< Hesekiel 35 >
1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade;
BOEIPA ol he kai taengla ha pawk bal tih,
2 Du menniskobarn, ställ ditt ansigte emot Seirs berg, och prophetera deremot;
“Hlang capa aw, Seir tlang te na maelhmai khueh thil lamtah tonghma thil lah.
3 Och säg till det: Detta säger Herren Herren: Si, jag vill till dig, du Seirs berg, och utsträcka mina hand emot dig, och göra dig slätt öde.
Ka Boeipa Yahovah loh a thui he a taengah thui pah. Kai loh Seir tlang nang te kam pai thil. Nang taengla ka kut kan thueng vetih nang te khopong neh rhaerhap la kang khueh ni.
4 Jag skall förlägga dina städer, att du skall varda till ett öde, och förnimma att jag är Herren;
Na khopuei te imrhong ka khueh vetih namah te khopong la na om vaengah kai he BOEIPA la nan ming bitni.
5 Derföre, att I ju alltid ären Israels barnas fiender, och jagen dem uti svärd, då dem missgår, och deras synder straffade varda.
Nang ham kumhal kah thunkha thunhling la om ham neh thaesainah a tloihsoi tue kah a rhainah tue ah tah Israel ca rhoek te cunghang kut ah na lun.
6 Derföre, så sant som jag lefver, säger Herren Herren, vill jag ock göra dig blödande, och skall det blödandet icke undslippa; efter du hafver lust till blod, skall du blödandet icke undslippa.
Te dongah kai tah hingnah ni tite ka Boeipa Yahovah kah olphong ni. Na thii ham ka saii vetih thii loh namah n'hloem ni. A thii pawt te na hmuhuet dongah thii loh namah n'hloem ni.
7 Och jag skall göra Seirs berg tomt och öde, så att ingen skall deruppå vandra eller gå;
Seir tlang te khopong phoeikah khopong la ka khueh vetih te lamkah aka voei aka bal khaw ka saii pueng ni.
8 Och skall göra dess berg och alla högar, dalar och alla bäcker, fulla med döda, som med svärd skola slagne varda.
A tlang te a rhok ka hah sak ni. Na som neh na kolrhawk khaw, na sokca boeih te cunghang dongah a rhok la cungku uh ni.
9 Ja, till ett evigt öde vill jag göra dig, att ingen uti dina städer bo skall, och I skolen förnimma, att jag är Herren.
Nang te kumhal kah khopong la kang khueh tih na khopuei kah khosa loh kho a sak pawt vaengah kai he BOEIPA la nan ming uh bitni.
10 Och derföre, att du säger: Dessa båda folken, med deras land, måste varda min, och vi vilje taga dem in, bodde än Herren deruti;
‘Namtom rhoi neh khohmuen rhoi khaw ka taengah om vetih m'pang uh bitni,’ na ti sitoe cakhaw BOEIPA om lah lahko te.
11 Derföre, så sant som jag lefver, säger Herren Herren, skall jag göra med dig efter dine vrede och hat, lika som du med dem gjort hafver af blott hat, och skall varda känd när dem, när jag dig straffat hafver.
Te dongah kai tah hingnah ni tite ka Boeipa Yahovah kah olphong ni. Na thintoek tarhing neh na thatlainah tarhing ah kan saii ni. Na hmuhuetnah neh amih na saii dongah nang lai kan tloek vaengkah bangla amih taengah ka phoe ni.
12 Och du skall förnimma, att jag, Herren, all din försmädelse hört hafver, som du emot Israels berg talat hafver, och sagt: Huj, de äro förödde, och oss gifne till att förderfva;
Te vaengah kai he BOEIPA la nan ming bitni. Nang kah kokhahnah cungkuem te ka yaak coeng. Israel tlang rhoek te na voek vaengah tah, “Pong tah pong uh tih kaimih taengah cakkoi la tloeng uh coeng,’ na ti.
13 Och hafven berömt eder emot mig, och talat högmodeliga emot mig; det hafver jag hört.
Na ka nen tah kai taengah na khuet van tih na ol neh kai taengah na rhoekoe aih khaw kamah loh ka yaak ta.
14 Så säger nu Herren Herren: Efter du hafver allestäds fröjdat dig i ditt land, så skall jag göra dig till ett öde.
Ka Boeipa Yahovah loh he ni a thui. Diklai pum ko a hoe vaengah nang te khopong kang khueh ni.
15 Och lika som du hafver fröjdat dig, och ment att du skulle intaga Israels hus, derföre att det öde var, rätt så vill jag göra med dig, att Seirs berg måste öde varda, samt med hela Edom; och de skola förnimma, att jag är Herren.
Israel imkhui kah rho a pong vaengkah te na kohoenah van dongah nang te kan saii ni. Seir tlang neh Edom pum te khopong la boeih na om vaengah kai he BOEIPA la a ming uh bitni,” a ti.