2 Mosebok 16

1 Ifrån Elim drogo de, och kom hele hopen Israels barn uti den öknena Sin, hvilken ligger emellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i den andra månadenom, sedan de utur Egypti land gångne voro.

Hagi menina nampa 2 ikamofo 15ni knazupa Israeli vahe'mo'za Isipima atre'za atirami'naza emaninaretira Elimia atre'za Sinie nehaza ka'ma kokampi, Elimine Sainai amu'nompi e'naze.

2 Och hela menigheten af Israels barn knorrade emot Mose och Aaron uti öknene;

Hagi maka Israeli vahe'mo'za mago zamarimpa osu'za Mosesene Aronikiznia ka'ma kokampina ke hakare huznante'naze.

3 Och sade till dem: Gud gifve, att vi hade dött uti Egypti lande genom Herrans hand, der vi såto vid köttgrytorna, och hade bröd nog till att äta; ty I hafven fördenskull fört oss i denna öknena, att I skolen låta denna hela hopen dö af hunger.

Hagi Israeli vahe'mo'za anage hu'za zanasami'naze, Isipima mani'neta tavesite afu kavone, bretinena neramu nehuta maninonte Ra Anumzamo'ma tahe friresina knare hisine. Hianagi tagaku nehuta frisunegu ka'ma kokampina tavreta e'na'o.

4 Då sade Herren till Mose: Si, jag vill låta regna eder bröd neder af himmelen; och folket skall gå ut och församla hvar dag så mycket som behöfves, på det att jag må försöka, om de vilja vandra uti min lag eller ej.

Anantera Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne, ko, Nagra maka kna monafinti bretia ko'mariaza hu'na tamagritega atresugeno eraminige'za, vahe'mo'za vu'za mago mago knamofo agu'afima nesaza avamente erisage'na, keni'a amagera antegahazafi rezmahe'na kegahue.

5 På sjette dagenom skola de bereda sig till att församla dubbelt, öfver det de dageliga pläga.

Hagi 6si knazupa, tare knamofo agu'afima nesaza avamente zogiho.

6 Mose och Aaron sade till Israels barn: Om aftonen skolen I förnimma, att Herren hafver fört eder utur Egypti land.

Ana higeno Mosese'ene Aronikea maka Israeli vahera zamasami'ne, meni kinagama ketma antahitama hanazana Ra Anumzamo Isipitira tavreno atirami'ne nehutma,

7 Och om morgonen skolen I få se Herrans härlighet; ty han hafver hört edor knorran emot Herran. Hvad äre vi, att I knorren emot oss?

nanterana Ra Anumzamofo hanave'a kegahaze. Na'ankure Ra Anumzamofoma mago tamarimpama nosuta kehakarema huntazana antahi'ne, hagi tagra izagata mani'nonketa ke hakarea hunerantaze?

8 Ytterligare sade Mose: Herren varder eder gifvandes om aftonen kött till att äta, och om morgonen bröd tillfyllest; derföre att Herren hafver hört edor knorran, der I emot honom knorrat hafven. Ty hvad äre vi? Edart knorrande är icke emot oss, utan emot Herran.

Anante Mosese'a anage hu'ne, Ra Anumzamo'a nanterana neramu'ma hu'are bretia neramimino, afu ame'a erifore huno kinaga tamamigahie. Na'ankure Agri'ma ke hakarema hunentaza zana agra ko keno antahino hu'ne. Tagra izagata mani'nonketa ke hakarea hunerantaze. Tagri ke hakarea hunorantazanki, Ra Anumzamofo kehakarea hunentaze.

9 Och Mose sade till Aaron: Säg till hela menighetena af Israels barn: Går hit fram till Herran; ty han hafver hört edar knorran.

Anante Mosese'a anage huno Aronina asmi'ne, Maka Israeli vahe'mokizmia anage hunka zamasamio, Ra Anumzamofo tava'onte avuga eta antahiho, na'ankure ke hakare'ma hazana Agra antahine.

10 Och då Aaron så sagt hade till hela menighetena af Israels barn, vände de sig emot öknena; och si, Herrans härlighet syntes uti en sky.

Hagi Aroni'a maka Israeli vahe'mokizmima anankema nezmasamige'za, nentahi'za kegamute'za ka'ma kokantega kazana, Ra Anumzamofo msamo'a hampompinti remsa hu'ne.

11 Och Herren sade till Mose:

Anante Ra Anumzamo'a anage huno Mosesenku hu'ne,

12 Jag hafver hört Israels barns knorran; säg dem: Om aftonen skolen I hafva kött till att äta, och om morgonen varda mättade af bröd; och skolen förnimma, att jag är Herren edar Gud.

