Hesekiel 33

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Kalpasanna, dimteng kaniak ti sao ni Yahweh a kunana,

2 Du menniskobarn, predika emot ditt folk, och säg till dem: Om jag läte komma svärdet öfver landet, och folket i landena toge en man ibland sig, och gjorde honom till sin väktare;

“Anak ti tao, ipakaammom daytoy kadagiti tattaom; ibagam kadakuada, 'Inton mangiyegak iti kampilan a maibusor iti aniaman a daga, ket mangdutok dagiti tattao iti dayta a daga iti maysa a tao manipud kadakuada nga agbalin a para-wanawanda.

3 Och han såge svärdet komma öfver landet, och blåste uti trummeten, och förvarade folket;

Siputanna ti kampilan nga um-umay iti daga ket puyotanna ti tangguyobna tapno ballaaganna dagiti tattao!

4 Hvilken som nu trummetens ljud hörde, och ville icke taga sig vara, och svärdet komme och toge honom bort, hans blod vare öfver hans hufvud.

No mangngeg dagiti tattao ti uni ti tangguyob ket saanda nga ipangag, ken no umay ti kampilan ket patayenna ida, ti dara ti tunggal maysa ket adda iti bukodda nga ulo.

5 Ty han hörde trummetens ljud, och tog sig likväl intet till vara; derföre vare hans blod öfver honom; men den som tager sig vara, han, undsätter sitt lif.

Ket no adda makangngeg iti uni ti tangguyob ket saanna nga ipangag, ti darana ket adda kenkuana; ngem no ipangagna, maisalakannanto ti bukodna a biag.

6 Men om väktaren såge svärdet komma, och han icke blåste i trummeten, och icke förvarade sitt folk, och svärdet komme och toge några bort, de samme vordo väl för sina synders skull borttagne; men deras blod skall jag kräfva utu väktarens hand.

Nupay kasta, no makita ti para-wanawan ti kampilan nga um-umay, ngem no saanna a pinuyutan ti tangguyob, a ti nagbanaganna ket saan a naballaagan dagiti tattao, ket no umay ti kampilan ket patayenna ti siasinoman, napapatay dayta a tao iti bukodna a basol ngem sapulekto ti darana iti para-wanawan.'

7 Och nu du menniskobarn, jag hafver satt dig till en väktare öfver Israels hus; när du hörer något utaf minom mun, att du dem på mina vägnar förvara skall.

Ita, sika a mismo, anak ti tao! Pinagbalinka a para-wanawan para iti balay ti Israel; mangngegmonto dagiti sasaok manipud iti ngiwatko ket ballaagamto ida para kaniak.

8 När jag nu säger till den ogudaktiga: Du ogudaktige måste döden dö; och du säger honom det icke, att den ogudaktige må taga sig till vara for sitt väsende; så skall väl den ogudaktige dö för sitt ogudaktiga väsendes skull, men hans blod vill jag kräfva utu dine hand.

No ibagak iti maysa a nadangkes a tao, 'Nadangkes a tao, sigurado a matayka!' ngem no saanmo nga iwaragawag daytoy tapno maballaagan ti nadangkes maipapan iti aramidna, ket matayto dayta a nadangkes iti basolna, ngem sapulekto kadagiti imam ti darana!

9 Men förvarar du den ogudaktiga för hans väsende, att han må vända sig derifrå, och han icke vill vända sig ifrå sitt väsende; så skall han för sina synders skull dö, och du hafver frälst dina själ.

Ngem sika, no ballaagam ti nadangkes maipapan iti aramidna, tapno matallikodanna daytoy, ket no saan isuna a timmallikod manipud iti aramidna, matayto isuna iti basolna, ngem sika a mismo ket maisalakanmonto ti bukodmo a biag.

10 Derföre, du menniskobarn, säg Israels huse: Så hafven I sagt: Vår ondska och våra synder ligga på oss, att vi derunder förgås; huru kunne vi då lefva?

Isu a sika, anak ti tao, ibagam iti balay ti Israel, 'Kastoy ti ibagbagayo: Adda kadakami dagiti panagsalungasingmi ken basolmi, ket madaddadaelkamin kadagitoy! Kasano nga agbiagkami?

11 Så säg nu till dem: Så sant som jag lefver, säger Herren Herren, jag hafver ingen lust till dens ogudaktigas död, utan att den ogudaktige omvänder sig ifrå sitt väsende och lefver; så omvänder eder dock nu ifrån edart onda väsende; hvi viljen I dö, I af Israels hus?

Ibagam kadakuada, 'Iti naganko nga adda iti agnanayon—kastoy ti pakaammo ti Apo a ni Yahweh—saanko a pakaragsakan ti ipapatay ti nadangkes a tao, ngem no agbabawi ti nadangkes a tao manipud iti aramidna, agbiagto ngarud isuna! Agbabawikayo! Agbabawikayo manipud kadagiti nadangkes a aramidyo! Ta apay koma a mataykayo, balay ti Israel?'

