Hesekiel 18

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Hichun kahenga Pakai thusei achom dang khat ahung lhunge.

2 Hvad drifven I ibland eder, uti Israels land, detta ordspråket, och sägen: Fäderna hafva ätit sura vindrufvor, men barnomen äro tänderna deraf ömma vordna?

“Ipi dinga hiche thuchih hi Israel gamsung chung thudol nasei kit kit uva, “Minu mipate lengpithei thuh aneuvin ahinlah achateu athei twina jeh chun akamsungu atol lhatai,” tia nasei jiu ham?

3 Så sant som jag lefver; säger Herren Herren, sådant ordspråk skall intet mer gå ibland eder i Israel;

Tahbeh mongin keima kahing jinge tin thaneitah Pakaiyin aseije. Israel lah a hiche hi nanungsei kit louhel diu ahitai.

4 Ty si, alla själar äro mina; fadrens själ är så väl min, som, sonens själ; hvilken själ som syndar, hon skall dö.

Ijeh inem itile mijouse hi keiman athu katan cheh ding ahin, mipate hihen achateu hijongleu agoma kibang cheh ahiuve. Hiche hi kachonna dan ahi, ‘Koi hile chonset bolla chu thitei ding ahi.’

5 Om nu en menniska är from, den der rätt och väl gör;

Tekah nan, mipa khat chu michonpha ahi, adih chetna atoh a chuleh adih a ahile,

6 Den på bergomen icke äter, den sin ögon icke upphäfver till Israels hus afgudar; och sina nästas hustru icke besmittar, och icke ligger när qvinno uti hennes krankhet;

Amapa chun molsang chunga Israel milim manga an aneh khah hih hella ahiloule ahouva apna louva ahileh, amapa chun jonthanhoi abolda a, ahilouleh numei khat chu athinei pet a aluppi da a,

7 Den ingom skada gör; den gäldenäromen sin pant igengifver; den ingom något ifråtager med våld; den sitt bröd delar med dem hungroga, och kläder den nakota;

Amapa chu sumbat hom mikhoto them ahia, mivaichan bat mana athiltun u akoiden louva ahileh, mivaicha ho neile gou achom peh hih leh, hiche sanga chu agilkel ho ann aneh sah a, saguoh keuva umho ponsil apeh a,

8 Den intet ockrar; den ingen slem vinning tager; den icke hjelper till att göra orätt; den emellan menniskorna rätt dömer;

Sum akan lalouva sumbat ahomma, thudih louva thu kitanna konna akikangse a, lungthengsel ahia, chule midang thutanna agamlat a,

9 Den efter mina rätter vandrar, och min bud håller, så att han allvarliga gör derefter; det är en from man, han skall få lefva, säger Herren Herren.

Chuleh tahsan umtah kathupeh le kachondan ho ajuija ahileh, mikhat touvin hiche thilho hi adih a abolla ahile ama chu hing teitei ding ahi” tin thaneitah Pakaiyin aseije.

10 Men om han föder en son, och den samme varder en mördare, den der blod utgjuter, eller något af dessa stycke gör;

Ahin hitobang mipa khat chun chapa khat nei hen lang, amapa chu michom tolthat hihen lang, chule thilpha bol ding chu nom tahih henlang hileh,

11 Och intet af de andra stycken gör; utan äter på bergom, och besmittar sins nästas hustru;

Chule hiche chapa chun apan abol khah louhel thilphalou jouse bol tahen lang, molsang chung dunga milim doiho chu gahou hen jonthanhoi bol taleh,

12 Gör dem fattiga och elända skada; tager något med våld; icke igengifver pant; upphäfver sin ögon till afgudar, dermed han en styggelse bedrifver;

Mivaicha leh panpi ding neilou ho chu a engse sea abol'a, asumbat neipa a konna gucha jia, athilbat manna kitungho kilelhat sah ding nom louva, milim doiho hou kidah dah um chonset bolna a kipumpeh,

13 Får ut på ocker; tager vinning; skulle han lefva? Han skall icke lefva; utan efter han sådana styggelse gjort hafver, så skall han döden dö; hans blod skall vara öfver honom.

