2 Mosebok 31

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

Then spake Yahweh unto Moses, saying:

2 Si, jag hafver vid namn kallat Bezaleel, Uri son, Hurs sons, af Juda slägte;

See, I have called by name, Bezaleel, son of Uri, son of Hur of the tribe of Judah;

3 Och hafver fyllt honom med Guds Anda; med vishet och förstånd, och konst, och med allahanda verk;

and have filled him with the Spirit of God, in wisdom and in understanding, and in knowledge and in all manner of workmanship;

4 Konsteliga till att arbeta på guld, silfver, koppar;

to devise skilful designs, to work in gold and in silver, and in bronze;

5 Konsteliga utskära och insätta stenar, och konsteliga timbra på trä; till att göra allahanda verk.

and in the cutting of stones for setting, and in the carving of wood, —to work in all manner of workmanship,

6 Och si, jag hafver fått honom till hjelp Aholiab, Ahisamachs son, af Dans slägte; och hafver hvarjom och enom visom gifvit visdom i hjertat, att de göra skola allt det jag dig budit hafver:

I myself, therefore, lo! I have given with him Oholiab, son of Ahisamach of the tribe of Dan, and in the heart of every one that is wise-hearted, have I put wisdom, —so shall they make all that I have commanded thee—

7 Vittnesbördsens tabernakel, vittnesbördsens ark, nådastolen deruppå, och all tabernaklens tyg;

the tent of meeting, and the ark of the testimony; and the propitiatory which is thereupon, and all the utensils of the tent;

8 Bordet och dess tyg; den sköna ljusastakan och all hans tyg; rökaltaret;

and the table, and its utensils, and the pure lampstand, and all its utensils, —and the incense altar;

9 Bränneoffersaltaret med all sin tyg; tvättekaret med sinom fot;

and the altar for the ascending-sacrifice, and all its utensils, and the laver, and its stand;

10 Ämbetskläden, och de helga kläden Prestens Aarons, och hans söners kläder, till att tjena i Presterskapena;

and the cloths of variegated stuff, and the holy garments, for Aaron the priest, and the garments of his sons, for ministering as priests;

11 Smörjooljona och rökverk af speceri till helgedomen. Allt det jag hafver budit dig, skola de göra.

and the anointing oil and the fragrant incense for the holy place, according to all which I have commanded thee, shall they do.

12 Och Herren talade med Mose, och sade:

Then spake Yahweh unto Moses saying—

13 Tala till Israels barn, och säg: Håller min Sabbath; ty han är ett tecken emellan mig och eder, intill edra efterkommande, att I skolen veta, att jag är Herren, den eder helgar.

Thou thyself, therefore, speak unto the sons of Israel, saying, Surely, my sabbaths, shall ye keep, for, a sign it is betwixt me and you to your generations, that ye may know that I Yahweh do hallow you.

14 Derföre håller min Sabbath; ty han skall vara eder helig. Den som ohelgar honom, han skall döden dö; den som gör något arbete på honom, hans själ skall utrotad varda utu hans folk.

Therefore shall ye keep the sabbath, for holy, it is unto you, he that profaneth it shall be surely put to death; verily whosoever doeth therein any work that soul shall be cut off from the midst of its people:

15 Sex dagar skall man arbeta; men på sjunde dagen är Sabbath, Herrans helga hvila. Den som något arbete gör på Sabbathsdagen, han skall döden dö.

Six days, shall work be done, but on the seventh day, is a holy sabbath-keeping of rest unto Yahweh, —whosoever doeth work on the sabbath day, shall be, surely put to death.

16 Derföre skola Israels barn hålla Sabbath, att de med deras efterkommande hålla honom till ett evigt förbund.

Therefore shall the sons of Israel keep the sabbath, —by making it a Day of Rest to your generations, as an age-abiding covenant:

17 Han är ett evigt tecken emellan mig och Israels barn. Ty i sex dagar gjorde Herren himmel och jord, men på sjunde dagen höll han upp, och hvilte sig.

between me and the sons of Israel, a sign it is unto times age-abiding, —for in six days, did Yahweh make the heavens and the earth, and on the seventh day, he rested, and was refreshed.

18 Och då han hade uttalat med Mose på Sinai berg, gaf han honom två vittnesbördsens taflor; de voro af sten, och skrifna med Guds finger.

Then gave he unto Moses, as he finished speaking with him in Mount Sinai, the two tables of the testimony, —tables of stone, written with the finger of God,