Hesekiel 27
1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
Hichun Pakai thusei hiche hi kahenga ahung lhunge.
2 Du menniskobarn, gör klagogråt öfver Tyrus;
“Mihem chapa, Tyre a dinga thi lhahna la a sah peh in.
3 Och säg till Tyrus, som ligger vid hafvet, och handlar med många öars folk: Detta säger Herren Herren: O Tyrus, du hafver sagt: Jag är den aldraskönaste.
Vannoi leisetna sumkol veina munpi pen twikhanglen'a kongkai mun thupitah chu ahi. Thanei natah Pakaija kon hiche thuhi Tyre mite pen. O Tyre! Nangman nakiletsah in kaoi chamkim soh e nati.
4 Dina gränsor äro midt i hafvena, och dina byggningsmän hafva tillpyntat dig som aldraskönast.
Nangin nagamgi twikhanglen chanin nakeh lenne. Nasem doh hon nasem hoi chamkim soh tauve.
5 Allt ditt brädeverk hafva de gjort af furoträ af Senir, och låtit föra cedreträ ifrå Libanon, och gjort din mastträ derutaf;
Nangma kong innei lentah tobang nahi. Nangma Senir gam'a chahthing hoi pen pena kisem nahi. Kong chunga kitung doh dingin amahon Lebanon gam Cedar thing alauve.
6 Och dina åror af eketrä ifrå Basan, och dina bänkar af elphenben, och stolar af Chittims öar.
Bashan gam'a gangpi thing ho chun nakong khe ho nasuipeh uve. Nalhong ho chu Cyprus twipang chah thinggo kisem ahin, asung saiha a kisem ahi.
7 Ditt segel var af stickadt silke, utaf Egypten, och ditt märke stickadt deruti, och ditt täckelse af gult silke och purpur, ifrå de öar Elisa.
Nakong tolna ponlap chu Egypt gam'a tupat ponnem hoipen a kisem ahin, chule nachunga chun ponlap bangin akijal e. Nangma nakong khunna chu twikhanglen panga konna vandum le ponsandup a vah set kisem noija chun nadinge.
8 De af Zidon och Arvad voro dine båtsmän, och du hade skickeliga män i Tyro till skeppare.
Nakong khe jap a pang ho chu Sidon leh Arvad a kon ahiuvin, nakong suija pang ho chu Tyre mun khutthem ho ahiuve.
9 De äldste och kloke af Gebal måste bygga din skepp; all skepp i hafvena och skeppfolk fann man när dig, de hade sin handel när dig.
Geballa kon khut them mihon akong chu twilut louna dingin athoimat peh un ahi. Asumkol veina khantouna ding chun gamtinna kon in thilpoh pumin kong tol hon kong ahin tollut lut uve.
10 De utaf Persien, Lydien och Libyen voro ditt krigsfolk, hvilke sina sköldar och hjelmar uti dig upphängde, och dermed beprydde dig.
Gamla tah a um Persia, Lydia chuleh Libya a hung kon pasal ho chun thahat nasepai a chun apang uve. Amahon nangma nasatah a najanao vetsah in alummu leh apho hou nabanga akhai uve.
11 De af Arvad voro i dinom här, allt omkring på dina murar, och väktare på din torn; de hängde allestäds sina sköldar på murarna allt omkring, och gjorde dig så dägeligan.
Arvad leh Helech a kon pasal ho chu kulbang chunga chun ading uve. Na insung ho jong Gammad a kon mihon nasah peh u ahi. Nahoina suh chamkimnan alumu nabanga akhai uve.
12 Du hade din handel på hafvens, och lät komma allahanda varor, silfver, jern, tenn och bly, in uppå din marknad.
Tarshish miten kivei miho chu nathil joh lah a dangka, thih, langva, chule ngen ho chu ahung kichoh jiuvin ahi.
