Hesekiel 27

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Unya miabot na usab kanako ang pulong ni Yahweh, nga nag-ingon,

2 Du menniskobarn, gör klagogråt öfver Tyrus;

“Karon ikaw, anak sa tawo, pagsugod sa pagbangotan alang sa Tyre,

3 Och säg till Tyrus, som ligger vid hafvet, och handlar med många öars folk: Detta säger Herren Herren: O Tyrus, du hafver sagt: Jag är den aldraskönaste.

ug ingna ang Tyre, nga nagpuyo sa taliwala sa mga ganghaan sa dagat, sa mga negosyante nga katawhan sa daghang mga isla, ang Ginoong Dios mao ang nagsulti niini kanimo: Tyre, miingon ka, 'Hingpit ang akong kaanyag.'

4 Dina gränsor äro midt i hafvena, och dina byggningsmän hafva tillpyntat dig som aldraskönast.

Ang imong mga utlanan anaa sa tungatunga sa kadagatan; ang imong magtutukod naghimo kanimong hingpit nga maanyag.

5 Allt ditt brädeverk hafva de gjort af furoträ af Senir, och låtit föra cedreträ ifrå Libanon, och gjort din mastträ derutaf;

Gihimo nila ang imong mga tabla pinaagi sa sepres nga gikan sa Bukid sa Hermon; nagkuha sila ug sedro gikan sa Lebanon aron sa paghimo ug poste sa barko alang kanimo.

6 Och dina åror af eketrä ifrå Basan, och dina bänkar af elphenben, och stolar af Chittims öar.

Naghimo sila ug mga bugsay gikan sa kahoy nga tugas sa Basan; gihimo nila ang imong mga salog gikan sa kahoy nga sedro nga gikan sa Cyprus, ug gihaklapan kini ug tango sa elepante.

7 Ditt segel var af stickadt silke, utaf Egypten, och ditt märke stickadt deruti, och ditt täckelse af gult silke och purpur, ifrå de öar Elisa.

Ang inyong mga layag hinimo gikan sa kinulayan nga mga panapton nga gikan sa Ehipto sama sa inyong mga bandera!

8 De af Zidon och Arvad voro dine båtsmän, och du hade skickeliga män i Tyro till skeppare.

Kadtong nagpuyo sa Sidon ug sa Arbad mao ang inyong mga tigbugsay; ang mga magtutudlo sa Tyre naggikan kanimo; sila mao ang inyong mga tigtimon.

9 De äldste och kloke af Gebal måste bygga din skepp; all skepp i hafvena och skeppfolk fann man när dig, de hade sin handel när dig.

Batid nga mga tiggama nga gikan sa Biblos ang mihuman sa imong barko; ang tanan nimong mga barko ug ang ilang mga manlalawig maoy nagdala sa ilang mga baligya.

10 De utaf Persien, Lydien och Libyen voro ditt krigsfolk, hvilke sina sköldar och hjelmar uti dig upphängde, och dermed beprydde dig.

Ang Persia, Lydia, ug Libya mao ang imong mga sundalo, ang imong katawhan nga alang sa gubat. Gisang-at nila diha kanimo ang mga taming ug hilmit; gipakita nila ang imong katahom.

11 De af Arvad voro i dinom här, allt omkring på dina murar, och väktare på din torn; de hängde allestäds sina sköldar på murarna allt omkring, och gjorde dig så dägeligan.

Ang katawhan sa Arbad ug Helek sa imong mga kasundalohan anaa sa imong mga pader nga nagpalibot kanimo, ug ang katawhan sa Gammad anaa sa imong mga tore. Ilang gipangsang-at ang ilang mga taming diha sa imong mga pader nga nakapalibot kanimo! Gisangkap nila ang imong kaanyag.

12 Du hade din handel på hafvens, och lät komma allahanda varor, silfver, jern, tenn och bly, in uppå din marknad.

Ang Tarsis mao ang imong kauban sa pagbinayloay tungod sa imong kaabundansya sa maayong mga butang nga ibaligya: plata, puthaw, lata, ug tingga. Namalit sila ug namaligya sa inyong mga butang!

