< 2 Mosebok 18 >
1 Och då Jethro, Presten i Midian, Mose svär, hörde allt det Gud gjort hade med Mose och hans folk Israel, att Herren hade fört Israel utur Egypten;
Pea ʻi he fanongo ʻa Setelo, ko e taulaʻeiki ʻo Mitiane, ko e tamai ʻi he fono kia Mōsese, ki he meʻa kotoa pē kuo fai ʻe he ʻOtua maʻa Mōsese, pea ki hono kakai ko ʻIsileli, pea mo e ʻomi ʻe Sihova ʻa ʻIsileli mei ʻIsipite;
2 Tog han Zipora, Mose hustru, den han hade tillbakasändt;
Pea toʻo ʻe Setelo, ko e tamai ʻi he fono kia Mōsese, ʻa Sipola ko e mali ʻo Mōsese, hili ʻene fekau ke ʻalu ia;
3 Samt med hennes två söner; af hvilkom en het Gersom, ty han sade: Jag är vorden en utländning i främmande lande;
Mo ʻene ongo tama: ko e tokotaha ʻi ai naʻe hingoa ko Kesomi; he naʻe pehē ʻe ia, “Naʻaku nofo ko e muli ʻi he fonua kehe:
4 Och den andre Elieser, ty han sade: Mins faders Gud hafver varit min hjelp, och hafver frälst mig ifrå Pharaos svärde.
Pea ko hono hingoa ʻoe tokotaha ko ʻEliesa; he naʻe pehē ʻe ia, ko e ʻOtua ʻo ʻeku tamai, ko hoku tokoni, pea naʻa ne fakamoʻui au mei he heletā ʻa Felo:”
5 Då nu Jethro, Mose svär, och hans söner, och hans hustru kommo till honom i öknene in på Guds berg, der han lägret uppslagit hade;
Pea naʻe haʻu ʻa Setelo, ko e tamai ʻi he fono ʻa Mōsese, mo hono ongo foha, mo hono mali kia Mōsese ʻi he toafa, ʻaia naʻa ne ʻapitanga ai ʻi he moʻunga ʻoe ʻOtua:
6 Lät han säga Mose: Jag Jethro, din svär, är kommen till dig; och din hustru, och både hennes söner med henne.
Pea naʻe pehē ʻe ia kia Mōsese, “Ko au Setelo ko hoʻo tamai ʻi he fono, kuo u haʻu kiate koe, mo ho mali, mo ʻene ongo tama mo ia.”
7 Då gick Mose ut emot honom, och böjde sig för honom, och kysste honom. Och då de hade helsat hvarannan, gingo de in i tjället.
Pea naʻe ʻalu kituaʻā ʻa Mōsese ke fakafetaulaki ki heʻene tamai ʻi he fono, ʻo ne fakaʻapaʻapa ki ai, mo ʻuma kiate ia pea fefehuʻiʻaki ʻakinaua ki heʻena lelei pea naʻa nau haʻu ki he fale fehikitaki.
8 Då förtäljde Mose sinom svär allt det Herren hade gjort Pharao och de Egyptier, för Israels skull; och all den mödo, som de på vägenom haft hade, och att Herren hade hulpit dem.
Pea naʻe fakahā ʻe Mōsese ki heʻene tamai ʻi he fono, ʻaia kotoa pē kuo fai ʻe Sihova kia Felo, pea ki he kakai ʻIsipite koeʻuhi ko ʻIsileli, pea mo e mamahi kotoa pē kuo tō kiate kinautolu ʻi he hala, pea mo e fakamoʻui ʻakinautolu ʻe Sihova.
9 Och Jethro fröjdade sig öfver allt det goda, som Herren hade gjort Israel; att han hade frälst dem ifrå de Egyptiers hand.
Pea naʻe fiefia ʻa Setelo ʻi he ngaahi angalelei kotoa pē ʻaia kuo fai ʻe Sihova ki ʻIsileli, ʻaia naʻa ne fakamoʻui mei he nima ʻoe kakai ʻIsipite.