13 Javan, Thubal och Mesech handlade med dig, och förde trälar och koppar in uppå din marknad.
Greece gam, Tubal gam, chuleh Meshech gam'a konna kivei miho chun soh ho le sum enga kisem thilkeu ho chu nang ho toh kiveito nading in ahin pouve.
14 De af Thogarma förde dig hästar, och vagnar, och mular, in på din marknad.
Beth-togarmah a konin sakol, sakol kangtalai chule sangan ho jouse chu nathilkeu toh kithot to dingin ahunguve.
15 De af Dedan voro dine köpmän, och du handlade allestäds på öomen; de sålde dig elphenben och hebenträ.
Dedan a konna kivei miho chun saiha ho leh ebony thinga kisem thilkeu ho chu thil manna peh dingin ahin pouvin, hiti chun twikhanglen panga kailhang munho tamtah chu nangma thuneina noija um ahiuve.
16 De Syrer hemtade ifrå dig ditt arbete, som du gjorde, och förde rubin, purpur, tapeter, silke och fogel, och christall, in på din marknad.
Syria ten asumkol vei mihou chu nahao satna thilkeu jat tamtah ho chodin ahin solluve. Amahon songmantam engdum, ponsandup, pahcha jemhoi tah tah a kikhong pon, tupat ponnem chule Coral leh Ruby songmantam a kisem kijepna ho a kisumkol veipi to dingin ahin pouve.
17 Juda och Israels land handlade ock med dig, och förde dig till din marknad hvete af Minnith, och balsam, och hannog, och oljo, och mastix.
Judah leh Israel in thih a kisem thilho Minnith na kon kilhaina suhlou chang, theichang, khoiju, Olive thao leh than namtwi ho hin nangto akivei khome.
18 Hemtade ock Damascus ditt arbete ifrå dig, och allahanda varo, för starkt vin och kosteliga ull.
Damuscus in asumkol vei miho chu Hebronna konin Jul eh Zahar la kon Samul kang ho ahin poh sah in, nahaosatna natilkeu ho chodin ahin sole.
19 Dan och Javan, och Meussal förde ock på din marknad jernverk, casia och calmus, att du dermed handla skulle.
Greek miho Uz a konin nasumkol veiho toh kivei khom din ahin sole. Thih a kisem, thingthal thinga kisem chule thil namtwi ho chu na thih ho toh lhet din ahin pouve.
20 Dedan handlade med dig med täcken, der man uppå sitter.
Dedan in asumkolvei miho chun nangma toh kivei khom din kampola sakol pho mantam tah tah ho chu ahin poi.
21 Arabien, och alle Förstar af Kedar, handlade med dig, med får, vädrar och bockar.
Arabian te leh Kedar leng chapaten asumkol vei miho chu kelngoi nou ho le kelngoichal ho chu nang thilkeu to kilhet to din ahin pouvin ahi.
22 De köpmän af Seba och Raema handlade med dig, och förde till din marknad allahanda kosteligit speceri, och ädla stenar och guld.
Sehba leh Raamah a sumkolvei miho chu thing ai-eng, songmantam chule sana ho chu ajat jousen nangma thih akisem thilho toh kilheh dingin ahunguve.
23 Haran, och Canne, och Eden, samt med de köpmän af Seba, Assur och Chilmad, voro ock dine köpmän.
Haran, Canneh, Eden, Sheba, Asshur chule Kilmad ho jong asumkol veimi ho toh ahunguve.
24 Alle handlade de med dig, med kosteligit kläde, med silkes och stickade mantlar, hvilka de uti kosteliga cedrekistor och väl förvarad, till din marknad förde.
Amaho chun deitum pon jatchom cjhoma kisem ho –pondum, pon kijem pah bitbet ho, lhong ponpha apolla kisem ho kijel tupma chule khaova kikantup ho ahin pouvin ahi.