Chule sum homma aval vala akan kilah, hitobanga chonsepa chu hing thing ding hinam? Ahipoi amachu thitei tei ding chule themmona dimsetna akilah ding ahi.

14 Men om han föder en son, den der alla sådana synder ser, som hans fader gör, och han fruktar sig, och så icke gör;

Ahinlah hitobang chonsetna dim mipa chun chapa khat nei henlang hiche achapa chun apa gitlouna chengse chu amudoh tengle hitobang hinkho chu mang talou dingin kigeltha taleh,

15 Äter icke på bergom; upphäfver icke sin ögon till Israels hus afgudar; besmittar icke sins nästas hustru;

Hiche chapa chu molsang chung dunga milim doi ho chu hou ding nom tahih hen lang chuleh jonthanhoi jin kipeh lut da jeng taleh,

16 Gör ingom skada; behåller icke pant; tager intet med våld; delar sitt bröd med dem hungroga, och kläder den nakota;

Mivaicha ho adihlouvin bolda henlang, ahinlah hicheho sang chun mi sumbat a lahna a kitah hen lang amaho chu chommang da hen. Aman agilkel ho ann nehsah hen lang chule angaiho ponsil peleh,

17 Hjelper icke emot den elända; tager intet ocker eller slem vinning; utan håller min bud, och lefver efter mina rätter; han skall intet dö för sins faders missgernings skull, utan lefva.

Mivachaho kithopi hen, akan dingin sum hom dahen. Chuleh kachondan ho leh kathupeh ho jui bukim soh hen, hitobang mi chu apa chonset jeh a thilou hel ding, amavang hing teitei ding ahi.

18 Men hans fader, den våld och orätt brukat hafver, och ibland sitt folk; det som intet doger, gjort hafver: si, han skall dö för sina missgernings skull.

Ahinlah apa vang chu achonsetna tamtah ho jeh a, akhanset jeh a, miho achom jeh a, chule mitmu a kicheh tah a thildihlou abolho jeh a chu thiding ahi.

19 Så sägen I: Hvi skall sonen icke bära sins faders missgerning? Derföre, att han hafver gjort rätt och väl, och hållit och gjort alla mina rätter, skall han lefva.

Iti danna apa chonset man achapan apeh lou ham ipi jeh ham natiuve. Ahipoi chapang chun thilpha abolla adih a achonna chuleh kathupehho ajuija ahile hing teitei ding ahi.

20 Ty hvilken själ som syndar, hon skall dö; sonen skall icke bära fadrens missgerning; och fadren skall icke bära sonens missgerning, utan dens rättfärdigas fromhet skall vara öfver honom, och dens orättfärdigas arghet skall vara öfver honom.

Ahinkho a chonsepa vang chu thiding ahi. Apa chonset jeh a achapa ki engbol lou ding, chule achapa chonset jeh a apa ki engbol lou ding ahi. Michonpha ho chu achonphatna jal'a tohphatman asan uva, chuleh migilou techu agitlou nau jal'a, ki engbol dingu ahi.

21 Men om en ogudaktig omvänder sig ifrån alla sina synder, som han gjort hafver, och håller alla mina rätter, och gör rätt och väl, så skall han lefva, och icke dö.

Ahinlah ijem tin migilou techun achonset nau jousea kon in hung kihei mang uhenlang chuleh kathupeh ho hin jui pan uhen, chule thilpha leh adih chu hin bol uhenlang hileh hing teitei dingu ahin, thilou hel dingu ahi.

22 Men på all hans öfverträdelse, som han gjort hafver, skall intet tänkt varda; utan skall lefva, för den rättfärdighets skull, som han gör.

Achesa phat a achonset nau jouse kisuhmil peh a chuleh chonphat abol hou jouse jeh a hing diu ahi.

