio ratou ko Ihowa ahau.
7 Ty jag vill göra mitt helga Namn kunnigt ibland mitt folk Israel, och skall icke längre låta skämma mitt helga Namn; utan Hedningarne skola förnimma, att jag är Herren, den Helige i Israel.
A ka meinga e ahau toku ingoa tapu kia mohiotia i roto i taku iwi, i a Iharaira, e kore ano e tukua e ahau kia whakapokea toku ingoa tapu a muri ake nei: a ka mohio nga tauiwi ko Ihowa ahau, ko te Mea Tapu i roto i a Iharaira.
8 Si, det är allaredo kommet och skedt, säger Herren Herren; det är den dagen, der jag om talat hafver.
Nana, kua tae mai, kua oti, e ai ta te Ariki, ta Ihowa; ko te ra tenei i korerotia ra e ahau.
9 Och borgarena uti Israels städer skola utgå, och göra en eld, och uppbränna vapnen, sköldar, spetsar, bågar, pilar, stafrar och stänger, och skola dermed uppehålla eld i sju år;
Ka puta ano nga tangata o nga pa o Iharaira, a ka tahuna e ratou, ka wera ano i a ratou nga patu, nga whakangungu rakau, nga puapua, nga kopere, nga pere, nga hani, nga tao; ko nga tau e tahuna ai aua mea e ratou, e whitu.
10 Så att man intet skall behöfva sammanhemta någon ved på markene, eller hugga i skogenom, utan med de vapen skola de uppehålla eld, och skola skinna dem, af hvilkom de skinnade voro, och sköfla dem, af hvilkom de sköflade voro, säger Herren Herren.
E kore hoki e maua e ratou he wahie i te parae, e kore ano e tapahia i nga ngahere; no te mea ka tahuna e ratou nga patu ki te ahi: ka pahuatia e ratou o ratou kaipahua, ka murua nga taonga o o ratou kaimuru, e ai ta te Ariki, ta Ihowa.
11 Och det skall på den tiden ske, att jag skall gifva Gog ett rum till begrafning i Israel, nämliga den dalen der man går till hafvet österut; så att de der framgå, skola grufva sig derföre, efter man der hafver begrafvit Gog med sinom hop; och det skall kallas Gogs hops dal;
Na a taua ra ka hoatu e ahau ki a Koko he wahi tanumanga ki reira, ki a Iharaira, ko te raorao o nga tira haere i te taha ki te rawhiti o te moana; kutia iho ki reira nga ihu o nga tira haere: ka tanumia hoki ki reira a Koko ratou ko ana mano ti ni: a ka huaina a reira, Ko te raorao o Hamono Koko.
12 Men Israels hus skall begrafva dem i sju månader långt, att landet skall dermed rensadt varda.
A e whitu nga marama o te whare o Iharaira e tanu ana i a ratou kia watea ai te whenua.
13 Ja, allt folket i landena skall hafva till skaffa med deras begrafning, och skall hafva berömmelse deraf, att jag på den dagen mina härlighet bevisat hafver, säger Herren Herren.
Ina, ka tanumia ratou e te iwi katoa o te whenua; a hei ingoa nui ki a ratou i te ra e whakakororiatia ai ahau, e ai ta te Ariki, ta Ihowa.
14 Och de skola utskicka män, som allestäds gå omkring i landena, och med dem dödgrafvare, till att begrafva de igenblefna på landena, att det må rensadt varda; efter sju månader skola de begynna ransaka derefter.
Ka wehea ano e ratou etahi tangata, he mea tuturu, hei haere i runga i te whenua, hei tanu i nga tira haere, i te hunga e toe ana i runga i te mata o te whenua, kia watea ai: i te mutunga o nga marama e whitu ka rapu ratou.
15 Och de som omkring landet gå, och någorstäds ene menniskos ben se, de skola uppresa der ett tecken, tilldess att dödgrafvarena begrafva dem också med uti Gogs hops dal.
A ka haere nga tira haere, ka tika i te whenua; ka kite tetahi i te whenua tangata, ka whakaturia e ia he tohu ki tona taha, kia tanumia ra ano e nga kaitanu ki te raorao o Hamono Koko.
16 Så skall ock staden heta der Hamona. Alltså skola de rensa landet.
A ko Hamona hoki hei ingoa mo tetahi pa. Na ka watea te whenua.
17 Nu, du menniskobarn, så säger Herren Herren: Säg allom foglom, ehvadan de flyga, och allom djurom på markene: Församler eder, och kommer hit, kommer tillhopa allt omkring till mitt slagtoffer, det jag slagtar eder till ett stort slagtoffer, på Israels bergom; och äter kött, och dricker blod.
Na ko koe, e te tama a te tangata, ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa; Mea atu ki nga manu o ia ahau, o ia ahua, ki nga kirehe katoa o te parae, Huihui mai, haere mai; whakamine mai koutou i tetahi taha, i tetahi taha, ki taku patunga e patua nei e ahau ma koutou, he patunga nui ki runga ki nga maunga o Iharaira, kia kai kikokiko ai, kia inu toto ai koutou.
