2 Mosebok 25
1 Och Herren talade med Mose, och sade:
Jehova akĩĩra Musa atĩrĩ,
2 Säg Israels barnom, att de gifva mig ett häfoffer; och tager det af hvar man, den som dertill ett frivilligt hjerta hafver.
“Ĩra andũ a Isiraeli mandehere iruta. Nĩwe ũkwamũkĩra iruta rĩu handũ hakwa kuuma kũrĩ mũndũ o wothe ũrĩa ngoro yake ĩkwenda kũheana.
3 Och detta är häfoffret, som I skolen taga af dem: Guld, silfver, koppar;
Maruta marĩa ũrĩamũkagĩra kuuma kũrĩ o nĩmo maya: thahabu, na betha na gĩcango;
4 Gult silke, skarlakan, rosenrödt, hvitt tvinnadt silke, getahår;
na ndigi cia rangi wa bururu, na cia rangi wa ndathi, na cia rangi mũtune ta gakarakũ, na gatani ĩrĩa njega, o na guoya wa mbũri;
5 Rödlett vädurskinn, tackskinn, furoträ;
na njũa cia ndũrũme itoboketio rangi-inĩ mũtune, na njũa cia pomboo, na mbaũ cia mũgaa;
6 Oljo till lampor, speceri till smörjelse, och godt rökverk;
na maguta ma mũtamaiyũ ma gwakia tawa; na mahuti manungi wega ma gũthondeka maguta ma gũitanĩrĩrio, na ũbumba ũrĩa mũnungi wega;
7 Onichsten, och infattade stenar till lifkjortelen, och till skölden.
na tũhiga twa onigithi, na tũhiga tũngĩ twa goro twa gwĩkĩrwo ebodi-inĩ na gakuo ga gĩthũri.
8 Och de skola göra mig en helgedom, att jag må bo ibland dem.
“Ningĩ ũnjakithĩrie handũ haamũre, na niĩ nĩngatũũranagia nao.
9 Efter som jag vill visa dig en eftersyn till tabernaklet, och till allt det som dertill hörer, så skolen I göra det.
Thondekai hema ĩno nyamũre, na mwĩkĩre indo cia thĩinĩ kũringana na mũhano ũrĩa ngũkuonia.
10 Görer en ark af furoträ; halftredje aln skall vara längden, halfannor aln bredden, och halfannor aln höjden.
“Nĩmathondekere ithandũkũ rĩa mbaũ cia mũgaa. Ũraihu warĩo ũkorwo ũrĩ mĩkono ĩĩrĩ na nuthu, na kwarama kwarĩo gũkorwo kũrĩ mũkono ũmwe na nuthu, na kũraiha na igũrũ kwarĩo gũkorwo nĩ mũkono ũmwe na nuthu.
11 Och du skall bedraga honom med godt guld, innan och utan; och gör en gyldene krans ofvan omkring.
Ithandũkũ rĩu rĩgemio na thahabu therie mĩena yeerĩ nja na thĩinĩ, na mũrĩtirihe na mũcibi wa thahabu mĩena yothe.
12 Och gjut fyra ringar af guld; dem skall du sätta i alla fyra hörnen, så att två ringar äro på den ena sidone, och två på den andra sidone.
Rĩtwekerie icũhĩ inya cia thahabu, na ũcioherere magũrũ-inĩ marĩo mana, icũhĩ igĩrĩ mwena ũmwe na icũhĩ igĩrĩ mwena ũrĩa ũngĩ.
13 Och gör stänger af furoträ, och bedrag dem med guld;
Ũcooke ũthondeke mĩtĩ mĩraaya ya mũgaa ũmĩgemie na thahabu.
14 Och stick dem in i ringarna på sidone af arken, att man må bära honom dermed.
Toonyia mĩtĩ ĩyo mĩraaya icũhĩ-inĩ iria irĩ mĩena ya ithandũkũ nĩgeetha rĩkuuĩkage.
15 Och skola de blifva i ringomen, och icke varda utdragna;
Mĩtĩ ĩyo mĩraaya ĩrekwo ĩikarage icũhĩ-inĩ cia ithandũkũ rĩĩrĩ, na ndĩkeheragio.
