Hesekiel 27

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,

2 Du menniskobarn, gör klagogråt öfver Tyrus;

Vahe'mofo mofavre Izikieliga, Tairi vahe'mokizmia zavi hunka zavira ate'zmanto.

3 Och säg till Tyrus, som ligger vid hafvet, och handlar med många öars folk: Detta säger Herren Herren: O Tyrus, du hafver sagt: Jag är den aldraskönaste.

Kagra hageri ankena kante mani'nankeno, miko kazigati vahe'mo'za kagripinti mika fenozana zagoreti eme miza nesaze. Miko'zama Kegvama Hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hie hunka zamasamio, Tairi kumamoka hunka, nagra mika kumara zamagatere'na navasase'ane kuma mani'noe hunka nehane.

4 Dina gränsor äro midt i hafvena, och dina byggningsmän hafva tillpyntat dig som aldraskönast.

Hagi mopa atupakamo'a hageri amunompi evu'negeno, noma kinegantaza vahe'mo'za anampi konarari'ane no kigante'za vu'naze.

5 Allt ditt brädeverk hafva de gjort af furoträ af Senir, och låtit föra cedreträ ifrå Libanon, och gjort din mastträ derutaf;

Hanki ventema tro'ma hu meni zafa Seniri kumateti antagi'za vente'mofo zafa'a tro nehu'za, sida zafa Lebanoniti antagi'za ventemofo selima rente zafa retrure'za ahente'naze.

6 Och dina åror af eketrä ifrå Basan, och dina bänkar af elphenben, och stolar af Chittims öar.

Hagi Basani kumateti oki zafa antagi'za tima rupapama hu'za ventema erino vu kuta zafa tro nehu'za, vahe'ma vanoma hanaza trara Saiprusi kumateti Saipresi zafa ahente'za enevu'za anantera elefanti aveteti avasesea hunte'naze.

7 Ditt segel var af stickadt silke, utaf Egypten, och ditt märke stickadt deruti, och ditt täckelse af gult silke och purpur, ifrå de öar Elisa.

Hagi avonkre avankre tavravea ventere'ma rente'negeno zahoma erino ventema avreno vu tavravea Isipiti erinka rente'nane. Hagi ventemofo ko' nona hokonke'ene fitunke tavrave Elisa hageri ankenaregati erita tro hu'naze.

8 De af Zidon och Arvad voro dine båtsmän, och du hade skickeliga män i Tyro till skeppare.

Hagi Saidoni kumateti vahe'ene Aravati kumateti vahe'mo'zane ana ventea eri'za vano nehazankino, zamagra ventema eri'za vanoma hu'arera knare'zanfta hu'naze. Hagi ventefima vanoma hu vahera, Tairi vahekiza zamagra ventea eri'za vano nehaze.

9 De äldste och kloke af Gebal måste bygga din skepp; all skepp i hafvena och skeppfolk fann man när dig, de hade sin handel när dig.

Hagi Gebali kumateti vahe'ma eri'zama eri'ama antahinima hu'naza ranra vahe'mo'za ventemo'ma hagroma hige'za fukina rekamare'za tro nehaze. Hagi mika'a hagerimpima vano nehaza venteramimo'za kagritetike miko fenozana eme mizanesaze.

10 De utaf Persien, Lydien och Libyen voro ditt krigsfolk, hvilke sina sköldar och hjelmar uti dig upphängde, och dermed beprydde dig.

Hagi Pesia vahe'ma, Lidia vahe'ma, Puti vahe'mo'za kagri sondia vahe emese'za nemanize. Hagi hankozmine fetori zamia kagri kumapi eme ante'za rankagia negamize.

11 De af Arvad voro i dinom här, allt omkring på dina murar, och väktare på din torn; de hängde allestäds sina sköldar på murarna allt omkring, och gjorde dig så dägeligan.

Hagi have keginaka'arera Aravati vahe'ene Heleki vahetamine mani'neza kegava hazageno, Gamadi vahe'mo'za za'za nontera manine'za kumara kegava hu'naze. Hanki hankozmia have keginare eme hanti'za kagizageno, konararikamo'a marenerie.

12 Du hade din handel på hafvens, och lät komma allahanda varor, silfver, jern, tenn och bly, in uppå din marknad.

Hagi Tasisi vahe'mo'za kagritega fenozmia zagorera netre'za, mago'a fenona kagripinti miza nehaze. Na'ankure kagrira fenonkamo'a kagatere'ne. Zamagra silvama, golima, ainima, tinima, Lidinena eri'za eme negami'za nona hu'za zamavesia zana kagripintira eme eri'naze.