12 Och du menniskobarn, säg till ditt folk: När en rättfärdig gör något ondt, så skall det intet hjelpa honom, att han from varit hafver; och när en ogudaktig from varder, så skall det intet skada honom, att han ogudaktig varit hafver; så kan ock den rättfärdige icke lefva, om han syndar.

Ket sika, anak ti tao, ibagam kadagiti tattaom, 'Ti kinalinteg ti maysa a nalinteg a tao ket saanto a makaisalakan kenkuana no agbasol! Ken ti kinadangkes ti maysa a nadangkes a tao ket saanto a daytoy ti gapu a mapukaw isuna no agbabawi manipud iti basolna. Ta saanto nga agbiag ti nalinteg a tao gapu iti kinalintegna no agbasol isuna.

13 Ty då jag säger till den rättfärdiga, han skall lefva, och han förlåter sig på sina rättfärdighet, och gör något ondt, så skall all hans fromhet intet ansedd varda, utan han skall dö i sine ondsko, den han gör.

No ibagak iti maysa a nalinteg, “Sigurado nga agbiagto isuna!” ket no agtalek isuna iti bukodna a kinalinteg ket kalpasanna, agaramid iti saan a nainkalintegan, saankonto a lagipen ti aniaman a kinalintegna; matayto isuna iti kinadangkes nga inaramidna.

14 Men om jag säger till den ogudaktiga, att han skall dö, och han omvänder sig ifrå sina synder, och gör det som rätt och godt är;

Ket no ibagak iti nadangkes, “Sigurado a matayka!” ngem no agbabawi isuna kadagiti basolna ket aramidenna ti nainkalintegan ken umno—

15 Så att den ogudaktige pant igengifver, och betalar hvad han röfvat hafver, och vandrar efter lifsens ord, så att han intet ondt gör, så skall han lefva, och icke dö.

no isublina ti naisalda kenkuana a kiniddawna a sidadangkes, wenno isublina ti tinakawna, ket no surotenna dagiti bilbilin a mangipaay iti biag ket saanen nga agramid iti basol— sigurado nga agbiagto ngarud isuna; saanto isuna a matay.

16 Och alla hans synder, som han gjort hafver, skola förlåtna varda; ty han gör nu det som rätt och godt är, derföre skall han lefva.

Awanto a pulos ti malagip kadagiti basol nga inaramidna, nagtignay isuna a sililinteg; sigurado nga agbiagto isuna!

17 Så säger ännu ditt folk: Herren dömer icke rätt; ändock de orätt hafva.

Ngem kinuna dagiti tattaom, '“Saan a nalinteg ti wagas ti Apo!” ngem dagiti wagasyo ti saan a nalinteg!

18 Ty om den rättfärdige vänder sig ifrå sine rättfärdighet, och gör något ondt, så dör han ju med skäl derföre.

No tallikodan ti maysa a nalinteg a tao ti kinalintegna ket agaramid iti basol, daytoyto ngarud ti pakatayanna!

19 Och om den ogudaktige omvänder sig ifrå sitt ogudaktiga väsende, och gör det rätt och godt är, så skall han ju med skäl lefva.

Ket no tallikodan ti maysa a nadangkes a tao ti kinadangkesna ket aramidenna ti nainkalintegan ken rumbeng, agbiagto isuna gapu kadagidiay a banbanag!

20 Likväl, sägen I: Herren dömer icke rätt; ändock jag dömer eder af Israels hus, hvar och en efter hans väsende.

Ngem kinunayo dakayo a tattao, “Saan a nalinteg ti wagas ti Apo!” Ukomekto ti tunggal maysa kadakayo segun iti wagasna, balay ti Israel!'”

21 Och det begaf sig i tolfte årena af vårt fängelse, på femte dagen i tionde månadenom, kom till mig en, som undsluppen var ifrå Jerusalem, och sade: Staden är slagen.

Napasamak daytoy iti maikasangapulo ket dua a tawen, iti maikalima nga aldaw ti maikasangapulo a bulan ti pannakaibaludtayo, nga adda immay kaniak a maysa a nakalibas manipud Jerusalem ket kinunana,

22 Och Herrans hand var öfver mig om aftonen, förr än den undsluppne kom, och upplät mig min mun, tilldess han om morgonen till mig kom; och upplät så min mun, att jag intet mer tiga kunde.

“Nasakupen ti siudad!” Adda kaniak ti ima ni Yahweh iti rabii sakbay a dimteng ti nakalibas, ket naglukat ti ngiwatko idi dimteng isuna iti parbangon. Isu a nalukatan ti ngiwatko; saanakon nga umel!