16 Och du skall lägga uti arken det vittnesbörd, som jag skall få dig.
Ũcooke wĩkĩre thĩinĩ wa ithandũkũ rĩu Ũira, ũrĩa ngũkũhe.
17 Du skall ock göra en nådastol af klart guld; halftredje aln skall vara längden på honom, och halfannor aln bredden.
“Thondeka gĩtĩ gĩa tha gĩa thahabu therie, gĩkorwo kĩrĩ kĩa ũraihu wa mĩkono ĩĩrĩ na nuthu, na wariĩ wa mũkono ũmwe na nuthu.
18 Och du skall göra två Cherubim af tätt guld, på båda ändarna af nådastolenom;
Na ũture makerubi meerĩ ma thahabu, ũmekĩre mĩthia-inĩ ya gĩtĩ kĩu gĩa tha.
19 Så att en Cherub är på denna ändanom, den andra på den andra ändanom; och alltså äro två Cherubim på nådastolens ändom.
Thondeka ikerubi rĩmwe rĩikare mũthia-inĩ ũmwe, na ikerubi rĩu rĩngĩ rĩikare mũthia-inĩ ũrĩa ũngĩ wa gĩtĩ gĩa tha; thondeka makerubi macio maanyiitanĩte na gĩtĩ gĩa tha mĩthia-inĩ yeerĩ.
20 Och de Cherubim skola uträcka sina vingar ofvan öfver, så att de öfvertäcka nådastolen med sina vingar, och hvarsannars anlete stå emot hvartannat; och deras anlete skola se uppå nådastolen.
Makerubi macio makorwo matambũrũkĩtie mathagu mamo na igũrũ, magathiĩka gĩtĩ kĩu gĩa tha namo. Makerubi macio makorwo maroranĩte, na marorete gĩtĩ kĩu gĩa tha.
21 Och du skall sätta nådastolen ofvanuppå arken; och lägga i arken det vittnesbörd, som jag skall få dig.
Igĩrĩra gĩtĩ kĩu gĩa tha igũrũ rĩa ithandũkũ, na wĩkĩre thĩinĩ wa ithandũkũ rĩu Ũira ũrĩa ngũkũhe.
22 Och dädan vill jag betyga dig, och tala med dig, nämliga utaf nådastolenom, emellan de två Cherubim, som äro uppå vittnesbördsens ark, allt det som jag vill befalla dig till Israels barn.
Na hau igũrũ wa gĩtĩ gĩa tha, gatagatĩ ka makerubi macio meerĩ marĩ igũrũ wa ithandũkũ rĩa Ũira nĩngacemania nawe ngũhe maathani makwa mothe nĩ ũndũ wa andũ a Isiraeli.
23 Du skall ock göra ett bord af furoträ; två alnar skall dess längd vara, och en aln bredden, och halfannor aln höjden.
“Thondeka metha na mbaũ cia mũgaa, ũraihu wayo ũkorwo ũrĩ wa mĩkono ĩĩrĩ, na wariĩ wayo ũkorwo ũrĩ wa mũkono ũmwe, na kũraiha na igũrũ ĩkorwo ĩrĩ na mũkono ũmwe na nuthu.
24 Och du skall bedraga det med klart guld, och göra en gyldene krans omkring det;
Ũmĩgemie na thahabu therie, na ũmĩtirihe na mũcibi wa thahabu.
25 Och ena listo omkring, en hand bredt hög, och en gyldene krans omkring listona.
Mĩthondekere karũbaũ gaceke ka wariĩ wa rũhĩ gathiũrũrũkĩrie metha ĩyo, na ũgatirihe na mũcibi wa thahabu.
26 Och du skall göra der fyra gyldene ringar till, uppå de fyra hörnen på dess fyra fötter.
Thondekera metha ĩyo icũhĩ inya cia thahabu, ũcioherere koona-inĩ iria inya o harĩa magũrũ macio mana marĩ.
27 Hardt under listone skola ringarna vara, att man må stinga stänger derin, och bära bordet.
Icũhĩ icio ikorwo irĩ hakuhĩ na mũcibi wa karũbaũ karĩa gaceke, nĩgeetha inyiitagĩrĩre mĩtĩ ĩrĩa ya gũkuuaga metha ĩyo.
