< 2 Mosebok 22 >
1 Om någor stjäl en oxa eller ett får, och slagtar det, eller säljer, han skall igengifva fem oxar för en oxa, och fyra får för ett får.
If a man shall steal an ox, or a sheep, and kill it, or sell it; he shall pay five oxen for an ox, and four sheep for a sheep.
2 Om en tjuf beslagen varder, att han bryter sig in, och får hugg till döds; så skall ingen blodsrätt gå öfver dråparen.
If the thief be found breaking in, and be smitten that he die, there shall be no bloodguiltiness for him.
3 Men är solen öfver honom uppgången, då skall man blodsrätten gå låta. En tjuf skall igen betala. Hafver han intet, så skall man sälja honom för hans tjufnad.
If the sun be risen upon him, there shall be bloodguiltiness for him: he should make restitution; if he have nothing, then he shall be sold for his theft.
4 Finner man tjufnaden när honom lefvande, det vare sig oxe, åsne eller får, så skall han gifva dubbelt igen.
If the theft be found in his hand alive, whether it be ox, or ass, or sheep; he shall pay double.
5 Om någor gör skada på åker eller vingård, så att han låter sin boskap skada göra uti ens annars åker; han skall af det bästa i sin åker och vingård igen betala.
If a man shall cause a field or vineyard to be eaten, and shall let his beast loose, and it feed in another man’s field; of the best of his own field, and of the best of his own vineyard, shall he make restitution.
6 Om en eld uppkommer, och fånger i törne, så att skylarne eller säden, som ännu står, eller åkren uppbränd varder; det skall han betala igen, som elden släppt hafver.
If fire break out, and catch in thorns, so that the shocks of corn, or the standing corn, or the field, be consumed; he that kindled the fire shall surely make restitution.
7 Om någor får sinom nästa penningar, eller tyg till att gömma, och dem samma varder det stulet utu huset; finner man tjufven, då skall han gifva det tvefaldt igen.
If a man shall deliver unto his neighbour money or stuff to keep, and it be stolen out of the man’s house; if the thief be found, he shall pay double.
8 Finner man icke tjufven, så skall man hafva husvärden fram för gudarna; om han icke hafver kommit sina hand vid sins nästas ting.
If the thief be not found, then the master of the house shall come near unto God, [to see] whether he have not put his hand unto his neighbour’s goods.
9 Och om en den andra skyller för någon orätt, vare sig om oxa, eller åsna, eller får, eller kläder, eller hvad som helst bortkommet är, då skall begges deras sak komma inför gudarna; hvilken gudarne fördöma, han skall betala sinom nästa dubbelt igen.
For every matter of trespass, whether it be for ox, for ass, for sheep, for raiment, [or] for any manner of lost thing, whereof one saith, This is it, the cause of both parties shall come before God; he whom God shall condemn shall pay double unto his neighbour.
10 Om någor sätter neder när sin nästa, åsna, eller oxa, eller får, eller hvad boskap det kan vara, och det dör, eller eljest får skada, eller varder honom bortdrifvet, så att ingen ser det;
If a man deliver unto his neighbour an ass, or an ox, or a sheep, or any beast, to keep; and it die, or be hurt, or driven away, no man seeing it:
11 Så skall det komma till en ed dem emellan vid Herran, att han icke hafver låtit komma sina hand vid hans nästas ting. Och äganden skall den anamma, att hin icke skall gifvat igen.
the oath of the LORD shall be between them both, whether he hath not put his hand unto his neighbour’s goods; and the owner thereof shall accept it, and he shall not make restitution.
12 Om en tjuf stjäl honom det ifrå, skall han då betala det ägandenom igen.
But if it be stolen from him, he shall make restitution unto the owner thereof.
13 Varder det rifvet, skall han hafva fram vittne deruppå, och så intet igengifva.
If it be torn in pieces, let him bring it for witness; he shall not make good that which was torn.