25 Men skeppen utaf hafvet voro de yppersta i dinom marknad; alltså äst du mycket rik och härlig vorden midt i hafvena;
Tarshish ho kong len ho chu nanga ding twikhanglen chunga kiveina gari ho chu ahiuve. Na twikol gamsunga nathih john a inho a chun agei chan adimin ahi.
26 Och dine skeppmän förde till dig på stort vatten. Men ett östanväder skall sönderbråka dig midt uppå hafvena;
Ahivangin ven, nakong tol hon twikhanglen na huipi gopi kitholah a natollut u ahitai. Solam kong kai mun thahattah chun nakong atatkha in twikhanglen lailunga chun napolut tai.
27 Så att dina varor, köpmän, handlare, skaffare, skeppare och skeppbyggare, och dine handterare, och alle dine örligsmän, och allt folket i dig, skola förgås midt uppå hafvena, på den tiden du nederlägges;
Imajouse mangah ahitai. Nahaosatna jouse leh nachihna jouse leh nakong tolho leh nakong lamkai te ahiuvin, nakong semho ahin, nasumkol veiho ahin, chule na gollhang ho ahiuvin, namanthah nikho chun nakong sunga touho jouse twikhanglen tollanga alhalhum soh tauve.
28 Så att ock hamnerna varda bäfvande, för dina skeppares rops skull.
Twikhanglen panga nakhop ho chu kong lamkaite kichat tijat a aka jeh u chun akihot lhu gam tauve.
29 Och alle de som med årom ro, samt med båtsmän och styromän, skola stiga utu skeppen upp på landet;
Nakong khechun jousen akong u adalha tauve. Kong tolho leh kong lamkai ho chu twikhanglen pam neldi lah a chun ahung ding uve.
30 Och högt ropa öfver dig, bitterliga klaga, och kasta stoft uppå sitt hufvud, och besöla sig i asko.
Amaho hapen in apeng uvin chuleh lhase tah in akap uve. Amahon aluchung uvah leivui akithe khumun leivui lah a akitang leuve.
31 De skola raka sig håret af öfver dig, och draga säcker uppå sig, och af hjertat bitterliga gråta öfver dig och sörja.
Amahon nachunga alunggim najeh in alujang sam u akivo chai uvin chule khaodip pon akisil uve. Nanga dingin ama lungna tah in akap uvin, chuleh lunghem tah in aum uve.
32 Och skola deras barn begråta dig: Ack! ho är någon tid så stilla vorden på hafvena, som du Tyrus?
Nang chunga peng loi loijun akap pum uvin chuleh nalung hem piuve. Amahon hiche thilhahna la hi lungkham tah in asauve. Tyre tobang khopi dang ana um kham! Tun twikhanglen tol lang in thipchet in aumtai.
33 Då du dref din handel på hafvena, gjorde du mång land rik; ja, med dina många varor, och dinom köpenskap, gjorde du Konungarna på jordena rika.
Nakiveina thil ho chun namtin vaipi tamtah ngaichat abulhit peh in leiset ning langa lengho chu nakiveina chun ahaosah e.
34 Men nu äst du af hafvena stört uti det rätta djupa vattnet, så att din handel och allt ditt folk i dig förgånget är.
Tun nang kong kitatgep chu nahitai. Twikhanglen toa chip deh a um nahi. Nakiveina thilho leh kong sunga natongho jouse nangma toh nakum suh khom tauve.
35 Alle de, som på öarna bo, förskräckas öfver dig, och deras Konungar grufva sig, och se ömkeliga ut.
Twikhanglen pama cheng ho jouse tijat kichat umtah nevangsetna jeh in akicha gam tauve. Aleng teu kichat in adim tauve, chule maimol deh duh in aveuve.
36 De köpmän i landena hvissla till dig, att du så hastigt förgången äst, och kan intet mer uppkomma.
Namtin vaipi lah sumkolvei mihon nangma mitmun alu nathin khum taove. Ajeh chu nangma tijat umtah naki chaitan, chule naa hung nung umdoh kit louhel ding ahitai.
