Hesekiel 39
1 Och du menniskobarn, prophetera emot Gog, och säg: Detta säger Herren Herren: Si, jag vill till dig, Gog, du som en Förste äst af de herrar i Mesech och Thubal.
Nang hlang capa, Gog te tonghma thil lamtah ka Boeipa Yahovah loh a thui he thui pah. Kai loh Meshek neh Tubal lu kah khoboei Gog nang kam pai thil coeng ne.
2 Si, jag skall böja dig omkring, och utlocka dig, och hemta dig ifrå de ändar nordanefter, och låta dig komma in på Israels berg;
Nang te kam mael sak vetih nang te kang khool ni. Nang te tlangpuei tlanghlaep lamloh kan caeh puei vetih nang te Israel tlang la kam pawk sak ni.
3 Och skall slå bågan utu dine venstra hand, och bortkasta dina pilar utu dine högra hand.
Na banvoei kut lamkah na lii te ka tloek vetih na bantang kut lamkah na thaltang ka rhul sak ni.
4 På Israels bergom skall du nederlagd varda, du med allom dinom här, och med det folk som när dig är. Jag skall gifva dig foglom ehvadan de flyga, och djurom på markene till spis.
Namah neh na caembong boeih te Israel tlang ah na cungku vetih na taengkah pilnam te phae cungkuem aka khueh vatlung vaa taeng neh nang te khohmuen mulhing taengah cakkoi la kam voeih ni.
5 Du skall falla på markene; ty jag, Herren Herren, hafver det sagt.
Ka Boeipa Yahovah kah olphong he ka thui coeng dongah khohmuen maelhmai ah ni na cungku eh.
6 Och jag skall kasta eld uppå Magog, och uppå dem som i öarna säkre bo, och de skola förnimma, att jag är Herren.
Magog so neh sanglak rhoek kah ngaikhuek la khosa rhoek soah hmai ka tueih vaengah kai he BOEIPA la a ming uh bitni.
7 Ty jag vill göra mitt helga Namn kunnigt ibland mitt folk Israel, och skall icke längre låta skämma mitt helga Namn; utan Hedningarne skola förnimma, att jag är Herren, den Helige i Israel.
Ka cimcaihnah ming he ka pilnam Israel lakli ah ka ming sak vetih ka cimcaihnah ming te koep ka poeih mahpawh. Te vaengah namtom loh BOEIPA kamah he Israel khuikah aka cim la a ming uh ni.
8 Si, det är allaredo kommet och skedt, säger Herren Herren; det är den dagen, der jag om talat hafver.
Ha pawk coeng tih ka Boeipa Yahovah kah olphong tah thoeng coeng he. He khohnin ni ka thui.
9 Och borgarena uti Israels städer skola utgå, och göra en eld, och uppbränna vapnen, sköldar, spetsar, bågar, pilar, stafrar och stänger, och skola dermed uppehålla eld i sju år;
Te dongah Israel khopuei kah khosa rhoek tah cet uh vetih a toih uh ni. Lungpok haica neh photlingca, photlinglen khaw, lii neh thaltang khaw, kut dongkah cungkui neh cai a cum thil ni. Te rhoek te hmai dongah kum rhih a toih ni.
10 Så att man intet skall behöfva sammanhemta någon ved på markene, eller hugga i skogenom, utan med de vapen skola de uppehålla eld, och skola skinna dem, af hvilkom de skinnade voro, och sköfla dem, af hvilkom de sköflade voro, säger Herren Herren.
Khohmuen lamkah thing te phuei uh pawt vetih duup lamkah khaw top uh mahpawh. Lungpok haica te hmai la a toih uh vetih a buem tueng te a buem uh ni, a poelyoe tueng te a poelyoe uh ni. He tah ka Boeipa Yahovah kah olphong ni.
11 Och det skall på den tiden ske, att jag skall gifva Gog ett rum till begrafning i Israel, nämliga den dalen der man går till hafvet österut; så att de der framgå, skola grufva sig derföre, efter man der hafver begrafvit Gog med sinom hop; och det skall kallas Gogs hops dal;
Te kah khohnin a pha vaengah Israel kah tuipuei khothoeng aka paan kolrhawk te Gog kah phuel hmuen la ka khueh ni. Gog neh a hlangping boeih te pahoi a up ham dongah aka cet rhoek te a tlaeng vetih Hamongog a sui uh ni.
12 Men Israels hus skall begrafva dem i sju månader långt, att landet skall dermed rensadt varda.
Khohmuen caihcil sak ham amih te Israel imkhui loh hla rhih khuiah a up uh ni.
13 Ja, allt folket i landena skall hafva till skaffa med deras begrafning, och skall hafva berömmelse deraf, att jag på den dagen mina härlighet bevisat hafver, säger Herren Herren.
Khohmuen pilnam boeih loh a up uh vetih ka thangpom khohnin ah tah amih ming te om ni. He tah ka Boeipa Yahovah kah olphong ni.
14 Och de skola utskicka män, som allestäds gå omkring i landena, och med dem dödgrafvare, till att begrafva de igenblefna på landena, att det må rensadt varda; efter sju månader skola de begynna ransaka derefter.
Hlang rhoek te khohmuen kah aka pah up ham neh diklai hman kah aka sueng te hildong ham a hoep taitu vetih hla rhih a bawtnah hil te caihcil ham a khe ni.
15 Och de som omkring landet gå, och någorstäds ene menniskos ben se, de skola uppresa der ett tecken, tilldess att dödgrafvarena begrafva dem också med uti Gogs hops dal.
