2 Mosebok 1

1 Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:

Now these are the names of the sons of Israel who came into Egypt; every man and his family came with Jacob.

2 Ruben, Simeon, Levi, Juda,

Reuben, Simeon, Levi, and Judah;

3 Isaschar, Zebulon, BenJamin,

Issachar, Zebulun, and Benjamin;

4 Dan, Naphthali, Gad, Asser.

Dan and Naphtali, Gad and Asher.

5 Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.

All the offspring of Jacob were seventy persons: and Joseph had come to Egypt before them.

6 Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;

Then Joseph came to his end, and all his brothers, and all that generation.

7 Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.

And the children of Israel were fertile, increasing very greatly in numbers and in power; and the land was full of them.

8 Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.

Now a new king came to power in Egypt, who had no knowledge of Joseph.

9 Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.

And he said to his people, See, the people of Israel are greater in number and in power than we are:

10 Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.

Let us take care for fear that their numbers may become even greater, and if there is a war, they may be joined with those who are against us, and make an attack on us, and go up out of the land.

11 Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

So they put overseers of forced work over them, in order to make their strength less by the weight of their work. And they made store-towns for Pharaoh, Pithom and Raamses.

12 Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.

But the more cruel they were to them, the more their number increased, till all the land was full of them. And the children of Israel were hated by the Egyptians.

13 Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;

And they gave the children of Israel even harder work to do:

14 Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

And made their lives bitter with hard work, making building-material and bricks, and doing all sorts of work in the fields under the hardest conditions.

15 Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:

And the king of Egypt said to the Hebrew women who gave help at the time of childbirth (the name of the one was Shiphrah and the name of the other Puah),

16 När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.

When you are looking after the Hebrew women in childbirth, if it is a son you are to put him to death; but if it is a daughter, she may go on living.

17 Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.

But the women had the fear of God, and did not do as the king of Egypt said, but let the male children go on living.

18 Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?

And the king of Egypt sent for the women, and said to them, Why have you done this, and let the male children go on living?

19 Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.

And they said to Pharaoh, Because the Hebrew women are not like the Egyptian women, for they are strong, and the birth takes place before we come to them.

20 Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.

And the blessing of God was on these women: and the people were increased in number and became very strong.

21 Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.

And because the women who took care of the Hebrew mothers had the fear of God, he gave them families.

22 Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.

And Pharaoh gave orders to all his people, saying, Every son who comes to birth is to be put into the river, but every daughter may go on living.