2 Mosebok 22

1 Om någor stjäl en oxa eller ett får, och slagtar det, eller säljer, han skall igengifva fem oxar för en oxa, och fyra får för ett får.

And if one steal an ox or a sheep, and kill it or sell it, he shall pay five calves for a calf, and four sheep for a sheep.

2 Om en tjuf beslagen varder, att han bryter sig in, och får hugg till döds; så skall ingen blodsrätt gå öfver dråparen.

And if the thief be found in the breach [made by himself] and be struck and die, there shall not be blood shed for him.

3 Men är solen öfver honom uppgången, då skall man blodsrätten gå låta. En tjuf skall igen betala. Hafver han intet, så skall man sälja honom för hans tjufnad.

But if the sun be risen upon him, he is guilty, he shall die instead; and if a thief have nothing, let him be sold in compensation for what he has stolen.

4 Finner man tjufnaden när honom lefvande, det vare sig oxe, åsne eller får, så skall han gifva dubbelt igen.

And if the thing stolen be left and be in his hand alive, whether ox or sheep, he shall restore them two-fold.

5 Om någor gör skada på åker eller vingård, så att han låter sin boskap skada göra uti ens annars åker; han skall af det bästa i sin åker och vingård igen betala.

And if any one should feed down a field or a vineyard, and should send in his beast to feed down another field, he shall make compensation of his own field according to his produce; and if he shall have fed down the whole field, he shall pay for compensation the best of his own field and the best of his vineyard.

6 Om en eld uppkommer, och fånger i törne, så att skylarne eller säden, som ännu står, eller åkren uppbränd varder; det skall han betala igen, som elden släppt hafver.

And if fire have gone forth and caught thorns, and should also set on fire threshing-floors or ears of corn or a field, he that kindled the fire shall make compensation.

7 Om någor får sinom nästa penningar, eller tyg till att gömma, och dem samma varder det stulet utu huset; finner man tjufven, då skall han gifva det tvefaldt igen.

And if any one give to his neighbour money or goods to keep, and they be stolen out of the man's house, if the thief be found he shall repay double.

8 Finner man icke tjufven, så skall man hafva husvärden fram för gudarna; om han icke hafver kommit sina hand vid sins nästas ting.

But if the thief be not found, the master of the house shall come forward before God, and shall swear that surely he has not wrought wickedly in regard of any part of his neighbour's deposit,

9 Och om en den andra skyller för någon orätt, vare sig om oxa, eller åsna, eller får, eller kläder, eller hvad som helst bortkommet är, då skall begges deras sak komma inför gudarna; hvilken gudarne fördöma, han skall betala sinom nästa dubbelt igen.

according to every injury alleged, both concerning a calf, and an ass, and a sheep, and a garment, and every alleged loss, whatever in fact it may be, —the judgement of both shall proceed before God, and he that is convicted by God shall repay to his neighbour double.

10 Om någor sätter neder när sin nästa, åsna, eller oxa, eller får, eller hvad boskap det kan vara, och det dör, eller eljest får skada, eller varder honom bortdrifvet, så att ingen ser det;

And if any one give to his neighbour to keep a calf or sheep or any beast, and it be wounded or die or be taken, and no one know,

11 Så skall det komma till en ed dem emellan vid Herran, att han icke hafver låtit komma sina hand vid hans nästas ting. Och äganden skall den anamma, att hin icke skall gifvat igen.

an oath of God shall be between both, [each swearing] that he has surely not at all been guilty in the matter of his neighbour's deposit; and so his master shall hold him guiltless, and he shall not make compensation.

12 Om en tjuf stjäl honom det ifrå, skall han då betala det ägandenom igen.

And if it be stolen from him, he shall make compensation to the owner.

13 Varder det rifvet, skall han hafva fram vittne deruppå, och så intet igengifva.

And if it be seized of beasts, he shall bring him to [witness] the prey, and he shall not make compensation.

14 Om någor lånar af sin nästa, och det varder förderfvadt, eller dör, så att dess herre der icke när är, då skall han gifva det igen.

And if any one borrow [ought] of his neighbour, and it be wounded or die or be carried away, and the owner of it be not with it, he shall make compensation.

15 Är dess herre der när, då skall han icke gifva det igen; medan han det för sina penningar lejt hafver.

But if the owner be with it, he shall not make compensation: but if it be a hired thing, there shall be [a compensation] to him instead of his hire.

16 Om någor lockar ena jungfru, den ännu icke förlofvad är, och lägrar henne; han skall gifva henne hennes morgongåfvor, och hafva henne till hustru.

And if any one deceive a virgin that is not betrothed, and lie with her, he shall surely endow her for a wife to himself.

17 Om hennes fader försön honom henne, skall han då utgifva penningar, så mycket som jungfruers morgongåfvor tillhörer.

And if her father positively refuse, and will not consent to give her to him for a wife, he shall pay compensation to her father according to the amount of the dowry of virgins.

18 En trollkona skall du icke låta lefva.

You shall not save the lives of sorcerers.

19 Den som hafver värdskap med någon boskap, han skall döden dö.

Every one that lies with a beast you shall surely put to death.

20 Den som offrar gudom, utan Herranom allena, han vare förbannad.

He that sacrifices to any gods but to the Lord alone, shall be destroyed by death.

21 Främlingar skall du icke beröfva eller undertrycka; förty I hafven ock varit främlingar i Egypti lande.

And you shall not hurt a stranger, nor afflict him; for you were strangers in the land of Egypt.

22 I skolen ingen enko och faderlös barn bedröfva.

You shall hurt no widow or orphan.

23 Bedröfvar du dem, så varda de ropande till mig, och jag skall höra deras rop;

And if you should afflict them by ill-treatment, and they should cry aloud to me, I will surely hear their voice.

24 Och min vrede skall förgrymma sig, så att jag dräper eder med svärd, och edra hustrur skola varda enkor, och edor barn faderlös.

And I will be very angry, and will kill you with the sword, and your wives shall be widows and your children orphans.

25 När du lånar mino folke penningar, det fattigt är när dig, skall du icke hafva dig så med honom som en ockrare, och intet ocker på honom bedrifva.

And if you should lend money to your poor brother who is by you, you shall not be hard upon him you shall not exact usury of him.

26 När du tager en klädnad till pant af din nästa, skall du få honom det igen, förra än solen går ned.

And if you take your neighbour's garment for a pledge, you shall restore it to him before sunset.

27 Förty hans klädnad är hans huds endesta öfvertäckelse, der han uti sofver. Ropar han till mig, så vill jag höra honom; ty jag är barmhertig.

For this is his clothing, this is the only covering of his nakedness; wherein shall he sleep? If then he shall cry to me, I will listen to him, for I am merciful.

28 Gudarna skall du icke banna, och den öfversta i ditt folk skall du icke lasta.

You shall not revile the gods, nor speak ill of the ruler of your people.

29 Din fyllelse och tårar skall du icke fördröja. Din första son skall du gifva mig.

You shall not keep back the first fruits of your threshing floor and press. The firstborn of your sons you shall give to me.

30 Så skall du ock göra med dinom oxa och får; i sju dagar låt det blifva när sine moder; på åttonde dagenom skall du gifva mig det.

So shall you do with your calf and your sheep and your ass; seven days shall it be under the mother, and the eighth day you shall give it to me.

31 I skolen vara ett heligt folk för mig; derföre skolen I intet kött äta, det som på markene af djurom rifvet är, utan kasta det för hundarna.

And you shall be holy men to me; and you shall not eat flesh taken of beasts, you shall cast it to the dog.