Hesekiel 38

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

I puta mai ano te kupu a Ihowa ki ahau, i mea,

2 Du menniskobarn, vänd dig emot Gog, som i Magogs land är, och en Förste är af de herrar i Mesech och Thubal, och prophetera om honom;

E te tama a te tangata, anga atu tou mata ki Koko, o te whenua o Makoko, ki te rangatira o Roho, o Meheke, o Tupara, ka poropiti atu he he mona;

3 Och säg: Detta säger Herren Herren: Si, jag vill till dig, Gog, du som en Förste äst af de herrar i Mesech och Thubal.

Mea atu hoki, Ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa; Nana, hei hoariri tenei ahau mou, e Koko, e te rangatira o Roho, o Meheke, o Tupara:

4 Si, jag vill böja dig omkring, och lägga dig ett betsel i munnen, och vill föra dig ut med allom dinom här, hästar och män, hvilke alle väl utredde äro, och utaf dem är en stor hop, som allesammans föra spets, och sköld, och svärd.

Ka whakatahuritia ano koe e ahau, ka whakamaua he matau ki ou kauae, a ka whakaputaina koe ki waho, me tou ope katoa, nga hoiho, me nga kaieke hoiho, he mea whakakakahu ratou katoa ki nga kakahu o te whawhai, he ope nui me te puapua, me te whakan gungu rakau, a he hapai hoari ratou katoa.

5 Du hafver med dig Perser, Ethioper och Libyer, hvilke allesammans föra sköld och hjelm;

Ko Pahia, ko Etiopia, ko Putu o ratou hoa: rite katoa ratou i te whakangungu rakau, i te potae whawhai:

6 Dertill Gomer, och all hans här, samt med Thogarma hus, som norrut ligger, med allom hans här; ja, du hafver mycket folk med dig.

A Komere, me ona ropu katoa; te whare o Tokarama, o nga pito rawa ki te raki, ratou ko ona ope katoa: ara ko nga iwi maha i tou taha.

7 Nu väl, rusta dig väl, du och alle dine hopar, som med dig äro, och var du deras höfvitsman.

Kia noho rite koe, ae ra, whakatikatika i a koe, i a koe me ou ropu katoa kua huihui nei ki a koe, a ko koe hei kaitiaki mo ratou.

8 Du skall likväl på sistone straffad varda; på yttersta tidenom skall du komma in uti det land, som med svärd igentaget, och utaf mång folk tillsammankommet är, nämliga in på Israels berg, hvilke i lång tid öde varit hafva, och nu utförd äro ifrå mång folk, och bo alle säkre.

Kia maha nga ra ka tirohia koe, i nga tau whakamutunga ka tae koe ki te whenua i whakahokia mai i te hoari, i kohikohia mai i roto i nga iwi maha, ki nga maunga o Iharaira kua ururua noa ake: heoi kua oti te whakaputa mai i roto i nga iwi, a ka n oho humarie ratou katoa.

9 Du skall uppdraga och komma med en stor storm, och skall vara såsom ett moln, det landet öfvertäcker, du och all din här, och det myckna folket med dig.

A ka kake koe, ka haere mai koe me te paroro, a ka rite koe ki te kapua e taupoki ana i te whenua, a koe, me ou ropu katoa, koutou tahi ko nga iwi maha.

10 Detta säger Herren Herren: På den tiden skall du sådant taga dig före, och skall hafva ondt i sinnet;

Ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa; Na, i taua ra ka puta ake he mea i tou ngakau, a ka whakaaroa e koe he whakaaro nanakia.

11 Och tänka: Jag vill öfverfalla det obevarada landet, och komma öfver dem som säkre och utan sorg bo, såsom de der alle sitta utan murar, och hafva hvarken bommar eller portar;

A ka mea koe, Ka haere ahau ki te whenua i nga pa kore taiepa; ka tae ahau ki te hunga e ata noho ana, e noho wehikore ana, e noho ana ratou katoa kahore he taiepa, kahore he tutaki, kahore he keti:

12 På det du må röfva och skinna, och låta dina hand gå öfver de förstörda, som igenkomne äro, och öfver det folk, som utaf Hedningomen sammanhemtadt är, och skickar sig till att berga sig, och som nogast hafver satt sig, och midt i landena bor.

Ki te pahua i nga taonga, ki te tango mea parakete; tahuri tonu tou ringa ki nga wahi ururua kua nohoia, ki te iwi kua oti te kohikohi mai i roto i nga tauiwi, a kua whiwhi ki te kararehe, ki te taonga, e noho ana i waenganui o te whenua.

13 Rika Arabien, Dedan, och de köpmän på hafvena, och alle de väldige, som der äro, de skola säga till dig: Jag menar ju du äst rätt kommen till att röfva, och hafver församlat dina hopar till att sköfla, på det du skall borttaga silfver och guld, och församla boskap och ägodelar, och stort rof drifva.