14 Om någor lånar af sin nästa, och det varder förderfvadt, eller dör, så att dess herre der icke när är, då skall han gifva det igen.
And if a man borrow aught of his neighbour, and it be hurt, or die, the owner thereof not being with it, he shall surely make restitution.
15 Är dess herre der när, då skall han icke gifva det igen; medan han det för sina penningar lejt hafver.
If the owner thereof be with it, he shall not make it good: if it be an hired thing, it came for its hire.
16 Om någor lockar ena jungfru, den ännu icke förlofvad är, och lägrar henne; han skall gifva henne hennes morgongåfvor, och hafva henne till hustru.
And if a man entice a virgin that is not betrothed, and lie with her, he shall surely pay a dowry for her to be his wife.
17 Om hennes fader försön honom henne, skall han då utgifva penningar, så mycket som jungfruers morgongåfvor tillhörer.
If her father utterly refuse to give her unto him, he shall pay money according to the dowry of virgins.
18 En trollkona skall du icke låta lefva.
Thou shalt not suffer a sorceress to live.
19 Den som hafver värdskap med någon boskap, han skall döden dö.
Whosoever lieth with a beast shall surely be put to death.
20 Den som offrar gudom, utan Herranom allena, han vare förbannad.
He that sacrificeth unto any god, save unto the LORD only, shall be utterly destroyed.
21 Främlingar skall du icke beröfva eller undertrycka; förty I hafven ock varit främlingar i Egypti lande.
And a stranger shalt thou not wrong, neither shalt thou oppress him: for ye were strangers in the land of Egypt.
22 I skolen ingen enko och faderlös barn bedröfva.
Ye shall not afflict any widow, or fatherless child.
23 Bedröfvar du dem, så varda de ropande till mig, och jag skall höra deras rop;
If thou afflict them in any wise, and they cry at all unto me, I will surely hear their cry;
24 Och min vrede skall förgrymma sig, så att jag dräper eder med svärd, och edra hustrur skola varda enkor, och edor barn faderlös.
and my wrath shall wax hot, and I will kill you with the sword; and your wives shall be widows, and your children fatherless.
25 När du lånar mino folke penningar, det fattigt är när dig, skall du icke hafva dig så med honom som en ockrare, och intet ocker på honom bedrifva.
If thou lend money to any of my people with thee that is poor, thou shalt not be to him as a creditor; neither shall ye lay upon him usury.
26 När du tager en klädnad till pant af din nästa, skall du få honom det igen, förra än solen går ned.
If thou at all take thy neighbour’s garment to pledge, thou shalt restore it unto him by that the sun goeth down:
27 Förty hans klädnad är hans huds endesta öfvertäckelse, der han uti sofver. Ropar han till mig, så vill jag höra honom; ty jag är barmhertig.
for that is his only covering, it is his garment for his skin: wherein shall he sleep? and it shall come to pass, when he crieth unto me, that I will hear; for I am gracious.
28 Gudarna skall du icke banna, och den öfversta i ditt folk skall du icke lasta.
Thou shalt not revile God, nor curse a ruler of thy people.
29 Din fyllelse och tårar skall du icke fördröja. Din första son skall du gifva mig.
Thou shalt not delay to offer of the abundance of thy fruits, and of thy liquors. The firstborn of thy sons shalt thou give unto me.
30 Så skall du ock göra med dinom oxa och får; i sju dagar låt det blifva när sine moder; på åttonde dagenom skall du gifva mig det.
Likewise shalt thou do with thine oxen, [and] with thy sheep: seven days it shall be with its dam; on the eighth day thou shalt give it me.
31 I skolen vara ett heligt folk för mig; derföre skolen I intet kött äta, det som på markene af djurom rifvet är, utan kasta det för hundarna.
And ye shall be holy men unto me: therefore ye shall not eat any flesh that is torn of beasts in the field; ye shall cast it to the dogs.