13 Javan, Thubal och Mesech handlade med dig, och förde trälar och koppar in uppå din marknad.

Hagi zagoma tro'ma hu'zane, kazokzo eri'za vahe'ene bronsiretima tro hu'zanena Grisi vahemozane, Tubali vahe'mo'zane, Mesheki vahe'mo'zanena eme kami'naze.

14 De af Thogarma förde dig hästar, och vagnar, och mular, in på din marknad.

Hagi Bet-Togarma vahepinti eri'zama erisia hosine, hapima eri'za vano hanaza hosiramine, miuli tonki afutaminena miza hu'nane.

15 De af Dedan voro dine köpmän, och du handlade allestäds på öomen; de sålde dig elphenben och hebenträ.

Hagi Detani vahe'mo'za keonke zazmia eri'za eme negamiza, nona hu'za zamavesia zana kagripintira emeri'naze. Hagi hageri anke'nama nemani'za vahe'mo'za elefanti ave'ane hokonke zafagu'ma eboniema nehaza zafanena eri'za eme negamizagenka zagoa zami'nane.

16 De Syrer hemtade ifrå dig ditt arbete, som du gjorde, och förde rubin, purpur, tapeter, silke och fogel, och christall, in på din marknad.

Hagi rama'aza kagra ante'nanke'za, Aramu vahe'mo'za kagripinti keonke'zana eme mizanese'za mago'a zazmia zagorera eme kami'naze. Hagi tekusie nehaza havene, korankre tavravene, knare'za huza avonkre avankre hu'za hati'naza zantamine, knare'za huza tro hu'naza za'za tavaravene, kororiema nehaza zama hagerimpi nemanea zantamine, rubie nehaza haveraminena eri'za eme negamiza, nona hu'za zamavesia zana kagripintira eme eri'naze.

17 Juda och Israels land handlade ock med dig, och förde dig till din marknad hvete af Minnith, och balsam, och hannog, och oljo, och mastix.

Hagi Miniti kazigati witine, fikireti trohu nezane, tumerine, olivi masavene, bamue nehaza mananentake pauranena, Juda vahe'mo'zane Israeli vahe'mo'zanena eri'za eme negamize.

18 Hemtade ock Damascus ditt arbete ifrå dig, och allahanda varo, för starkt vin och kosteliga ull.

Hagi kagra rama'a feno zantami ante'nanke'za, Damaskasi vahe'mo'za Helboni kazigati wainine Sahari kumategati efeke nofira eri'za eme negamiza, nona hu'za zamavesia zana kagripintira eri'naze.

19 Dan och Javan, och Meussal förde ock på din marknad jernverk, casia och calmus, att du dermed handla skulle.

Hagi Javani vahe'mo'zane Uzari vahe'mo'zanena ainine, kasia mananentake zafane, haganentake kifagnaza kalamusine eri'za eme negamiza, nona hu'za zamavesia zana kagripintira eri'naze.

20 Dedan handlade med dig med täcken, der man uppå sitter.

Hagi Detani vahe'mo'za hosimofo agofetu'ma ante'za mani'za nevazaza eri'za eme negami'za, nona hu'za zamavesia zana kagripintira emeri'naze.

21 Arabien, och alle Förstar af Kedar, handlade med dig, med får, vädrar och bockar.

Hagi Arabia vahe'ene Ketari mopafi ugagota kva vahe'mo'za zamagra sipisipi anentatamine, ve sipisipi afutamine memeramine avre'za eme negamiza nona hu'za kagripintira zamavesia zana emeri'naze.

22 De köpmän af Seba och Raema handlade med dig, och förde till din marknad allahanda kosteligit speceri, och ädla stenar och guld.

Hagi Seba vahe'ene Ra'ama vahe'mo'zanena fenozmia eri'za eme negamiza vaheki'za, zamagra knare'zanfta hu'nea mananentake zantamine, zago'amo marerisa haveramine, goline eri'za eme negamiza, nona hu'za zamavesia zana kagripintira eri'naze.

23 Haran, och Canne, och Eden, samt med de köpmän af Seba, Assur och Chilmad, voro ock dine köpmän.

Hagi Harani vahe'ma, Kane vahe'ma, Edeni vahe'ma, Seba vahe'ma Asuri vahe'ma, Kilmati vahe'mo'zanena fenozmia eri'za eza mago'a zante eme negamiza vahe mani'naze.

24 Alle handlade de med dig, med kosteligit kläde, med silkes och stickade mantlar, hvilka de uti kosteliga cedrekistor och väl förvarad, till din marknad förde.

Hagi maketi kumaka'afina ama ana vahe'mo'za knare'nare tavravene, hokonke tavravene, kapeti'ema nehaza avonkre nankre tavraverami eri'za eme negami'za nona hu'za zamavesia zana kagripintira emeri'naze.