23 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Ket dimteng kaniak ti sao ni Yahweh a kunana,

24 Du menniskobarn, de inbyggare i desso öde, i Israels land, säga alltså: Abraham var icke utan en man, och ärfde detta land; men vi ärom månge, så ärfve vi landet rätteligare.

“Anak ti tao, ibagbaga dagiti agnanaed kadagidiay a nadadael iti daga ti Israel, 'Maymaysa laeng a tao ni Abraham ket tinawidna ti daga, ngem adutayo! Naited kadatayo ti daga a kas sanikua.'

25 Derföre säg till dem: Detta säger Herren Herren: I hafven ätit blod, och upplyft edor ögon till afgudar, och utgjutit blod; och I menen, att I viljen besitta landet?

Ngarud ibagam kadakuada, 'Kastoy ti ibagbaga ti Apo a Yahweh: Mangmangankayo iti dara ken tumangtangadkayo kadagiti didiosenyo, ket iparparukpokyo ti dara dagiti tattao. Rumbeng kadi a tagikuaenyo ti daga?

26 Ja, I hållen fast på att mörda, och gören styggelse, och den ene skämmer den andras hustru; och menen, att I viljen besitta landet?

Nagtalekkayo kadagiti kampilanyo ken nangaramidkayo kadagiti makarimon a banbanag; daddadaelen ti tunggal lalaki ti dayaw ti asawa ti kaarrubana. Rumbeng kadi a tagikuaenyo ti daga?'

27 Så säg till dem: Detta säger Herren Herren: Så sant som jag lefver, alle de som i öknene bo, de skola falla genom svärd, och hvad på markene är, det vill jag gifva djuromen till att uppäta, och de som i fäste och i kulom äro, de skola dö af pestilentie;

Kastoyto ti ibagam kadakuada, 'Kastoy ti kuna ti Apo a Yahweh: Iti naganko nga adda iti agnanayon, sigurado a mapasagto dagiti adda kadagiti nadadael babaen iti kampilan, ket itedkonto dagiti adda kadagiti taltalon kadagiti sibibiag a parsua a kas taraonda, ket matayto babaen kadagiti didigra dagiti adda kadagiti nasarikedkedan ken kueba.

28 Ty jag vill platt föröda landet, och göra en ända uppå dess högmod och magt, att Israels berg så öde skola varda, att ingen skall der framgå.

Ket pagbalinekto a langalang ken nakabutbuteng ti daga, ket agpatingganto ti kinapalangguad ti bileg daytoy, ta mabaybay-anto dagiti bantay ti Israel ken awanto ti lumabas kadagitoy.'

29 Och de skola förnimma, att jag är Herren, när jag hafver platt förödt, landet, för all deras styggelses skull, som de göra.

Isu a maammoandanto a siak ni Yahweh, inton pagbalinek a langalang ken nakabutbuteng ti daga gapu kadagiti amin a makarimon a banbanag nga inaramidda.

30 Och du menniskobarn, ditt folk talar emot dig här och der på gatomen, och för portarna, och den ene säger till den andra: Käre, kommer och låter oss höra, hvad dock Herrans ord är, som han säger.

Ket sika, anak ti tao— adda ibagbaga dagiti tattaom maipapan kenka iti abay dagiti pader ken kadagiti ruangan dagiti balbalay, ket ibagbaga ti tunggal maysa kadagiti dadduma— tunggal maysa iti kabsatna a lalaki, 'Mapantayo dumngeg iti sao ti profeta a nagtaud kenni Yahweh!'

31 Och de skola komma till dig uti församlingene, och sitta för dig såsom mitt folk, och skola höra din ord; men intet göra derefter, utan skola hvissla åt dig, och likväl lefva framgent efter sina girighet.

Isu a mapanto kenka dagiti tattaok, kas iti masansan nga ar-aramidenda, ket agtugawdanto iti sangoanam ket dumngegda kadagiti sasaom, ngem saandanto a tungpalen dagitoy. Adda kadagiti ngiwatda dagiti umno a sasao, ngem dagiti pusoda ket adda kadagiti saan a nainkalintegan a pakagunggonaanda.

32 Och si, du måste vara deras visa, den de gerna sjunga och spela skola; alltså skola de höra din ord, och intet göra derefter.

Ta kaslaka makay-ayo a kanta kadakuada, maysa a napintas a samiweng a natukaran a nasayaat iti adda kuerdasna nga instrumento, isu a dumngegdanto kadagiti sasaom ngem awanto a pulos kadakuada ti agtulnog kadagitoy.

33 Men när det kommer, som komma skall, si, så skola de förnimma, att en Prophet ibland dem varit hafver.

Isu nga inton mapasamak amin dagitoy— kitaem! mapasamakto daytoy! — ket maammoandanto a kaduada idi ti profeta.”