23 Menar du, att jag lust hafver öfver dens ogudaktigas död, säger Herren Herren, och icke mycket mer, att han omvänder sig ifrå sitt onda väsende, och lefver?

Migilouho thi chu kamu nomma nangaitou ham tin thaneitah Pakai chun aseije. Migilou chu agitlouna a konna akihei manga ahin ding chu kadei louva nabolu ham?

24 Och om den rättfärdige vänder sig ifrå sine rättfärdighet, och gör det ondt är, och lefver efter all den styggelse som en ogudaktig gör, skulle han lefva? Ja, all hans rättfärdighet, som han gjort hafver, skall intet ihågkommen varda; utan han skall dö uti sin öfverträdelse och syndom, som han gjort hafver.

Iti hen lang hijongle michonpha khat tou chu achonphatna lampia konna akihei manga chonset abolpat tah a, midang chonset banga achonset tah a ahileh, amaho chu ahin diu kiphal peh ding ham. Ahipoi hithei louhel ding ahibouve. Achonphat nahou jouse chu kisuhmil peh a chule achonset nauva thiden diu ahi.

25 Och ändå sägen I: Herren handlar icke rätt. Derföre hörer nu, I af Israels hus: Hafver jag icke rätt, och I orätt?

Ahijeng vang'in Pakaiyin thilpha chu abollou ham tin nasei jiuve. O Israel mipite! Thilpha bollou chu kei kahi ham? Ahiloule nangho nahiu ham?

26 Ty när den rättfärdige vänder sig ifrå sine rättfärdighet, och gör det ondt är, så måste han dö; men han måste dö för sina ondskos skull, som han gjort hafver.

Michonpha ho chu achonphat nauva konna akihei mang uva chonset thil abolpat tah uva ahile hiche a chu thi diu ahi. Henge achonset nau jeh a chu thidiu ahi.

27 Tvärtom, när den ogudaktige vänder sig ifrå sine orättfärdighet, som han gjort hafver, och gör nu rätt och väl, han varder behållandes sina själ lefvande.

Chuleh migilou ho chun agitlou nauva konna ahung kihei doh uva, dan ajui uva, chuleh thilpha leh adih abol uva ahileh, amaho chun ahinkhou chu akihuhdoh diu ahi.

28 Ty efter han fruktar sig, och vänder åter af sine ondsko, så skall han lefva, och icke dö.

Achonset nauva konna kiheidoh dinga akigel lhah nau alunggel ho jeh a amaho chu hing diu ahi. Hitobang mi chu thilou ding ahi.

29 Och ännu säga de af Israels hus: Herren handlar icke rätt. Skulle jag hafva orätt? I af Israels hus hafven orätt.

Ahijeng vang'in Israel mipi ten hitin aseije uve. Pakaiyin thilpha abolpoi, “O Israel mipite, thilpha bollou chu nangho nahiuvin kei kahipoi.”

30 Derföre vill jag döma eder, I af Israels hus, hvar och en efter hans väsende, säger Herren Herren. Derföre vänder eder om, och låter eder omvända, på det I icke skolen falla för missgerningenes skull.

Hiche jeh a chu O Israel mipite, nachon nau dungjui cheh uva khat cheh a nachung thu katan ding ahi tin thaneitah Pakaiyin aseije. Nalung heijun lang chule nachonset nauva kon in keihei mangun kisuhmang sah hih un.

31 Kaster ifrån eder all edor öfverträdelse, der I med öfverträdt hafven, och görer eder ett nytt hjerta, och ny anda; ty hvi vill du så dö, du Israels hus?

Doumah mah nabol chengseu chu nanung languvah koijun, lungthah sem uvin lang lhagao thah neijun. Ipijeh a nathi jeng diu ham O Israel mite.

32 Ty jag hafver ingen lust till hans död, som dör, säger Herren Herren; derföre omvänder eder, så fån I lefva.

Kinung heijun lang hingun, nathi diu kadeipoi tin thaneitah Pakaiyin aseije.