Hesekiel 12

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,

2 Du menniskobarn, du bor ibland ett ohörsamt folk, hvilke väl ögon hafva, att de se måtte, och vilja dock intet se; öron, att de höra måtte, och vilja dock intet höra; utan äro ett ohörsamt folk.

Vahe'mofo mofavremoka, keontahi vahe amu'nompi mani'nane. Zamavuma ke'zana zamavurga huzmante'neanagi, zamavua nonkaze, keagama antahi'zana zamagesa huzmante'neanagi, keaga nontahize. Na'ankure zamagra keontahi vahe mani'naze.

3 Derföre, du menniskobarn, skicka dig som du ville färdas, och drag din väg om ljusa dagen för deras ögon; du skall bortfara ifrå ditt rum till ett annat rum för deras ögon; om de tilläfventyrs märka vilja, att de ett ohörsamt folk äro.

E'ina hu'negu vahe'mofo mofavremoka, zage ferupi kagra fenonka'a retrotra hunka kina ome hu'naku'ma neviaza hunka nevuge'za kageho. Kagra'a kumateti'ma ru kumate'ma kinama ome hunaku'ma viaza hunka nevuge'za keho. Hagi zamagra keontahi vahe mani'nazanagi, Nagrama nagesama antahuana, e'inama hananke'za zamagra ke'za antahiza hugahaze.

4 Och du skall hafva din tyg framme, lika som du färdas ville om ljusa dagen för deras ögon; och du skall draga din väg om aftonen för deras ögon, lika som man bortfar, då man vandra vill.

Hagi negesagenka, zageferupi fenonka'a eri fegi atrenka retro nehugeno, kinagama sena kinama huzmante'za zamavare'zama nevaza vahekna hunka vuo.

5 Och du skall bryta dig genom väggena för deras ögon, och gack der ut igenom.

Hagi nege'nagenka have kuma kegina hagenkro hutenka, fenonka'a erinka ana kampinti frenkrohuramio.

6 Och du skall tagat uppå dina skuldror, för deras ögon, och när mörkt ordet är, din väg draga; du skall binda om ditt ansigte, att du icke skall se landet; ty jag hafver satt dig Israels hus till ett vidunder.

Hagi rehanima nehanigenka negesagenka kuka'a erinka kafunte nentenka, atrenkama vanana mopama kezankura kavogasafina tavrave erinka refite'nenka vuo. E'inama hananana Israeli vahe'mo'za kagehogu avame'name'za tro hugantoe.

7 Och jag gjorde såsom mig befaldt var, och bar min tyg fram, lika som jag färdas skulle om ljusan dag, och om aftonen bröt jag genom väggena med handene; och som det var mörkt vordet, tog jag det på skuldrorna, och bar det ut för deras ögon.

Hige'na Ra Anumzamo'ma nasami'nea kante antena ana zana hu'noe. Kina vahe'mo'zama nehazaza hu'na ferura fenoni'a eri megi netre'na, kinaga kuma have kegina, nazanuti kafina hagenkro hu'noe. Hagi kinagama hanintirima higena, fenoni'a nafunte erigonefi'na negazage'na vu'noe.

8 Och om morgonen bittida skedde Herrans ord till mig, och sade:

Hagi nanterama segeno'a, Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,

9 Du menniskobarn, hafver Israels hus, det ohörsamma folket, icke sagt till dig: Hvad gör du?

Vahe'mofo mofavremoka keontahi Israeli vahe'mo'za e'i na'a nehane hu'za kantahi onke'nazafi?

10 Så säg till dem: Detta säger Herren Herren: Denne tungen gäller Förstan uppå i Jerusalem, och hela Israels hus, som der är.

Hagi amanage hunka zamasamio, Ra Anumzamo'a amanage hie, Ama avamezama hua avamezamo'a Jerusalemi kumapima nemaniza ugota kva vahe'ene maka Israeli vahe'mo'za kesaza avame'za hue.

11 Säg: Jag är edart vidunder; lika som jag gjort hafver, alltså skall eder ske, att I måsten färdas och fångne förde varda.

Hagi amanage hunka zamasmio, tamagrama hanaza zamofo avame'za nagra nehuankita, ama ana zana tamagrite efore hugahie. Hagi tamagrira ha' vahe'mo'za kina eme huramante'za tamavre'za ru moparega vugahaze.

12 Deras Förste skall bortförd varda på skuldrom i mörkrena, och måste gå ut igenom väggena, den de bryta skola, att de skola draga derigenom; hans ansigte skall förskylas, att han icke med något öga ser landet.

Hagi zagema ufrenigeno'a Jerusalemi kumate ugota kva ne'mo'a fenozama'a afunte erigonefino vugahie. Hagi kumamofo have kegina kafiza hagenkro hu'neza avre atiramigahaze. Hagi avugosafina tavrave refite'neno atre'noma vania mopa onkegahie.

13 Jag skall ock kasta mitt nät öfver honom, att han i mine jagt fången varda skall; och jag vill låta honom komma till Babel uti de Chaldeers land, det han dock intet se skall och der måste han dö.

Hagi kukoni'a rutarente'nenugeno ana kukomo azerigahie. Ana hutena avre'na Babiloni va'nena Babiloni mopafi umanisianagi ana mopa onke mani'neno frigahie.

14 Och alle de som omkring honom äro, hans hjelpare och hans anhang, skall jag förströ i all väder, och draga ut svärdet efter dem.