Khohmuen ah aka pah loh a pah uh vaengah hlang rhuh a hmuh vetih te aka up loh Hamongog ah a up hlan due a kaepah pangkae a ling uh ni.
16 Så skall ock staden heta der Hamona. Alltså skola de rensa landet.
Khopuei ming khaw Hamonah la a khue daengah ni khohmuen a caihcil uh pueng eh.
17 Nu, du menniskobarn, så säger Herren Herren: Säg allom foglom, ehvadan de flyga, och allom djurom på markene: Församler eder, och kommer hit, kommer tillhopa allt omkring till mitt slagtoffer, det jag slagtar eder till ett stort slagtoffer, på Israels bergom; och äter kött, och dricker blod.
Nang hlang capa aw, ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Vaa neh phae aka khueh boeih taengah khaw, khohmuen mulhing cungkuem taengah khaw thui laeh. Coi uh thae lamtah ham paan uh laeh. A kaepvai lamloh ka hmueih taengla coi uh thae laeh. Israel tlang soah nangmih ham hmueih tanglue ka ngawn coeng. Te dongah a saa na caak uh vetih a thii na ok uh ni.
18 De starkas kött skolen I äta, och förstarnas blod på jordene skolen I dricka; vädrars, lambars, bockars, oxars, hvilke allesammans fete och välgödde äro;
Hlangrhalh saa na caak uh vetih diklai khoboei rhoek kah thii te na ok uh ni. Te boeih te tuca tutal neh Bashan kah vaito kikong a puetsuet banghui coeng ni.
19 Och skolen äta det feta, så att i mätte varden, och dricka blodet, att I druckne varden af det slagtoffer, som jag eder slagtar.
A cungnah hil a tha na caak uh vetih a rhuihahnah hil a thii na ok uh ni. Ka hmueih he nangmih ham ni ka ngawn.
20 Mätter eder nu öfver mitt bord, af hästar och resenärar, af starkom och allahanda krigsfolke, säger Herren Herren.
Ka caboei dongah marhang neh hlangrhalh kah leng khaw, caemtloek hlang boeih khaw na cung uh ni. He tah ka Boeipa Yahovah kah olphong ni.
21 Och jag skall låta komma mina härlighet ibland Hedningarna, att alle Hedningar skola se min dom, som jag hafver gå låtit, och mina hand, den jag uppå dem lagt hafver;
Ka thangpomnah te namtom taengah ka khueh vetih ka laitloeknah ka saii vaengah amih soah ka kut ka tloeng te namtom rhoek loh boeih a hmuh ni.
22 Och Israels hus alltså, förnimma skall, att jag, Herren, är deras Gud, ifrå den dagen och allt framåt;
Te vaengah Israel imkhui loh a ming bitni. Kai BOEIPA Pathen hete khohnin lamloh a voel hil khaw amih kah Pathen ni.
23 Och desslikes alle Hedningar skola förnimma, att Israels hus för sina missgerningars skull, och för det de emot mig syndat hade, bortförde voro; hvarföre jag fördolde mitt ansigte för dem, och öfvergaf dem uti deras fiendars händer, så att de allesamman genom svärd falla måste.
Te vaengah Israel imkhui loh kai taengah vikvawk uh tih amamih kathaesainah dongah a poelyoe uh te namtom rhoek loh a ming uh ni. Te dongah ni ka maelhmai he amih taeng lamloh ka thuh. Te vaengah amih te a rhal kut ah ka tloeng tih a pum la cunghang dongah cungku uh.
24 Såsom deras synder och öfverträdelse förtjent hade, gjorde jag dem, och fördolde alltså mitt ansigte för dem.
Amih kah a tihnai tarhing neh a boekoek tarhing ah amih te ka saii tih amih taeng lamloh ka maelhmai ka thuh.
25 Derföre så säger Herren Herren: Nu vill jag förlossa Jacobs fångar, och förbarma mig öfver hela Israels hus, och nit hafva om mitt helga Namn.
Te dongah ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Jakob kah thongtla, thongtla te ka mael puei pawn vetih Israel imkhui boeih ka haidam ni. Te dongah ka ming cim ham ni ka thatlai.
26 Men de skola gerna bära sin försmädelse och sina synder, der de med emot mig syndat hafva, när de säkre uti sitt land bo måga, så att dem ingen förskräcker;
Te vaengah amamih kah mingthae neh a boekoeknah la kai taengah boe a koek uh te boeih a hnilh uh ni. Amih te amamih khohmuen ah ngaikhuek la kho a sak vetih lakueng uh mahpawh.
27 Och jag dem ifrå, folken hem igen hemtat, och utu deras fiendars land församlat hafver, och jag i dem helgad vorden är, inför många Hedningars ögon.
Amih te pilnam lamloh ka mael puei tih amih te a thunkha khohmuen lamkah ka coi. Amih lamlong ni namtom boeiping kah mikhmuh ah khaw ka ciim uh eh.
28 Alltså skola de förnimma, att jag, Herren, är deras Gud, som dem hafver Iåtit bortföra ibland Hedningarna, och åter låtit församla dem uti sitt land igen, och icke en af dem der blifva låtit;
Te vaengah ni kai BOEIPA he amamih kah Pathen la a ming uh eh. Amih te namtom taengah ka poelyoe sitoe cakhaw a khohmuen la amih te ka calui vetih amih te koep ka hmaai mahpawh.
29 Och skall icke mer fördölja mitt ansigte för dem; ty jag hafver utgjutit min Anda öfver Israels hus, säger Herren Herren.
Israel imkhui te ka Mueihla ka lun thil coeng dongah ka maelhmai he amih lamloh ka thuh voel mahpawh. He tah Boeipa Yahovah kah olphong ni,” a ti.