Nagra Israeli vahe'mo'zama ke hakare'ma hazana ko antahi'noanki anage hunka zamasamio, kinaga afu ame'a negahaze. Hagi nanterana bretia neramu nehuta, tamagra keta antahitama hanazana, Nagrikura, Ra Anumzana tagri Anumza mani'ne hugahaze.

13 Och om aftonen kommo åkerhöns upp, och öfvertäckte lägret; och om morgonen låg dagg omkring lägret.

Hagi ana zupa kinaga segeno'a, Hifa namazagamo'za e'za seli nomagi'za mani'naza kumara emani avinetazageno, nanterana ata ko aru'ne.

14 Och som daggen fallen var, si, då låg der något i öknene rundt och smått, såsom rimfrost på jordene.

Ana ata ko'mo'ma hagegema higeno'a, ka'ma kokampina efeke huno breti retoza'agna'za fore huno mopa refite'ne.

15 Och då Israels barn sågo det, sade de till hvarannan: Detta är Man; ty de visste icke hvad det var. Men Mose sade till dem: Det är det brödet, som Herren eder gifvit hafver till att äta.

Anante Israeli vahe'mo'zama ana zama nege'za, zamagra zamagra anage hu'naze, ama zana na'zane? Na'ankure anazana Israeli vahe'mo'za ke'za antahi'za osu'nazagu hu'naze. Anante Mosese'a anage huno zamasami'ne, ama'i Ra Anumzamo bretima nesazaza tami'ne.

16 Det är det samma, om hvilket Herren budit hafver: Hvar och en församle deraf så mycket han äter för sig; och tage ett gomer till hvart och ett hufvud, efter själarnas tal i deras tjäll.

Hagi amanage huno Ra Anumzamo'a hanave ke hu'ne, tare lita tima afiga'ma hu'nesia kavofi, mago mago'mo'a seli nompima mani'nesaza avamente zogiho.

17 Och Israels barn gjorde så, och församlade, den ene mycket, den andre litet.

Hagi Israeli vahe'mo'za kema zamasamiaza hu'za zogi'nazana, mago'amo'za rama'a zonegizageno, mago'amo'za osia zogi'naze.

18 Men då man mätte det ut med gomer, vardt dem, som mycket hade, intet öfverlöpse, och dem som litet hade, fattades intet; utan hvar och en hade församlat så mycket, som han åt för sig.

Henka ana ne'zana erinte'za refko hu'za kazana, rama'ama eri'namo'za agateorazageno, osi'ama eri'namo'za atupara osu'naze. Maka'mo'za ana ne'zana negnare hu'naze.

19 Och Mose sade till dem: Ingen låte något qvart blifva deraf till morgonen.

Anante Mosese'a anage huno zamasami'ne, Mago'a ne'zana atrenkeno me'nenkeno nanterana oseno.

20 Men de hörde Mosen intet, utan somlige läto något qvart blifva deraf intill morgonen; då växte der matkar uti, och vardt luktande; och Mose blef vred uppå dem.

Hianagi zamagra Mosese'ma hiankea ontahi'za, nene'za mago'a ante'nazageno ko'ma atigeno, anampintira kani fore huno himna vigeno, Mosese'a rimpa ahezmante'ne.

21 Så församlade de deraf hvar morgon så mycket, som hvar och en förmådde äta för sig; men när solen vardt het, så försmälte det.

Maka nanterana Israeli vahe'mo'za nesaza avamente zogi'nazanagi, mago'ama atrageno'ma meama'a zagemo'ma amuhoma nehuno'a, teze'ze higeno fnanene hu'ne.

22 Och på sjette dagenom församlade de dubbelt af det brödet, ju tu gomer för en. Och alle de öfverste för menighetene kommo in, och förkunnade det Mose.

Hagi 6si knazupa tare lita tima afiga'ma hu'nesia kavofi, mago mago'mo'a tare knafima nesaza avamente tare kavo eri avitetere hino. Maka Israeli vahe'mokizmi kva vahe'mo'za e'za anazama fore'ma hiazana Mosesena eme asmi'naze

23 Och han sade till dem: Detta är det som Herren sagt hafver: I morgon är Sabbath, den helga hvilan Herranom. Hvad I baka viljen, det baker, och hvad I koka viljen, det koker; men hvad öfver är, det låter blifva, att det varder förvaradt intill morgons.

Anante Mosese'a anage huno zamagrira zamasmi'ne, Ra Anumzamo'a amanage hie, okina mani fruhu (Sabat) knagino, Ra Anumzamofo ruotage kne, tevefima kresazama'a tevefi negretma, kavofima kresazama'a, kavofi kreho. Hagi mesiama'a eri otage hutma ante'nenkeno, ko atuno.