Hagi agri'ma manigaginte'naza vahera zahopi zamazeri panani hutregahue. Hagi eri'za vahe'ane, sondia vahe'anena bainati kazina anoma'a eri atretena ana bainati kazinteti zmavaririgahue.

15 Alltså skola de förnimma, att jag är Herren, när jag bortdrifver dem ibland Hedningarna, och förstör dem i landen.

Hagi zamahe panani'ma hanuge'zama mago mago hu'za ru moparegane ru kumatamimpima umani emani hanu'za, Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.

16 Men jag skall låta några få af dem igenblifva för svärdena, hungern och pestilentien, att de skola förtälja deras styggelse, ibland Hedningarna, dit de kommande varda, och skola förnimma, att jag är Herren.

Hianagi osi'a nagama zamagu'ma vazisugeno'ma bainati kazinteti'ma zamahe nofrisageno, agatonto zamo'ene ruzahu ruzahu kriramimo'ma zamahe ofrisia vahe'mo'za maka kefoza huno hi'mnage avu'avazazmia anama vanaza mopafi vahetmintera huama nehu'za, Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.

17 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne,

18 Du menniskobarn, du skall äta ditt bröd med bäfvande, och dricka ditt vatten med darrande och sorg.

Vahe'mofo mofavremoka, kagogonefena kahirahiku nehunka, ne'zane tinena no.

19 Och säg till folket i landena: Detta säger Herren om inbyggarena i Jerusalem i Israels land: De skola äta sitt bröd i sorg, och dricka sitt vatten i elände: ty landet skall öde varda ifrån allt det deruti är, för alla inbyggarenas ondskas skull.

Hagi ana mopafi vahera amanage hunka zamasamio, Israeli mopafima Jerusalemi kumate'ma mani'naza vahekura, Ra Anumzana hankavenentake Anumzamo'a amanage hie, zamagogogu nehu'za zamahirahi nerena ne'zane tinena negahaze. Na'ankure maka anampima nemaniza vahe'mo'zama hafra nehu'za, vahera ohefri ahefri nehaza zanteku huna mopazmifintira miko zantamina eri fanane hanugeno, mago'zana omnetfa hugahie.

20 Och de städer, som väl besatte äro, skola tomme, och landet öde varda. Alltså skolen I förnimma, att jag är Herren.

Hagi vahe'ma nemaniza kuma'mo'a havizantfa hinkeno, mopa zamimo'enena havizantfa hugahie. E'ina hinkeno Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.

21 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Hagi Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,

22 Du menniskobarn hvad hafven I för ett ordspråk uti Israels land, och sägen: Efter det dröjes så länge, så blifver nu intet mer af edra Prophetier?

Vahe'mofo mofavremoka, Israeli mopafima mani'naza vahe'mo'za mago kea amanage hutere nehaze, knamo'a tagatere tagatere nehigeno, avanagema tasami'nana kemo'a amne zankna huno nena raga'a nore nehaze.

23 Derföre säg till dem: Detta säger Herren Herren: Jag skall lägga det ordspråket neder, att man det intet mer bruka skall i Israel; och säg till dem: Tiden är hardt när, och allt det som propheteradt är.

Hagi amanage hunka zamasamio, Ra Anumzana Agra Anumzamo'a amanage hie, Zamagrama nehaza nanekea eri atra'nenkeno, Israeli agu'afina mago'enena ana nanekea osugahaze. Hanki mika avanagna zama kenana zamo'ma efore'ma hania knamo'a hago kofta nehie hunka zamasamio.

24 Ty I skolen nu härefter förnimma, att ingen syn fela skall, eller någon Prophetie ljuga emot Israels hus.

Hagi Israeli vahepina mago'anena havige ava'nagene havige kasnampa kenena huama osugahaze.

25 Ty Jag är Herren; hvad jag talar, det skall ske, och intet länger fördröjdt varda; utan i edor tid, I ohörsamma folk, skall jag göra det jag talar, säger Herren Herren.

Na'ankure Nagra Ra Anumzanki'na nanknahu nanekema hunaku'ma hanuana amne hanugeno, ana zamo'a fore hugahie. Hagi ana kemo'a zazatera meno ovugahianki, tamagri knafi ana zana fore hugahie. Tamagra keontahi vahe mani'nazanki'na, nanknahu nanekema huankemo'a nena raga'a rentegahie huna Ra Anumzana, Anumzamo'na hue.

26 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

Hagi Ra Anumzamo'a mago'ane amanage huno nasami'ne,

27 Du menniskobarn, si, Israels hus säger: Den synen, som denne ser, dit är ännu långt, och propheterar om den tid, som ännu långt borto är.

Vahe'mofo mofavremoka ko, Israeli vahe'mo'za amanage nehaze, avanagna zama ke'nea zamo'a kora forera osanigeta za'za kna manita vugahune nehu'za, kasnampa kema nehiana afete me'nea zanku nehie hu'za nehaze.

28 Derföre säg till dem: Så säger Herren Herren: Det jag talar, det skall icke länger fördröjdt varda; utan skall ske, säger Herren Herren.

E'ina hu'negu amanage hunka zamasmio, magore huno kema hunte'noa ke'ni'amo'a zazatera meno ovugahianki, ame hu'na ana ke'ni'a eri nenaraga regahue huno Ra Anumzana Anumzamo'a hie hunka huo.