2 Mosebok 1

1 Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:

And these are the names of the sons of Israel who had come into Egypt; with Jacob had they come, each with his household:

2 Ruben, Simeon, Levi, Juda,

Reuben, Simeon, Levi, and Judah;

3 Isaschar, Zebulon, BenJamin,

Issachar, Zebulun, and Benjamin;

4 Dan, Naphthali, Gad, Asser.

Dan and Naphtali; Gad and Asher.

5 Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.

And all the souls that had come out of the loins of Jacob were seventy souls; and Joseph was in Egypt.

6 Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;

And Joseph died, and all his brethren, and all that generation.

7 Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.

And the children of Israel were fruitful, and swarmed and multiplied, and became exceeding strong; and the land was full of them.

8 Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.

And there arose a new king over Egypt, who did not know Joseph.

9 Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.

And he said to his people, Behold, the people of the children of Israel are more numerous and stronger than we.

10 Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.

Come on, let us deal wisely with them, lest they multiply, and it come to pass that, if war occur, they take side with our enemies and fight against us, and go up out of the land.

11 Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

And they set over them service-masters to oppress them with their burdens. And they built store-cities for Pharaoh, Pithom and Rameses.

12 Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.

But the more they afflicted them, the more they multiplied and spread; and they were distressed because of the children of Israel.

13 Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;

And the Egyptians made the children of Israel serve with harshness;

14 Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

and they embittered their life with hard labour in clay and bricks, and in all manner of labour in the field: all their labour with which they made them serve was with harshness.

15 Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:

And the king of Egypt spoke to the Hebrew midwives — of whom the name of the one was Shiphrah, and the name of the other was Puah —

16 När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.

and he said, When ye help the Hebrew women in bearing, and see [them] on the stool, if it be a son, then ye shall kill him, but if a daughter, then she shall live.

17 Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.

But the midwives feared God, and did not as the king of Egypt had said to them, but saved the male children alive.

18 Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?

And the king of Egypt called the midwives and said to them, Why have ye done this, and saved the male children alive?

19 Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.

And the midwives said to Pharaoh, Because the Hebrew women are not as the Egyptian; for they are strong, and they have borne before the midwife comes to them.

20 Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.

And God dealt well with the midwives; and the people multiplied and became very strong.

21 Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.

And it came to pass, because the midwives feared God, that he made them houses.

22 Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.

Then Pharaoh charged all his people, saying, Every son that is born ye shall cast into the river, but every daughter ye shall save alive.