< 2 Mosebok 39 >
1 Men af det gula silket, skarlakanet och rosenrödt, gjorde de Aaron ämbetskläder, till att tjena i helgedomenom; såsom Herren hade budit Mose.
Nanao sarom-pitoroñañe am-pole manga naho malòmavo naho mena mañabarà ho ami’ty fitoloñañe amy toe-miavakey, izay ty nanjairañe o saroñe miava’ i Aharoneo ami’ty nandilia’ Iehovà i Mosè.
2 Och han gjorde lifkjortelen af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke;
Tineno’e am-pole volamena naho manga naho malòmavo naho mena mañabasà vaho leny rinorotse matify i kitambey.
3 Och utslog guldet, och skar det i trådar, så att man kunde konsteliga virka det in med det gula silket, skarlakan, rosenrödt, och hvita silket;
Pinepè’ iereo i volamenay ho endraendra matify le linily ho fole hitraoke amy fole mangay naho i malòmavoy naho i mena mañabaràñey vaho i leny matifiy; an-tsatam-pamahotse.
4 Och gjorde så, att man sammanfogade honom på båda axlar, och band honom tillhopa på båda sidor.
Tsinene’ iareo i an-tsoro’e rey hifampireketse: ami’ty indra’e roe t’ie nampireketañe.
5 Och bältet var af samma konst och verk, af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke; såsom Herren hade budit Mose.
Le nindray fitenoñe amy kitambey i sadia ama’ey, am-bolamena naho fole manga naho malòmavo naho mena mañabarà vaho leny rinorotse matify, ami’ty nandilia’ Iehovà i Mosè.
6 Och de tillredde två onichinerstenar, omfattade i guld; utgrafna af stensnidare med Israels barnas namn;
Tsinene’ iareo o vato sohàmeo, nireketañe am-bolamena vinanditse vaho nisokirañe i tahinan’ ana’ Israele rey manahake ty fisokiram-boli-pitomboke.
7 Och fäste dem på axlarna af lifkjortelen, att de skulle vara åminnelsestenar till Israels barn; såsom Herren Mose budit hade.
Napeta’e an-tsoro’ i kitambey irezay ho vato faniahiañe o ana’ Israeleo, amy nandilia’ Iehovà amy Mosèy.
8 Och de gjorde skölden efter den konst och verk, som lifkjortelen var, af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke;
Le tsinene’e an-tsatam-pamahotse i takon’ arañañey hambañe ami’ty sata’ i kitambey ami’ty fole volamena naho manga naho malòmavo naho mena mañabarà vaho leny rinorotse matify.
9 Så att han var fyrakant och tvefald, en hand lång och bred;
Efa-mira izay, le nanoe’ iereo roe mikopoke i takon’ arañañey, zehe raike ty andava’e naho zehe raike ty ampohe’e t’ie akopake.
10 Och fyllde honom med fyra radar stenar. Den första raden var en sarder, topaz och smaragd;
Napeta’ iereo ama’e am-piriritañe efatse o vatoo: ty firirita’e valoha’e, le ty òdeme, ty pitdà vaho ty barèkete.
11 Den andra, en rubin, saphir och diamant;
Ty firirita’e faharoe: ty nofèke, ty safira vaho ty iahalòme.
12 Den tredje, en lyncurer, achat och amethist;
Ty firirita’e fahatelo: ty lèseme, ty sebò vaho ty aklàma;
13 Den fjerde, en turkos, onicher och jaspis; omfattade i guld i alla radarna.
le ty firirita’e fah’efatse: ty tarsise, ty sohàme vaho ty iasefày; sindre nivontitire’ ty volim-boñe volamena tsingarakarake.
14 Och stenarna stodo grafne af stensnidarena, efter de tolf Israels barnas namn; hvardera af sitt namn, efter de tolf slägten.
Nilahatse ami’ty tahina’ o ana’ Israeleo i vato rey, folo-ro’amby ty amo tahina’eo; nisokireñe an-tsatan-tsokim-pitomboke, songa ninday ty tahinañe raik’ amy fifokoa folo-ro’ambi’ Israele rey.
15 Och de gjorde till skölden kedjor uppåt af klart guld;
Nitsenea’ iereo silisily volamena ki’e vinandivanditse ty añ’ ila’ i takon’ arañañey.
