< Hesekiel 10 >

1 Och jag såg, och si, på himmelen, ofvan Cherubims hufvud, var lika som en saphir, och ofvanpå honom var lika som en stol.
Then I looked, and, behold, in the firmament that was above the head of the cherubim there appeared over them as it were a sapphire stone, as the appearance of the likeness of a throne.
2 Och han sade till den mannen i linnkläden: Gack in emellan hjulen under Cherub, och tag händerna fulla med glödande kol, som emellan Cherubim äro, och strö dem öfver staden; och han gick in, så att jag såg då han der ingick.
And he spoke to the man clothed with linen, and said, Go in between the wheels, even under the cherub, and fill your hand with coals of fire from between the cherubim, and scatter them over the city. And he went in in my sight.
3 Men Cherubim stod på högra sidone i husena och gården vardt innantill full med töckno.
Now the cherubim stood on the right side of the house, when the man went in; and the cloud filled the inner court.
4 Och Herrans härlighet reste sig upp af Cherub, allt intill huströskelen, och huset vardt fullt med töckno, och gården full med sken af Herrans härlighet.
Then the glory of the LORD went up from the cherub, and stood over the threshold of the house; and the house was filled with the cloud, and the court was full of the brightness of the LORD’s glory.
5 Och man hörde vingarna af Cherubim döna, allt ut uppå gården, lika som allsmägtigs Guds röst, då han talar.
And the sound of the cherubims’ wings was heard even to the outer court, as the voice of the Almighty God when he speaks.
6 Och då han hade budit mannenom i de linna kläden, och sagt: Tag eld emellan hjulen under Cherubim; gick han derin, och trädde intill hjulet.
And it came to pass, that when he had commanded the man clothed with linen, saying, Take fire from between the wheels, from between the cherubim; then he went in, and stood beside the wheels.
7 Och Cherub räckte ut sina hand emellan Cherubim till elden, som var emellan Cherubim, tog deraf, och fick mannenom i linnklädomen i händerna; han tog dervid, och gick ut.
And one cherub stretched forth his hand from between the cherubim to the fire that was between the cherubim, and took thereof, and put it into the hands of him that was clothed with linen: who took it, and went out.
8 Och det syntes på Cherubim, lika som ens menniskos hand under deras vingar.
And there appeared in the cherubim the form of a man’s hand under their wings.
9 Och jag såg, och si, fyra hjul stodo när Cherubim, vid hvar Cherub ett hjul; och hjulen voro uppåseende lika som en turkos;
And when I looked, behold the four wheels by the cherubim, one wheel by one cherub, and another wheel by another cherub: and the appearance of the wheels was as the color of a beryl stone.
10 Och voro alla fyra, det ena såsom det andra, lika som ett hjul hade varit uti de andro.
And as for their appearances, they four had one likeness, as if a wheel had been in the middle of a wheel.
11 När ett af dem gick så gingo de alla fyra, och de behöfde icke vända sig, när de gingo; utan hvart det främsta gick, dit gingo de efter, och behöfde intet vända sig;
When they went, they went on their four sides; they turned not as they went, but to the place where the head looked they followed it; they turned not as they went.
12 Samt med deras hela kropp, rygg, händer och vingar; och hjulen voro full med ögon allt omkring på alla fyra hjulen.
And their whole body, and their backs, and their hands, and their wings, and the wheels, were full of eyes round about, even the wheels that they four had.
13 Och han kallade hjulen klot, så att jag det hörde.
As for the wheels, it was cried to them in my hearing, O wheel.
14 Så voro der ock fyra ansigte; det första ansigtet var en Cherub, det andra var en menniska, det tredje ett lejon, det fjerde en örn;
And every one had four faces: the first face was the face of a cherub, and the second face was the face of a man, and the third the face of a lion, and the fourth the face of an eagle.
15 Och Cherubim sväfde i höjdene; det är rätt detsamma djuret, som jag såg vid den älfvena Chebar.
And the cherubim were lifted up. This is the living creature that I saw by the river of Chebar.
16 När Cherubim gingo, så gingo ock hjulen när dem; och då Cherubim fläktade med vingarna, att de skulle lyfta sig upp ifrå jordene, så gingo ock hjulen intet ifrå dem.
And when the cherubim went, the wheels went by them: and when the cherubim lifted up their wings to mount up from the earth, the same wheels also turned not from beside them.
17 När de stodo, så stodo desse ock; upplyfte de sig, så upplyfte ock desse sig; ty ett starkt väder var i dem.
When they stood, these stood; and when they were lifted up, these lifted up themselves also: for the spirit of the living creature was in them.
18 Och Herrans härlighet gick återigen ifrå huströskelen, och satte sig ofvanpå Cherubim.
Then the glory of the LORD departed from off the threshold of the house, and stood over the cherubim.
19 Då fläktade Cherubim med sina vingar, och upplyfte sig ifrå jordene för min ögon; och då de utgingo, gingo hjulen när dem, och de trädde uti dörrena af Herrans hus östantill, och Israels Guds härlighet var ofvanuppå dem.
And the cherubim lifted up their wings, and mounted up from the earth in my sight: when they went out, the wheels also were beside them, and every one stood at the door of the east gate of the LORD’s house; and the glory of the God of Israel was over them above.
20 Detta är det djuret, som jag såg under Israels Gud, vid den älfvena Chebar, och förmärkte att det voro Cherubim.
This is the living creature that I saw under the God of Israel by the river of Chebar; and I knew that they were the cherubim.
21 Och hvartdera hade ju fyra ansigten, och fyra vingar, och under vingomen lika som menniskohänder.
Every one had four faces apiece, and every one four wings; and the likeness of the hands of a man was under their wings.
22 Deras ansigte var lika som jag dem såg vid älfvena Chebar; och de gingo rätt framåt.
And the likeness of their faces was the same faces which I saw by the river of Chebar, their appearances and themselves: they went every one straight forward.

< Hesekiel 10 >