10 Och Jethro sade: Lofvad vare Herren, den eder frälst hafver ifrå de Egyptiers och Pharaos hand; den der kan frälsa sitt folk ifrå Egypti hand.
Pea pehē ʻe Setelo, “Fakafetaʻi kia Sihova, ʻaia kuo ne fakahaofi ʻakimoutolu mei he nima ʻoe kakai ʻIsipite, pea mei he nima ʻo Felo, pea kuo ne fakahaofi ʻae kakai mei he nima ʻoe kakai ʻIsipite.
11 Nu vet jag, att Herren är större än alle gudar; derföre att de högmodeliga emot dem handlat hafva.
Pea ko eni, ʻoku ou ʻilo ai ʻoku lahi ʻa Sihova ʻi he ngaahi ʻotua kotoa pē: koeʻuhi ʻi he meʻa ko ia naʻa nau fai fakafiefielahi ai, naʻe māʻolunga lahi ia ʻiate kinautolu.”
12 Och Jethro, Mose svär, tog bränneoffer, och offrade det Gudi. Då kom Aaron, och alle de äldste i Israel, till att äta bröd för Gudi med Mose svär.
Pea naʻe toʻo ʻe Setelo ko e tamai ʻi he fono ʻa Mōsese, ʻae feilaulau tutu mo e ngaahi feilaulau ki he ʻOtua: pea naʻe haʻu ʻa ʻElone mo e kau mātuʻa kotoa pē ʻo ʻIsileli, ke nau kai mā mo e tamai ʻi he fono ʻa Mōsese, ʻi he ʻao ʻoe ʻOtua.
13 Den andra morgonen satte sig Mose till att döma folket; och folket stod omkring Mose ifrå morgonen intill aftonen.
Pea pongipongi ai pea pehē, naʻe nofo ʻa Mōsese ke fakamaauʻi ʻae kakai: pea naʻe tuʻu ʻae kakai ʻo ofi kia Mōsese mei he pongipongi ʻo aʻu ki he efiafi.
14 Då hans svär såg allt det han gjorde med folkena, sade han: Hvad är det du gör med folkena? Hvi sitter du allena, och allt folket står omkring dig ifrå morgonen allt intill aftonen?
Pea kuo mamata ʻae tamai ʻi he fono ʻa Mōsese ki he meʻa kotoa pē naʻa ne fai ki he kakai, naʻe pehē ʻe ia, “Ko e hā ʻae meʻa ni ʻoku ke fai ki he kakai ni? Ko e hā ʻoku ke nofo tokotaha ai pe, pea tuʻu ʻae kakai kotoa pē ʻo ofi kiate koe mei he pongipongi ki he efiafi?”
15 Mose svarade honom: Folket kommer till mig, och frågar Gud om råd;
Pea pehē ʻe Mōsese ki heʻene tamai ʻi he fono, “Koeʻuhi ʻoku haʻu ʻae kakai ke fehuʻi kiate au ki he ʻOtua;
16 Ty då de hafva något att skaffa, komma de till mig, att jag skall döma emellan hvar och en och hans nästa; och visa dem Guds rätt, och hans lag.
ʻOka ai haʻanau meʻa, ʻoku nau haʻu kiate au; peau fakamaau ki he tangata mo e tangata, pea u fakahā kiate kinautolu ʻae ngaahi fekau ʻae ʻOtua, mo ʻene ngaahi fono.”
17 Hans svär sade till honom: Det är icke godt som du gör.
Pea naʻe lea ʻae tamai ʻi he fono ʻa Mōsese kiate ia, ʻo pehē, “Ko e meʻa ni ʻoku ke fai ʻoku ʻikai lelei.
18 Du gör ovisliga; så ock folket, som med dig är. Detta ärendet är dig för svårt, du kan icke uträtta det allena.
He te ke fakaʻaʻau ʻo ʻosi moʻoni koe, ʻa koe mo e kakai ni ʻoku ʻiate koe: he ʻoku mamafa lahi ʻaupito ʻae meʻa ni kiate koe: ʻoku ʻikai te ke mafai ia ʻe koe tokotaha pe.