16 Och tu gyldene spänner, och två gyldene ringar; och fäste de två ringar vid tu hörnen af skölden.
Le tsinene’ iareo ty volim-boñe volamena roe naho bange volamena roe vaho napite’ iareo ami’ty ila’ i takon’ arañañe roey i bange roe rey.
17 Och de två gyldene kedjorna satte de uti de två ringar på hörnen af skölden.
Le nazili’ iareo amy bange añ’ ila’ i takon’ arañañeiy i silisily volamena vinanditse roe rey.
18 Men de två ändar af de gyldene kedjor läto de komma intill de tu spännen; och hakade dem intill hörnen af lifkjortelen tvärtemot hvartannat;
Nampirekete’ iareo amy volim-boñe roe rey ty ila’ i silisily vinanditse roe rey vaho napeta’ iareo an-tsoro’ i kitambey, aolo’e eo.
19 Och gjorde två andra gyldene ringar, och knäppte dem vid de andra tu hörnen af skölden nedantill, så att han låg hardt inpå lifkjortelen;
Le nitsene’ iereo bange volamena roe vaho napetak’ ami’ty ila’e roe’ i takon’ arañañey, andrira’e ambane’ i kitambey.
20 Och gjorde två andra gyldene ringar; dem gjorde de på tu hörnen nedantill på lifkjortelen, tvärtemot hvarannan, der lifkjortelen nedantill sammangår.
Le nitsene’ iareo bange volamena roe napetak’ ambane’ i talin-tsoro’ey aolo i kitambey, an-difi’e ambone’ ty fireketañe i fièn-kitambe vinahotsey.
21 Och vardt skölden med sina ringar knäppt intill lifkjortelens ringar med ett gult snöre, så att det låg hardt intill lifkjortelen, och icke for löst ifrå lifkjortelen; såsom Herren hade budit Mose.
Aa le finehe’ iereo i takon’ arañañey amy bange’ rey amy bange’ i kitambey rey ami’ty fole manga, soa t’ie ho ambone’ i fièn-kitambey vaho tsy hibalak’ amy kitambey i takon’ arañañey; amy nandilia’ Iehovà i Mosèy.
22 Och han gjorde silkeskjortelen under lifkjortelen, den all virkad var med gult silke;
Le tsinene’e an-tsatan-tenoñe ty saro’ i kitambey, fonga manga,
23 Och hans hufvudsmog midt ofvanuppå, och en borda omkring hufvudsmoget fållad, att det icke skulle gå sönder.
le añivo’e ty fisokafañe i saroñey, manahake ty loak’ an-tsarom-pikalañe, nifahareñe am-pitrebeke ty lifi’e añ’ariary aze tsy ho riatse.
24 Och de gjorde på hans fåll granatäple af gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke:
Le vinaho’ iereo an-difi’ i saroñey ty sarem-boan-dagoa ami’ty manga naho malòmavo naho mena mañabarà vaho leny rinorotse.
25 Och gjorde bjellror af klart guld; dem satte de emellan de granatäplen allt omkring på fållen af den silkeskjortelen;
Le nitsene’ iereo fikorintsañe volamena ki’e nasabadiga amo dagoao an-difi’ i sarom-pitoroñañey miariary aze, añivo’ o voan-dagoao.
26 Ju ett granatäple, och en bjellra allt omkring, till att tjena deruti; såsom Herren hade budit Mose;
Fikorintsañe naho voan-dagoa, fikorintsañe naho voan-dagoa añariary ty lifi’ i saroñey, ho amy fitoroñañey, amy nandilia’ Iehovà i Mosèy.
27 Och gjorde desslikes den trånga kjortelen, virkad af hvitt silke, till Aaron och hans söner;
Le trinebe’ iareo o saron-deny tinenoñe matify ho a i Aharone naho o ana’eoo
28 Och hatten af hvitt silke, och sköna hufvor af hvitt silke, och nederklädet af tvinnadt hvitt linne;
naho i sabaka leny marerareray naho i fikolopoke leny matifiy vaho o kiloty leny rinorotse matifio,
29 Och det stickade bältet af tvinnadt hvitt silke, gult silke, skarlakan, rosenrödt; såsom Herren hade budit Mose.
le i fiètsey leny rinorotse matify am-pole manga naho malòmavo vaho mena mañabarà nivahorem-pitrebeke; ami’ty nandilia’ Iehovà i Mosè.
