2 Mosebok 17
1 Och hela menigheten af Israels barn drog ut af den öknene Sin deras dagsresor, såsom Herren befallde dem; och lägrade sig i Rephidim; der hade folket intet vatten till att dricka.
Therfor al the multitude of the sones of Israel yede forth fro the deseert of Syn, bi her dwellyngis, bi the word of the Lord, and settiden tentis in Rafidym, where was not watir to the puple to drynke.
2 Och de kifvade med Mose, och sade: Gifver oss vatten, att vi må dricka. Mose sade till dem: Hvi kifven I med mig? Hvi försöken I Herran?
Whiche puple chidde ayens Moises, and seide, Yyue thou water to vs, that we drynke. To whiche Moises answeride, What chiden ye ayens me, and whi tempten ye the Lord?
3 Då nu folket dersammastäds törste efter vatten, knorrade de emot Mose, och sade: Hvi hafver du låtit oss fara utur Egypten, på det att du oss, vår barn och boskap, skulle låta dö i törst?
Therfor the puple thristide there for the scarsnesse of watir, and grutchiden ayens Moises, and seide, Whi madist thou vs to go out of Egipt, to sle vs, and oure fre children, and beestis, for thrist?
4 Mose ropade till Herran, och sade: Huru skall jag göra med detta folket? Det fattas icke mycket, att de varda mig ännu stenande.
Forsothe Moises criede to the Lord, and seide, What schal Y do to this puple? yit a litil, also it schal stone me.
5 Herren sade till honom: Gack för folket, och tag några de äldsta af Israel med dig; och tag din staf i dina hand, med hvilkom du slog vattnet, och gack.
The Lord seide to Moises, Go thou bifore the puple, and take with thee of the eldre men of Israel, and take in thin hond the yerde, `bi which thou hast smyte the flood, and go; lo!
6 Si, jag vill stå der före dig på ett hälleberg i Horeb; der skall du slå hälleberget, och der skall utlöpa vatten, så att folket får dricka. Mose gjorde ock så för de äldsta af Israel.
Y schal stonde there before thee, aboue the stoon of Oreb, and thou schalt smyte the stoon, and water schal go out therof, that the puple drynke. Moises dide so byfore the eldere men of Israel;
7 Derföre kallar man det rummet Massa och Meriba; för det Israels barnas kifs skull, och för det, att de försökte Herran, och sade: Är Herren med oss, eller ej?
and he clepide the name of that place Temptacioun, for the chidyng of the sones of Israel, and for thei temptiden the Lord, and seiden, Whether the Lord is in vs, ether nay?
8 Då kom Amalek, och stridde emot Israel i Rephidim.
Forsothe Amalech cam, and fauyt ayens Israel in Rafidym.
9 Och Mose sade till Josua: Utvälj oss män; far ut, och strid emot Amalek; i morgon vill jag stå öfverst på högenom, och hafva Guds staf i mine hand.
And Moises seide to Josue, Chese thou men, and go out, and fiyte to morewe ayens men of Amalech; lo! Y schal stonde in the cop of the hil, and Y schal haue `the yerde of God in myn hond.
10 Och Josua gjorde såsom Mose honom sade, att han stridde emot Amalek. Men Mose, och Aaron, och Hur stego upp öfverst på högen.
Josue dide as Moises spak, and fauyt ayens Amalech. Forsothe Moises, and Aaron, and Hur stieden on the cop of the hil;
11 Och så länge Mose upphöll sina händer, hade Israel öfverhandena; men när han lät händerna ned, hade Amalek öfverhandena.
and whanne Moises reiside the hondis, Israel ouercam; forsothe if he let down a litil, Amalech ouercam.
12 Men Mose händer voro tunga, derföre togo de en sten, och lade under honom, att han satte sig deruppå. Aaron och Hur höllo under hans händer, hvar på sine sido; så vordo hans händer stadiga, intilldess solen gick neder.
Sotheli `the hondis of Moises weren heuy, therfor thei token a stoon, and puttide vndir hym, in which stoon he sat. Forsothe Aaron and Hur susteyneden hise hondis, on euer eithir side; and it was don, that hise hondis weren not maad weri, til to the goyng down of the sunne.
13 Och Josua nederlade Amalek, och hans folk, genom svärdsegg.
And Josue droof a wey Amalech and his puple, in `the mouth of swerd, that is, bi the scharpnesse of the swerd.
14 Och Herren sade till Mose: Skrif detta till en åminnelse uti en bok, och befall det i Josua öron; ty jag skall förgöra Amalek undan himmelen, att man icke mer skall tänka uppå honom.
Forsothe the Lord seide to Moises, Wryte thou this in a book, for mynde, and take in the eeris of Josue; for Y schal do a wei the mynde of Amalech fro vndur heuene.
15 Och Mose byggde ett altare, och kallade det Herren Nissi;
And Moises bildide an auter, and clepide the name therof The Lord myn enhaunsere,
16 Ty han sade: Herrans strid skall vara emot Amalek genom ena hand, under Guds beskärm ifrå barn intill barnabarn.
and seide, For the hond of the Lord aloone, and the bateil of God schal be ayens Amalech, fro generacioun in to generacioun.