18 De starkas kött skolen I äta, och förstarnas blod på jordene skolen I dricka; vädrars, lambars, bockars, oxars, hvilke allesammans fete och välgödde äro;
Ka kai koutou i nga kikokiko o te hunga marohirohi, ka inu i nga toto o nga rangatira o te whenua, o nga hipi toa, o nga reme, o nga koati, o nga puru, he mea momona katoa no Pahana.
19 Och skolen äta det feta, så att i mätte varden, och dricka blodet, att I druckne varden af det slagtoffer, som jag eder slagtar.
A ka kai koutou i te ngako a makona noa, ka inu hoki i te toto a haurangi, noa, he mea no taku patunga e patua e ahau ma koutou.
20 Mätter eder nu öfver mitt bord, af hästar och resenärar, af starkom och allahanda krigsfolke, säger Herren Herren.
Na ka makona koutou i nga hoiho o taku tepu, i nga hoiho hariata, i nga marohirohi, i nga tangata whawhai katoa, e ai ta te Ariki, ta Ihowa.
21 Och jag skall låta komma mina härlighet ibland Hedningarna, att alle Hedningar skola se min dom, som jag hafver gå låtit, och mina hand, den jag uppå dem lagt hafver;
Ka whakaturia e ahau toku kororia ki roto ki nga tauiwi, a ka kite nga tauiwi katoa i taku whakawa e whakaritea e ahau, i toku ringa ano ka pa nei ki a ratou.
22 Och Israels hus alltså, förnimma skall, att jag, Herren, är deras Gud, ifrå den dagen och allt framåt;
Na ka mohio te whare o Iharaira, ko Ihowa ahau, ko to ratou Atua, i taua ra a ake ake.
23 Och desslikes alle Hedningar skola förnimma, att Israels hus för sina missgerningars skull, och för det de emot mig syndat hade, bortförde voro; hvarföre jag fördolde mitt ansigte för dem, och öfvergaf dem uti deras fiendars händer, så att de allesamman genom svärd falla måste.
Ka mohio ano nga tauiwi, he he no te whare o Iharaira i whakaraua ai ratou: he pokanga ketanga no ta ratou ki ahau i huna ai e ahau toku mata ki a ratou, heoi tukua ana ratou e ahau ki te ringa o o ratou hoariri: a hinga katoa ana i te hoari.
24 Såsom deras synder och öfverträdelse förtjent hade, gjorde jag dem, och fördolde alltså mitt ansigte för dem.
Ko taku i mea ai ki a ratou rite tonu ki to ratou poke, ki o ratou pokanga ketanga, a huna ana e ahau toku mata ki a ratou.
25 Derföre så säger Herren Herren: Nu vill jag förlossa Jacobs fångar, och förbarma mig öfver hela Israels hus, och nit hafva om mitt helga Namn.
Mo reira ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa; Ka whakahokia mai e ahau aianei a Hakopa i te whakarau, ka aroha ahau ki te whare katoa o Iharaira; ka hae hoki ahau, he whakaaro ki toku ingoa tapu;
26 Men de skola gerna bära sin försmädelse och sina synder, der de med emot mig syndat hafva, när de säkre uti sitt land bo måga, så att dem ingen förskräcker;
A ka whakawaha e ratou to ratou whakama, o ratou pokanga ketanga katoa hoki i poka ke ai ta ratou ki ahau, ina noho humarie ratou i to ratou whenua, a kahore he tangata hei whakawehi i a ratou;
27 Och jag dem ifrå, folken hem igen hemtat, och utu deras fiendars land församlat hafver, och jag i dem helgad vorden är, inför många Hedningars ögon.
Ina oti ratou te whakahoki mai e ahau i roto i nga iwi, ina kohikohia mai ratou i nga whenua o o ratou hoariri, a ka whakatapua ahau i runga i a ratou i te tirohanga a nga iwi maha.
28 Alltså skola de förnimma, att jag, Herren, är deras Gud, som dem hafver Iåtit bortföra ibland Hedningarna, och åter låtit församla dem uti sitt land igen, och icke en af dem der blifva låtit;
Katahi ratou ka mohio ko Ihowa ahau, ko to ratou Atua, i mea nei kia whakaraua ratou ki roto ki nga tauiwi, i kohikohi ano i a ratou ki to ratou oneone; a kahore noa iho tetahi o ratou e mahua i ahau ki reira.
29 Och skall icke mer fördölja mitt ansigte för dem; ty jag hafver utgjutit min Anda öfver Israels hus, säger Herren Herren.
E kore ano e huna e ahau toku mata a muri ake nei ki a ratou: kua ringihia hoki e ahau toku wairua ki runga ki te whare o Iharaira, e ai ta te Ariki, ta Ihowa.