13 Javan, Thubal och Mesech handlade med dig, och förde trälar och koppar in uppå din marknad.

Si Jaban, Tubal, ug Mesek—namaligya ug mga ulipon ug mga butang nga hinimo gikan sa bronsi. Gidumalaan nila ang imong mga baligya.

14 De af Thogarma förde dig hästar, och vagnar, och mular, in på din marknad.

Si Bet Torgama naghatag ug mga kabayo, wala gikapon nga mga kabayo, ug mga mula ingon nga imong baligya.

15 De af Dedan voro dine köpmän, och du handlade allestäds på öomen; de sålde dig elphenben och hebenträ.

Ang katawhan sa Rodes mao ang imong mga negosyante sa daghang mga kabaybayonan. Anaa sa imong kamot ang pagbaligya; nagpadala sila ug bawog nga sungay, tango sa elepante, ug ebony ingon nga pasidungog!

16 De Syrer hemtade ifrå dig ditt arbete, som du gjorde, och förde rubin, purpur, tapeter, silke och fogel, och christall, in på din marknad.

Si Aram mao ang tigbaligya sa imong daghang mga produkto; naghatag sila ug mga esmeralda, tapol, kinulayang bisti, lunsay nga pahumot, mga perlas, ug mahalong mga bato nga rubi ingon nga imong baligya.

17 Juda och Israels land handlade ock med dig, och förde dig till din marknad hvete af Minnith, och balsam, och hannog, och oljo, och mastix.

Nakigbaylo ug mga produkto ang Juda ug ang yuta sa Israel kanimo. Naghatag sila ug mga trigo gikan sa Minnit, tinapay, dugos, lana, ug balsamo ingon nga imong baligya.

18 Hemtade ock Damascus ditt arbete ifrå dig, och allahanda varo, för starkt vin och kosteliga ull.

Ang Damascus mao ang tigbaligya sa tanan nimong mga produkto, sa hilabihan nimo nga mga katigayonan, ug sa bino sa Helbon ug ang sapot sa Zahar.

19 Dan och Javan, och Meussal förde ock på din marknad jernverk, casia och calmus, att du dermed handla skulle.

Si Dan ug si Jaban nga gikan sa Uzzal naghatag kanimo sa mga baligya nga puthaw, sinamon, ug kalamus. Nahimo kining baligya diha kanimo.

20 Dedan handlade med dig med täcken, der man uppå sitter.

Si Dedan mao ang imong tigbaligya sa mga maayong hapin sa kabayo.

21 Arabien, och alle Förstar af Kedar, handlade med dig, med får, vädrar och bockar.

Nakigbaylo kanimo sa mga produkto ang Arabia ug ang tanang pangulo sa Kedar; naghatag sila kanimo ug mga nating karnero, mga laking karnero ug mga kanding.

22 De köpmän af Seba och Raema handlade med dig, och förde till din marknad allahanda kosteligit speceri, och ädla stenar och guld.

Miabot ang mga negosyante sa Sheba ug Raama aron sa pagbaligya kanimo sa pinakamaayong lamas ug sa tanang mahalong mutya; nakigbaylo sila ug bulawan alang sa imong mga baligya.

23 Haran, och Canne, och Eden, samt med de köpmän af Seba, Assur och Chilmad, voro ock dine köpmän.

Nakigbaylo usab kanimo ang Haran, Kanne, ug Eden, uban sa Sheba, Asur, ug Kilmad.

24 Alle handlade de med dig, med kosteligit kläde, med silkes och stickade mantlar, hvilka de uti kosteliga cedrekistor och väl förvarad, till din marknad förde.

Mao kini ang imong mga tigbaligya sa adunay disenyo nga mga kupo sa tapol nga mga sinina uban sa nagkadaiyang mga kolor, ug sa mga habol nga klasiklasi ang kolor, binurdahan, ug maayong pagkahimo nga mga bisti diha sa imong baligyaanan nga mga dapit.