30 De gjorde ock ännespannet på den helga kronona af klart guld, och grofvo skrift deruppå: Herrans HELIGHET;
Le nitsenè’ iereo i vilon-daharañe volamena ki’e miavakey vaho nisokirañe an-tsatan-tsokim-pitomboke ty hoe: Miavak’ am’ Iehovà.
31 Och bundo ett gult snöre dervid, att det måtte knäppas ofvanpå hatten; såsom Herren hade budit Mose.
Le nametaha’ iareo talimanga handreketse aze amy sabakay, ambone’e; amy nandilia’ Iehovà i Mosèy.
32 Alltså vardt fullbordadt hela verket till vittnesbördsens tabernakels boning. Och Israels barn gjorde allt det Herren hade budit Mose;
Aa le hene nifonitse i fitoloñañe amy kivohoiy, amy kibohom-pamantañañey; ie nanoe’ o ana’ Israeleo hambañe amy nandilia’ Iehovà i Mosèy, izay ty nanoe’ iareo.
33 Och hade boningen till Mose, tabernaklet och all dess redskap, spänner, bräder, skottstänger, stolpar, fötter;
Le nendese’ iareo mb’amy Mosè mb’eo i kivohoy, i kibohotsey rekets’ o harao’e iabio: o fikavitseo, o varambañeo, o saka’eo, o anakòre’eo naho o vave’eo;
34 Täckelset af rödlett vädurskinn; täckelset af tackskinn, och förlåten;
i rakoke holits’ añondrilahy linoko menay naho i fikopo’e holin-trozofisoitsey naho i lamba marerarera fañefetsey;
35 Vittnesbördsens ark med sina stänger; nådastolen;
i vatam-pañinay rekets’ o bao’eo naho i toem-pijebañañey;
36 Bordet med all dess redskap, och skådobröden;
i rairaiy naho o fana’e iabio naho i mofo-piatrefañe rey;
37 Den sköna ljusastakan, tillreddan med lamporna, och all sin redskap, och oljo till lysning;
i fitàn-jiro ki’ey rekets’ o jiro’eo, i jiro’e ho hajarieñe rey, o harao’e iabio naho ty mena’ o jiroo;
38 Gyldene altaret och smörjelsen, och godt rökverk; klädet i tabernaklets dörr;
i kitrely volamenay, i mena-pañorizañey, i emboke mañitsey, i lamba fañefe’ ty lalambein-kibohotsey;
39 Kopparaltaret och dess koppargallrar, med sina stänger, och all sin redskap; tvättekaret med sin fot;
i kitrely torisìkey, i tsingarakara’e torisìkey, i bao’e rey, o harao’e iabio, i fanasàñey naho i tombo’ey;
40 Bonaden till gården med sina stolpar och fötter, klädet till ingången åt gårdenom med sin tåg och pålar, och all redskap som behöfdes till boningenes tjenst, vittnesbördsens tabernakels;
o lamba firadorado an-kiririsa eio, o anakòre’eo naho o vave’eo; i lamba fañefe’ i lalambein-kiririsaiy; o tali’eo, o tsato’eo, o haraotse iaby fitoroñañe amy kivohoy, amy kibohom-pamantañañeio;
41 Aarons Prestens ämbetskläder till att tjena i helgedomenom; och hans söners kläder, till att de skulle göra Prestaämbetet.
le o saroñe tinenoñeo, hitoroñañe amy toe-miavakeio: o saroñe miava’ i Aharone mpisoroñe naho o saron’ anadahi’eo hitoroñe ho mpisoroñeo.
42 All ting, såsom Herren hade budit Mose, gjorde Israels barn till alla denna tjenstena.
Nanoe’ o ana’ Israeleo iaby i fitoloñañey hambañe amy ze hene linili’ Iehovà amy Mosè.
43 Och Mose såg på allt detta verket, att de gjorde såsom Herren budit hade, och välsignade dem.
Fonga nisarie’ i Mosè i fitoloñañey, le ingo nifonire’ iereo hambañe amy nandilia’ Iehovày, ie i nanoañey. Le nandriaña’ i Mosè.