28 Och du skall göra stängerna af furoträ, och bedraga dem med guld, att bordet må dermed varda buret.
Thondeka mĩtĩ mĩraaya ya mbaũ cia mũgaa, ũmĩgemie na thahabu na ũkuuage metha nayo.
29 Du skall ock göra dess fat, skedar, kannor, skålar, af klart guld, att man dermed ut och in skänker.
Na ũthondeke thaani ciayo, na thaani nene cia thahabu therie na ndigithũ, na mbakũri cia gũitaga maruta.
30 Och skall du alltid lägga skådobröd fram för mig på bordet.
Iga mĩgate ĩrĩa ĩigagwo mbere yakwa igũrũ rĩa metha ĩyo, nayo ĩikarage hau mbere yakwa mahinda mothe.
31 Du skall ock göra en ljusastaka af klart tätt guld; läggen deruppå skall vara med rör, skålar, knöpar och blommor.
“Thondeka mũtĩ wa kũigĩrĩrwo matawa ma thahabu therie, kĩrũgamo o na gĩtina kĩaguo iturwo inyiitanĩte; ikombe ciaguo ihaana ta mahũa, na tũkonyo twaguo o na mahũa ikorwo irĩ kĩndũ kĩmwe inyiitanĩte naguo.
32 Sex rör skola utgå på sidorna af ljusastakan, af hvarjo tre rör.
Honge ithathatũ ciumĩre mĩena-inĩ ya mũrũgamo wa mũtĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa, ithatũ mwena ũmwe na ithatũ mwena ũrĩa ũngĩ.
33 Hvar och en rör skall hafva tre skålar, såsom mandelnötter, knöpar och blommor. Detta skola vara de sex rör, som utgå af ljusastakanom.
Ikombe ithatũ iturĩtwo na mũhiano wa mahũa ma mũrothi irĩ na tũkonyo na mahũa ikorwo irĩ rũhonge-inĩ rũmwe, nacio ithatũ ikorwo rũu rũngĩ; honge icio ciothe ithathatũ ikorwo ihaana o ũguo, ciumĩte mũtĩ-inĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa.
34 Men läggen af ljusastakanom skall hafva fyra skålar, och dertill knöpar och blommor;
Na mũtĩ-inĩ ũcio wa kũigĩrĩra matawa hagĩe ikombe inya cia mũhiano wa mahũa ma mũrothi irĩ na tũkonyo na mahũa.
35 Och ju en knöp under två rör af de sex, som gå utaf ljusastakanom.
Gakonyo kamwe gakorwo karĩ rungu rwa honge cia mbere igĩrĩ ciumĩte mũrũgamo-inĩ wa mũtĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa, nako gakonyo ga keerĩ kagĩe rungu rwa honge cia keerĩ igĩrĩ, nako gakonyo ga gatatũ kagĩe thĩ wa honge cia gatatũ igĩrĩ, ciothe nĩ honge ithathatũ.
36 Ty både knöpar och rör skola gå derutaf; och alltsamman klart tätt guld.
Tũkonyo tũu na honge icio ikorwo irĩ kĩndũ kĩmwe na mũtĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa, iturĩtwo na thahabu therie.
37 Och du skall göra sju lampor ofvanuppå, så att de lysa emot hvarandra;
“Ningĩ ũthondeke matawa mũgwanja maguo na ũmaigĩrĩre igũrũ rĩaguo nĩgeetha mamũrĩke hau mbere ya guo.
38 Och ljusanäpor, och släcketyg, allt af klart guld.
Magathĩ ma gũtinia ndaambĩ na thaani cia mũrarĩ wa ndaambĩ ikorwo irĩ cia thahabu therie.
39 Utaf en centener klart guld skall du göra honom, med all desse tyg.
Taranda ya thahabu therie ĩhũthĩrwo gũthondeka mũtĩ wa kũigĩrĩrwo matawa o na indo icio ciothe.
40 Och se till, att du allt gör efter den eftersyn, som du på bergena sett hafver.
Ũtigĩrĩre atĩ nĩwacithondeka kũringana na mũhianĩre ũrĩa wonirio ũrĩ kĩrĩma-inĩ.