19 Men hör mina röst; jag vill gifva dig råd, och Gud skall vara med dig. Sköt du folket inför Gud, och framsätt ärenden för Gudi;
Ko eni, fanongo ki hoku leʻo, pea te u akonakiʻi koe, pea ʻe ʻiate koe ʻae ʻOtua: Ke ke ʻi he kakai ko e fehokotakiʻanga mo e ʻOtua, koeʻuhi ke ke ʻomi ʻae ngaahi meʻa ki he ʻOtua;
20 Och förse dem med rätt och lag, att du visar dem den väg, der de uti vandra skola, och de gerningar, som de göra skola.
Pea te ke ekinaki ʻae ngaahi tuʻutuʻuni, mo e ngaahi fono, pea ke fakahā kiate kinautolu ʻae hala ʻoku totonu ke nau ʻalu ai, mo e ngaahi ngāue ke nau fai,
21 Men sök dig upp ibland allt folket redeliga män, de som frukta Gud, sannfärdiga, och de som hata girighetena; dem sätt öfver dem, somliga öfver tusende, öfver hundrade, öfver femtio, och öfver tio;
Pea ko eni ke ke fili mei he kakai ʻae kau tangata ʻoku mafai, ʻoku manavahē ki he ʻOtua, ko e kau tangata ʻoe moʻoni, ʻoku fehiʻa ki he manumanu; pea ke fakanofo ʻakinautolu ke nau pule ki he ngaahi toko afe, mo pule ki he ngaahi toko teau, mo pule ki he ngaahi nimangofulu, mo pule ki he ngaahi hongofulu:
22 De som alltid måga döma folket; men när någon svår sak är, att de må hafva henne inför dig, och de åtskilja alla de ringa saker; så varder det dig lättare, och de dragat med dig.
Pea tuku ke nau fakamaau ʻae kakai ʻi he ngaahi kuonga kotoa pē: pea ʻe pehē, ʻilonga ʻae meʻa lahi kotoa pē, ke nau ʻomi ia kiate koe, ka ko e ngaahi meʻa ʻoku siʻi, ke nau fakamaauʻi: ko ia ʻe hoko ʻo faingofua ai kiate koe, pea te nau fai mo koe ke fua ʻae kavenga.
23 Om du det gör, kan du bestå hvad Gud dig bjuder; och allt detta folket kan gå hem till sitt igen med frid.
Pea kapau te ke fai ʻae meʻa ni, pea fekau pehē ʻe he ʻOtua kiate koe, te ke toki mafai ke tolonga, ai, pea ʻe ʻalu ʻae kakai ni kotoa pē ki honau potu ʻi he fiemālie.”
24 Mose hörde sins svärs röst, och gjorde allt, såsom han sade honom;
Pea naʻe tokanga ʻa Mōsese ki he leʻo ʻo ʻene tamai ʻi he fono, ʻo ne fai ʻaia kotoa pē naʻa ne lea ki ai.
25 Och utvalde redeliga män utaf hela Israel, och gjorde dem till höfdingar öfver folket; somliga öfver tusende, öfver hundrade, öfver femtio, och öfver tio;
Pea naʻe fili ʻe Mōsese ʻae kau tangata mafai mei ʻIsileli kotoa pē, ʻo ne fakanofo ʻakinautolu ko e ʻulu ʻoe kakai, ko e kau pule ki he ngaahi toko afe, mo e kau pule ki he ngaahi toko teau, ko e kau pule ki he ngaahi toko nimangofulu, mo e kau pule ki he ngaahi hongofulu.
26 Att de alltid skulle döma folket; men hvad svåra saker voro, dem sköto de till Mose; och de ringa saker dömde de.
Pea naʻe fakamaau ʻae kakai ʻi he ngaahi faʻahitaʻu kotoa pē; naʻa nau ʻomi kia Mōsese ʻae ngaahi meʻa faingataʻa, ka ko e ngaahi meʻa siʻi naʻe fakamaau ʻekinautolu.
27 Och så lät Mose sin svär fara hem i sitt land igen.
Pea naʻe tuku ʻe Mōsese ʻene tamai ʻi he fono ke ne ʻalu; pea naʻe ʻalu ia ʻi hono hala ki hono fonua.