< Ester 7 >

1 Då Konungen kom neder med Haman till måltiden, som Drottningen Esther tillredt hade,
Ana higeno kini ne'ene Hemanikea kuini a' Esta'ma retro'ma hu'nea ne'za ome nenaku vu'na'e.
2 Sade Konungen till Esther, på den andra dagen, då han vin druckit hade: Hvad bedes du, Drottning Esther, det man dig gifva må? Och hvad begärar du? Ja, ock halfva riket, det skall ske dig.
Hagi namba 2 zupama krentea ne'zane waini tinema neneno'a, kini ne'mo'a ete mago'ane Estana amanage huno antahige'ne, Kuini a' Estaga nazanku kave'nesifi nasmio? Na'ankuro nantahima kesana zana amne kamigahue. Kegavama hu'noa mopagu'ma nantahigesanke'na amne amu'nompintira refko hugamigahue.
3 Drottningen Esther svarade, och sade: Hafver jag funnit nåd för dig, o Konung, och om Konungenom så täckes, så gif mig mitt lif för mina böns skull, och mitt folk för mitt begärs skull.
Higeno anante kuini a' Esta'a kenona'a huno, kini ne'moka musema hunantenka kavesi nantenunka, kantahigoanki nagri'ene vahe'ni'anena tahe ofrio.
4 Ty vi äro sålde, jag och mitt folk, till att vi skole förgöras, slås ihjäl och förläggas; Gud gifve, att vi dock hade till trälar och trälinnor sålde varit, så ville jag hafva tegat; och hade då fienden icke gjort Konungenom skada.
Na'ankure nagri'ene vahe'ni'anena ko tahe'za akafri kafro nehu'za tazeri havizama nehu'za tahe vagamaresageta frisuna vahe zamazampi zagore tatre'naze. Hagi kazokzo eri'za vahe'ma tavarenaku'ma hiresina, nagra amanahu kea hu'na kna onkamusine. Hianagi nagri'ene naga'ni'anena mika'a tahe vagareke hu'naze.
5 Konungen Ahasveros talade, och sade till Drottningen Esther: Hvilken är den? Eller ho är den som sådant tör sätta sig i sinnet att göra?
Higeno kini ne' Serksisi'a kuini a' Estankura amanage hu'ne, Iza e'inahu kea hu'ne? Iga ana nera mani'nea ne'mo e'inahu zana huke hu'ne?
6 Esther sade: Den fienden och hataren är denne onde Haman. Men Haman vardt förskräckt för Konungenom och Drottningene.
Higeno Esta'a kenona'a huno, E'i ana kefo avu'ava'ma nehuno ha'ma renerantea nera Hemanikino ama mani'ne. Anage higeno Hemani'a kuini a'mofo avugane, kini ne'mofo avuga tusi agogogu nehuno ahirahiku hu'ne.
7 Och Konungen stod upp ifrå måltidene, och ifrå vinet, i sine grymhet, och gick in uti trägården vid huset; och Haman stod upp, och bad Drottningena Esther om sitt lif; ty han såg, att honom var ondt beredt af Konungenom.
Anage higeno kini ne'mo'a, tusi arimpa ahegeno otino atiramino knagune hozafi vu'ne. E'inama higeno'a, Hemani'a mani'neno kuini a'mo'ma asunku'ma huntesigu amesumesu hu'ne. Na'ankure agrama antahiana, kini ne'mo'ma eme ahe frizanku anara hu'ne.
8 Och då Konungen kom åter igen af trägårdenom vid huset, in uti salen, der man ätit hade, lutade Haman inpå bänken, der Esther på satt. Då sade Konungen: Vill han ock öfverfalla Drottningena här i husena när mig? Då det ordet gick utu Konungens mun, förskylde de Hamans ansigte.
Hagi kini ne'mo'ma knagune hozafinti'ma eno'ma eme keana Hemani'a kuini a'mofo tava'onte agafi mase'za nehigeno eme ke'ne. Hagi anante kini ne'mo'a huno, Ama ne'mo'a navufi kuini a' anteno vase'za nehifi? Anagema nehigeno'a, kini ne'mo'ma vahe'ma ahe frinaku'ma nehigeno'ma nehiaza hu'za eri'za vahe'amo'za ame hu'za Hemani agenopa tavravenu refite'naze.
9 Och Harbona, en af kamererarena inför Konungenom, sade: Si, uti Hamans hus står en galge femtio alnar hög, som han till Mardechai gjort hafver, hvilken för Konungenom godt talat hafver. Konungen sade: Låt hänga honom deruti.
Ana higeno anante kini ne'mofo eri'za ne'ma agonknazama hari'naza ne' Habona'a amanage hu'ne, 22mita hu'nea za'za zafa kuma'afina retrurente'neno, kini ne'mokama kahenaku'ma nehazageno hufore'ma huno kagu'ma vazi'nea ne' Modekaima aheno hanti'niaza retro hunte'ne, huno higeno kini ne'mo'a huno, Hemanina azerita ana zafare ome aheta hantiho.
10 Alltså hängde man Haman i galgan, som han till Mardechai gjort hade. Sedan saktade sig Konungens vrede.
Hige'za Modekaiama aheno hantinaku'ma Hemani'ma retro'ma hunte'nea zafare ahe'za hanti'naze. Ana hazageno kini ne'mofo arimpa ahe'zamo'a evurami'ne.

< Ester 7 >