24 Och de läto blifvat till morgonen, såsom Mose budit hade; då vardt det intet luktande, och ingen matk vardt derutinnan.

Hige'za meama'a ante'nageno ko atuneanagi, ana ne'zampina knina fore osigeno, himna ovu'ne.

25 Då sade Mose: Äter det i dag; ty i dag är Herrans Sabbath; I varden i dag intet finnande på markene.

Mosese'a amanage huno zamasmi'ne, mani fru hu'zupagita omnenketa e'origosaze. Krente hanaza ne'za neneta maniho.

26 I sex dagar skolen I församlat; men sjunde dagen är Sabbath, på honom varder det intet.

Hagi 6si'a knafi ne'zana zogigahaze. Hianagi 7ni kna mani fruhu knagino, ne'zana omanegahie.

27 Men på sjunde dagenom gingo somlige ut af folket till att församla, och funno intet.

Hagi mani fruhu knama (sabat) ege'za, mago'a vahe'mo'za ne'za erinaku vu'za ome hakazanagi, onke'naze.

28 Då sade Herren till Mose: Huru länge viljen I icke hålla min bud och lag?

Anante Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne, Nama'a kna tamagra Nagri kasege hihoma hua ke'nena amagera nontaze?

29 Si, Herren hafver gifvit eder Sabbath, och derföre hafver han gifvit eder på sjette dagenom tveggedaga bröd; så blifve nu hvar och en hemma, och ingen gånge ut ifrå sitt rum på sjunde dagenom.

Hagi keho, Ra Anumzamo'na mani fruma hanaza kna tami'noe. E'ina hu'negu ne'zama nesaza zana, tare knamofo agu'afima nesaza avamente 6si knazupa Nagra tami'noe. Hagi mago'mo'e huno mani fruma huknarera megi'a nezankura hakeno ovuno, maka vahe'mo'za nozamire manitere hiho.

30 Så skonade då folket den sjunde dagen.

Hige'za Israeli vahe'mo'za, 7ni knarera manigasa hu'naze.

31 Och Israels hus kallade det Man; och det var såsom corianderfrö, och hvitt, och hade en smak såsom semla med hannog.

Ana hige'za Israeli vahe'mo'za, ana ne'zankura manae hu'za agi'a ante'naze. Hagi ana manamo'a osisi huno kolianta zafa rgagna huno efeke higeno, haga'amo'a tumerima'areti tro hu'nea bisketigna hu'ne.

32 Och Mose sade: Detta är det som Herren budit hafver; uppfyll ett gomer deraf, till att förvara för edra efterkommande; på det man må se det bröd, der jag eder med spisat hafver i öknene, då jag förde eder utur Egypti land.

Anante Mosese'a anage huno zamasami'ne, Ra Anumzamo'a anage hie, tare lita tima afiga avamente mana antenkeno me'nena henkama fore hunante anante'ma hu'za esaza vahe'mo'za ana mana nege'za, Isipiti'ma tamavremegi atre'na tamavre'na ne-ena tami'noa mana kegahaze.

33 Och Mose sade till Aaron: Tag ett käril och låt der in ett gomer fullt med Man; och förvara det inför Herranom till edra efterkommande.

Hagi Mosese'a anage huno Aronina asami'ne, tare lita tima afiga avamente ana mana erivitenka Anumzamofo avure'ma ante'nea kavofina antegeno me'nena, henkama fore hunante ante'ma hu'zama esaza vahe'mo'za kegahaze.

34 Såsom Herren hade budit Mose, så lät Aaron förvara det der inför vittnesbördet.

Ra Anumzamo'ma Mosesema asmi'nea kante amage anteno, Aroni'a ana mana henkama fore hunante anante'ma hanaza vahe'mo'za nege'za antahimisagu antegeno me'ne.

35 Och Israels barn åto Man i fyratio år, intilldess de kommo till det land, der de bo skulle; allt intill gränsona på Canaans land åto de Man.

Hagi Israeli vahe'mo'za 40'a kafufi ana mana ne'zana ne'za nevu'za, vahe'ma mani'naza mopafina uhanati'za, ana mana ne'za nene'za Keneni vahe'mokizmi mopafi ufre atuparega uhanati'naze.

36 Och är gomer tionde parten af ett epha.

Hagi ana knafima ne'zama refko'ma hu'zama negaza kavoa tare me'ne, (magora osikino oma tare lita ti afiga hu'ne. Hagi magora efetie nehaza rankavogino, 20'a lita tina afiga hu'ne.)