25 Men skeppen utaf hafvet voro de yppersta i dinom marknad; alltså äst du mycket rik och härlig vorden midt i hafvena;

Hagi Tasisi kumate venteramimo'za ana fenozana kaza hu'za eri'za e'naze. Hagi hageri amu'nompima me'nea mopafima tusi feno ante aviteankna nehane.

26 Och dine skeppmän förde till dig på stort vatten. Men ett östanväder skall sönderbråka dig midt uppå hafvena;

Hagi ventema eri'za vanoma nehaza eri'za vahekamo'za kavre'za hageri amu'nompina nevazanagi, zage hanati kazigati zahomo'a, ana hageri amunompi ana venteka'aramina eri tapage tapagu huno kazeri haviza nehie.

27 Så att dina varor, köpmän, handlare, skaffare, skeppare och skeppbyggare, och dine handterare, och alle dine örligsmän, och allt folket i dig, skola förgås midt uppå hafvena, på den tiden du nederlägges;

Anama higeno'a mika zago fenonka'ane, zagore'ma fenoma netrana zantamine, ventefima vanoma nehaza vahetamine, ventema eri'za nevaza vahetamine, ventema eri so'ema hu vahetamine, zagore'ma fenoma netraza vahetamine, sondia vahetamine, maka ventefima vu'naza vahe'mo'zanena ventemo'ma havizama hige'za maka hagerimpi tami'naze.

28 Så att ock hamnerna varda bäfvande, för dina skeppares rops skull.

Hagi anama nehazage'za ventefima vanoma nehaza eri'za vahe'mo'zama krafama hazage'za, hagerinkenama me'nea mopamo'za momi hu'naze.

29 Och alle de som med årom ro, samt med båtsmän och styromän, skola stiga utu skeppen upp på landet;

Hagi ventefi eri'za vahe'ene ventema eriza vanoma nehaza vahe'mo'zanena ventefintira atre'za atiramiza hagerinkena eme otigahaze.

30 Och högt ropa öfver dig, bitterliga klaga, och kasta stoft uppå sitt hufvud, och besöla sig i asko.

Ana nehu'za rankrafa hu'za kagrikura tusi zavi atenegante'za, kugusopa kate'za zamasenifina nefre'za, tanefa'pina mase'za rukrahe krahe hugahaze.

31 De skola raka sig håret af öfver dig, och draga säcker uppå sig, och af hjertat bitterliga gråta öfver dig och sörja.

Hagi kagrikura zamasunku hu'za zamanu zamazokara ase'za eri rampage nehu'za, zamasunku kukena hune'za tumo'zmimo'a netanenige'za, zavira ate'za krafa hugahaze.

32 Och skola deras barn begråta dig: Ack! ho är någon tid så stilla vorden på hafvena, som du Tyrus?

Hagi zamasunku'ma hu'za zavima nete'za amanage hu'za zavi zagamera hugahaze. Inankuma'mo hageri amu'nompima me'nea Tairi kumamo'ma havizama huno me'neno agasasa'ama omnea kumaknara hu'ne?

33 Då du dref din handel på hafvena, gjorde du mång land rik; ja, med dina många varor, och dinom köpenskap, gjorde du Konungarna på jordena rika.

Hagi maka mopafi vahe'mo'za kagripinti maka zana eme mizama nehu'za musena nehaze. Keonke'zama tro'ma hana zantaminkura mika mopafi kini vahe'mo'za musena hu'naze.

34 Men nu äst du af hafvena stört uti det rätta djupa vattnet, så att din handel och allt ditt folk i dig förgånget är.

Menina kagrira hagerimo kazeri haviza higenka, hagerimofo aro'are amefenkame uraminka mani'nane. Ana hankeno vente'ma eri'za vanoma nehaza maka vahe'tamine, ventefi eri'za vahe'mo'zane feno zanka'ane ventemo'enena maka hageri agu'age fre'naze.

35 Alle de, som på öarna bo, förskräckas öfver dig, och deras Konungar grufva sig, och se ömkeliga ut.

Hagerinkena mani'naza vahe'mo'za ana nanekema nentahiza antri nehazageno, kini vahe'mo'za tusi zamagogogu nehazageno koro zamavugosa hu'ne.

36 De köpmän i landena hvissla till dig, att du så hastigt förgången äst, och kan intet mer uppkomma.

Hagi maka mopafi feno vahe'mo'za kagrite'ma fore'ma higenka fananema hana zankura zamagena neru'za, anahu knazana tagrite fore hanigi hu'za tusi zamagogogu nehaze.