25 Men skeppen utaf hafvet voro de yppersta i dinom marknad; alltså äst du mycket rik och härlig vorden midt i hafvena;

Ang mga barko sa Tarsis mao ang tigdala sa mga baligya! Busa napuno ka, nabug-atan sa mga butang diha sa tungatunga sa kadagatan!

26 Och dine skeppmän förde till dig på stort vatten. Men ett östanväder skall sönderbråka dig midt uppå hafvena;

Gidala ka sa imong mga tigbugsay ngadto sa halapad nga kadagatan; ang hangin sa sidlakan maoy nagguba kanimo diha sa ilang taliwala.

27 Så att dina varor, köpmän, handlare, skaffare, skeppare och skeppbyggare, och dine handterare, och alle dine örligsmän, och allt folket i dig, skola förgås midt uppå hafvena, på den tiden du nederlägges;

Ang imong katigayonan, mga baligya, ang imong mga manlalawig ug mga tigtimon, ug ang mga tiggama sa barko; ang tanan nimong tigbaligya ug ang tanan katawhan nga alang sa gubat nga anaa kanimo, ug ang tanan nimong mga pahinante—mangalunod sila ngadto sa kinahiladman sa dagat sa adlaw sa imong pagkapukan.

28 Så att ock hamnerna varda bäfvande, för dina skeppares rops skull.

Ang mga siyudad nga anaa sa kadagatan mangurog tungod sa hilak sa imong tigtimon;

29 Och alle de som med årom ro, samt med båtsmän och styromän, skola stiga utu skeppen upp på landet;

Kadtong tanan nga naggunit sa mga bugsay mokanaog gikan sa ilang mga barko; ang tanan nga nagasakay sa barko ug ang mga tigtimon magbarog sa yuta.

30 Och högt ropa öfver dig, bitterliga klaga, och kasta stoft uppå sitt hufvud, och besöla sig i asko.

Unya papaminawon ka nila sa ilang mga tingog ug motiyabaw; magbutang sila ug mga abog sa ilang mga ulo. Magligidligid sila sa mga abo.

31 De skola raka sig håret af öfver dig, och draga säcker uppå sig, och af hjertat bitterliga gråta öfver dig och sörja.

Upawan nila ang ilang mga ulo alang kanimo ug magbisti sila ug sako, ug maghilak sila pag-ayo nganha kanimo ug maninggit.

32 Och skola deras barn begråta dig: Ack! ho är någon tid så stilla vorden på hafvena, som du Tyrus?

Motiyabaw sila pag-ayo tungod sa pagbangotan alang kanimo ug mag-awit silag alawiton sa pagsubo nganha kanimo, nga sama sa Tyre, nga gipahilom diha sa taliwala sa kadagatan?

33 Då du dref din handel på hafvena, gjorde du mång land rik; ja, med dina många varor, och dinom köpenskap, gjorde du Konungarna på jordena rika.

Sa dihang ang imong tigbaligya midunggo, makapalipay kini sa daghang mga tawo; gipadato mo ang mga hari sa kalibotan pinaagi sa kadako sa imong kabtangan ug mga baligya!

34 Men nu äst du af hafvena stört uti det rätta djupa vattnet, så att din handel och allt ditt folk i dig förgånget är.

Apan sa dihang lisangon ka sa dagat, pinaagi sa lawom kaayo nga tubig, mangalunod ang tanan nimo nga mga baligya lakip ang mga pahinante niini!

35 Alle de, som på öarna bo, förskräckas öfver dig, och deras Konungar grufva sig, och se ömkeliga ut.

Mangluspad diha kanimo ang tanan nga lumolupyo sa baybayon, ug magkurog sa kahadlok ang ilang hari! Magkurog ang ilang mga nawong!

36 De köpmän i landena hvissla till dig, att du så hastigt förgången äst, och kan intet mer uppkomma.

Magmahay kanimo ang ubang mga tigbaligya; mahimo ka nga kahadlokan, ug mawala ka na hangtod sa hangtod.”