Hesekiel 2

1 Och han sade till mig: Du menniskobarn, statt upp på dina fötter, så vill jag tala med dig.

And he said to me, Son of man, stand upon thy feet, and I will speak with thee.

2 Och då han så talade med mig kom jag åter till mig igen, och stod upp på mina fötter, och hörde uppå honom, som talade med mig.

And the spirit entered into me when he spoke to me, and set me upon my feet; and I heard him that spake with me.

3 Och han sade till mig: Du menniskobarn, jag sänder dig till Israels barn, till det affälliga folket, som ifrå mig fallit hafva; de, med deras fäder, hafva allt intill denna dag brutit mig emot.

And he said to me, Son of man, I send thee to the sons of Israel, to a rebellious nation, that hath rebelled against me; they and their fathers have rebelled against me to this very day.

4 Men de barn, som jag sänder dig till äro hårdnackade. och förstockade i hjertat; till dem skall du säga: Detta säger Herren Herren;

Brazen-faced and stiff-hearted are the sons to whom I send thee. And thou shalt say to them, Thus saith the Lord Jehovah.

5 Ehvad de hörat eller låtat: Det är väl ett ohörsamt folk; så skola de dock likväl veta, att en Prophet ibland dem är.

And whether they will hear, or whether they will forbear, for they are a rebellious house, yet shall they know that a prophet is in the midst of them.

6 Och du menniskobarn skall intet frukta dig för dem, huru de döma dig; der äro väl gensträfvoge, och hvass törne emot dig, och du bor ibland scorpioner; men du skall intet frukta dig, huru de döma dig, eller förfära dig för deras trug, ändock de väl ett ohörsamt folk äro;

And thou, son of man, be not afraid of them, and of their words be not afraid, though they be briers and thorns toward thee, and though thou dwell among scorpions; be not afraid of their words, nor be dismayed at their looks, for they are a rebellious house.

7 Utan du skall säga dem min ord, ehvad de hörat eller låtat; ty det är ett ohörsamt folk.

Speak thou my words to them, whether they will hear, or whether they will forbear, for they are most rebellious.

8 Men du menniskobarn, hör du hvad jag dig säger, och var icke ohörsam, lika som de ett ohörsamt folk äro; låt upp din mun, och åt hvad jag dig gifver.

But thou, son of man, hear what I say to thee! Be not thou rebellious, like that rebellious house. Open thy mouth, and eat that which I give thee.

9 Och jag såg, och si, en hand vardt uträckt till mig; den hade ett sammanviket bref;

And when I looked, behold, a hand was put forth to me; and lo, a book-roll was therein.

10 Hvilket hon upplät för mig, och der var beskrifvet utan och innan, och der var uti skrifvet klagan, ack och ve.

And he spread it before me, and it was written within and without. And therein was written lamentation and mourning and woe.