Na ka mea a Hepa, a Rerana, ratou ko nga kaihokohoko o Tarahihi, me nga kuao raiona katoa o reira ki a koe, Kua tae mai ranei koe ki te pahua taonga? kua whakaminea ranei e koe tau hui ki te tango i nga mea parakete? ki te mau atu i te hiriwa, i te koura, ki te tango i nga kararehe, i nga taonga, ki te pahua i nga taonga maha?

14 Derföre prophetera, du menniskobarn, och säg till Gog: Detta säger Herren Herren: Månn du icke märkat, när mitt folk Israel säkert bor?

Mo reira, e te tama a te tangata, poropiti, mea atu ki a Koko, Ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa, I te ra e noho humarie ai taku iwi, a Iharaira, e kore ianei e mohiotia e koe?

15 Så kommer du då ifrå ditt rum, nämliga ifrå de ändar norrut, du och mycket folk med dig, alle till häst, en stor hop, och en mägtig här.

A tera koe e haere mai i tou wahi i nga pito rawa ki te raki, koutou ko nga iwi maha, ko ratou katoa i runga i te hoiho, he hui nui, he ope nui.

16 Och du skall draga upp öfver mitt folk Israel, lika som ett moln, det landet öfvertäcker. Sådant skall ske på yttersta tidenom; men jag vill derföre låta dig komma in uti mitt land, på det att Hedningarna skola lära känna mig, när jag på dig, o Gog, helgad varder för deras ögon.

A ka whakaekea e koe taku iwi a Iharaira, me te mea he kapua e taupoki ana i te whenua; a i nga ra whakamutunga ka kawea koe e ahau ki te whawhai ki toku whenua, kia mohio ai nga tauiwi ki ahau, ina ka whakatapua ahau i runga i a koe, e Koko, i ta ratou tirohanga.

17 Detta säger Herren Herren: Du äst den, der jag i förtiden af sagt hafver, genom mina tjenare Propheterna i Israel, hvilke på den tiden propheterade, att jag ville dig öfver dem komma låta.

Ko te kupu tenei a te Ariki, a Ihowa: Ko koe ranei tera i korerotia ra e ahau, ara e aku pononga, e nga poropiti o Iharaira, i nga ra onamata, i poropititia hoki e ratou i aua ra, he maha nga tau, taku kawenga i a koe ki a ratou?

18 Och det skall ske på den tiden, när Gog komma skall öfver Israels land, säger Herren Herren, skall min vrede uppstiga uti mine grymhet.

Na a taua ra, a te ra e haere mai ai a Koko ki te whenua o Iharaira, e ai ta te Ariki, ta Ihowa, ka puta ake toku weriweri ki oku pongaihu.

19 Och jag talar detta i mitt nit, och i mine vredes eld; ty på den tiden skall ett stort bäfvande varda i Israels land;

Kua korero hoki ahau i runga i toku hae, i runga i te ahi o toku riri, He pono i taua ra ka nui te ru ki te whenua o Iharaira;

20 Att för mitt ansigte bäfva skola fiskarna i hafvet, foglarna under himmelen, djuren på markene, och allt det som kräker och röres på jordene, och alla menniskor, som på jordene äro, och bergen skola omstört varda, och väggar och alle murar nederfalla.

A ka wiri nga ika o te moana ki toku aroaro, nga manu ano o te rangi, nga kirehe o te parae, nga mea ngokingoki katoa e ngokingoki ana i runga i te whenua, me nga tangata katoa i runga i te mata o te whenua, ka turakina iho hoki nga maunga, ka h inga nga wahi poupou, ka hinga ano nga taiepa katoa ki te whenua.

21 Men jag skall kalla svärdet öfver honom, på allom minom bergom, säger Herren Herren, så att hvars och ens svärd skall vara emot den andra.

A ka karangatia e ahau he hoari hei patu mona, puta noa i oku maunga katoa, e ai ta te Ariki, ta Ihowa: a ko te hoari a tena tangata, a tena tangata, ka anga atu ki tona hoa, ki tona hoa.

22 Och jag skall döma honom med pestilentie och blod, och skall låta regna slagregn med hagelsten, eld och svafvel, uppå honom och hans här, och uppå det myckna folket, som med honom är.

A ko taku mea hei totohe ki a ia, he mate uruta, he toto; ka uaina iho ano e ahau he ua, he waipuke, he whatu nui, he ahi, he whanariki, ki a ia, ki ona ropu, ki nga iwi maha e whai ana i a ia.

23 Alltså skall jag då härlig, helig och kunnig varda för många Hedningar, att de förnimma skola att jag är Herren.

Na ka whakanui ahau i ahau, ka whakatapu ano ahau i ahau; a ka mohiotia ahau i te tirohanga a nga iwi maha, a ka mohio ratou ko Ihowa ahau.